Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Smärta i den kliniska vardagen, MC3023 > Ordlista > Gliaceller

Gliaceller

    Table of contents
    1. 1.  
    2. 2. Referenser

    Gliaceller är en celltyp som finns både det perifera och centrala nervsystemet. "Glia" betyder lim och en annan benämning för gilaceller är stödjeceller. Gliacellerna fungerar dels som ett mekaniskt skydd då de isolerar neuronet men har även andra uppgifter som t.ex. att upprätthålla en god kemisk miljö och ämnesomsättnig i neuronet. Gliacellerna är cirka 10 gånger fler till antalet är antal neuron i nervsystemet. (Norrbrink, Lundeberg. 2014)

    Tidigare fanns teorier om att gliaceller är passiva stödjeceller men nu vet man att samspelet mellan gliaceller och neuronen är viktiga för nervsystemets funktion. (Barres. 2003)

    Scwannceller och satelitceller heter de två gliacellstyper som finns det periera nervsystemet. Schwanncellerna producerar myelinskidan runt axonet. Satellitcellerna finns kring nervcellskropparna och bildar ett skyddande lager runt nervcellskropparna. (Norrbrink, Lundeberg. 2014)

    Det finns fyra typer av gliaceller i det centrala nervsystemet; astrocyter, microglia, oligodendrocyter och ependymceller. 

    Astrocyter styr bland annat den kemiska balansen och den extracellulära miljön kring neuronet. Har en viktig funktion i blod-hjärnbarriären, som förhindrar att toxiska ämnen kommer in i hjärnan. Microglia har en viktig försvarsfunktion och fungerar som en slags renhållningsarbetare och kan fagocytera ("äta upp") t.ex. baketerier eller cellfragment. Oligadendrocyter sköter myeliniseringen i hjärna och ryggmärg. Ependymceller deltar i produktionen av ryggmärgsväska. 

    Gliacellerna tros vara delaktiga för att generera och underhålla långvarig smärta genom att aktivering av astrocyter och microglia. Denna aktivering sker genom att de postsynaptiska neuronen blir överaktiva och astrocyter och microglia i närområdet aktiveras. (Hansson, Zugner. 2005)

    Vid en skada t.ex. en inflammation kommer smärtneuronet även att aktivera astrocyter och microglia genom frisättning av glutamat. När detta sker producerar gliaceller bl.a. cytokiner och prostaglandiner vilket kan förstärka aktivetet i sekundärneuronet genom att glutamaten kan bindas till fler receptorer vilket leder till starkare smärtsignaler. Detta kan vara en förklaring till hur smärta sprids och blir långvarig i centrala nervsystemet och ger en central sensitisering. (Norrbrink, Lundeberg. 2014)

     

    Aktuell forskning:

    Det forskas kring immunsystemets renhållare, gliacellerna, som bidrar till att sänka smärttröskeln  via sin kommunikation med smärtnerverna. Man tror  att dessa forskningsresultat gör att man kan utveckla bättre smärthämmande läkemedel. (Karolinska institutet, 2016) 

    Smärtupplevelsen förstärks av det ämne som gliacellerna utsöndrar i kopplingarna mellan nervcellerna. Detta har bland annat forskare från Universitetet i Wien upptäckt. Man ingår i ett europeiskt forskningssamarbete som har som mål att utveckla en helt ny generation opioida läkemedel.(Reumatikerförbundet 2016) Det har även visat sig att dessa ämnen förstärker nervcellskopplingar i andra delar av ryggmärgen  då det sprids i ryggmärgsvätskan. Detta är grunden till utveckling av en ny typ av analgetica mot kroniska smärtor, om man kan hitta bra substanser som blockarer denna spridning. ( M.T. Kronschläger et al. 2016)

    På senare år har man i djurstuder också sett att astrocyter kan börja tillverka nya nervceller i en del av hjärnan (striatum) efter stroke. (Magnusson, Göritz. 2014)

    Forskare på Karolinska institutet undersöker gliaceller hos patienter med fibromyalgi, då man sett att gliacellerna hos friska personer är vilande, men vid sjukdomar som alzheimer och ms aktiveras de och orsakar inflammation i centrala nervsystemet. Denna upptäckt kring inflammation i CNS som leder till smärta ger forskarna nya spännande forskningssmål
.
 (Vårdförbundet, 2016)

     

    2-minuters youtubefilm om olika typer av gliaceller. 

     

    Referenser

    Barres, Ben A. What is a glial cell? Glia. Volume 43, Issue 1. Juli 2003. Pages 4-5

    Hansson, E. Zugner, R. Kan kronisk smärta och smärtspridning indiceras via gliala mekanismer? Läkartidningen. Volym 102. Nr 47. 2005. Sida 3552-3556

    Karolinska Institutet, (2016). Varningssignaler som löper amok. Hämtat 2 oktober 2017 från KI: http://ki.se/forskning/varningssignal-som-loper-amok

    Magnusson, JP. Göritz, C. Tatarshvilil, J. Et al. A latent neurogenic programme in astrocytes regulated by Notch signaling in the mouse. Science. Volume 346. Okt 2014. Pages 237-241

    M.T. Kronschläger et al. Gliogenic LTP spreats widely in nociceptive pathways. Science. 2016 Dec 2;354(6316):1144-1148. Epub 2016 Nov 10
    Norrbrink, C & Lundeberg, T. (2014). Om smärta: ett fysiologiskt perspektiv. Lund. Studentlitteratur AB.

    Reumatikerförbundet, (2016). Smärtan som sjukdom. Hämtat 2 oktober 2017 från Reumatikerförbundet: https://www.reumatikerforbundet.org/aktuellt/nyheter/smartan-som-sjukdom/

    Vårdförbundet, (2016). När det onda aldrig släpper. Hämtat 2 oktober 2017 från Vårdförbundet: https://www.vardfokus.se/tidningen/2...ldrig-slapper/    

     

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.