Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Smärta i den kliniska vardagen, MC3023 > Ordlista > Gliaceller

Gliaceller

    Table of contents
    No headers

    Av Linda Sagnérius

    Gliaceller är en celltyp som finns både det perifera och centrala nervsystemet. "Glia" betyder lim och en annan benämning för gilaceller är stödjeceller. Gliacellerna fungerar dels som ett mekaniskt skydd då de isolerar neuronet men har även andra uppgifter som t.ex. att upprätthålla en god kemisk miljö och ämnesomsättnig i neuronet. Gliacellerna är cirka 10 gånger fler till antalet är antal neuron i nervsystemet. (Norrbrink, Lundeberg. 2014)

    Tidigare teorier om att gliaceller är passiva stödjeceller har man släppt och studier har visat att samspelet mellan gliaceller och neuronen är viktiga för nervsystemets funktion. (Barres. 2003)

    I det periera nervsystemet kallas gliacellerna för Schwannceller eller för satellitceller. Schwanncellerna producerar myelinskidan runt axonet. Satellitcellerna finns kring nervcellskropparna och bildar ett skyddande lager. (Norrbrink, Lundeberg. 2014)

    Det finns fyra typer av gliaceller i det centrala nervsystemet; astrocyter, microglia, oligodendrocyter och ependymceller. 

    Astrocyter styr bland annat den kemiska balansen och den extracellulära miljön kring neuronet. Microglia har en viktig försvarsfunktion och fungerar som en slags renhållningsarbetare och kan fagocytera ("äta upp") t.ex. baketerier eller cellfragment. Oligadendrocyter sköter myeliniseringen i hjärna och ryggmärg. Ependymceller deltar bl.a. i produktionen av ryggmärgsväska. 

    Gliacellerna tros vara delaktiga för att generera och underhålla långvarig smärta genom att aktivering av astrocyter och microglia. Denna aktivering sker genom att de postsynaptiska neuronen blir överaktiva och astrocyter och microglia i närområdet aktiveras. (Hansson, Zugner. 2005)

    Vid en skada t.ex. en inflammation kommer smärtneuronet även att aktivera astrocyter och microglia genom frisättning av glutamat. När detta sker producerar gliaceller bl.a. cytokiner och prostaglandiner vilket kan förstärka aktivetet i sekundärneuronet genom att glutamaten kan bindas till fler receptorer vilket leder till starkare smärtsignaler. (Norrbrink, Lundeberg. 2014)

    På senare år har man i djurstuder också sett att astrocyter kan börja tillverka nya nervceller i en del av hjärnan (striatum) efter stroke. (Magnusson, Göritz. 2014)

     

    Referenser

    Norrbrink, C & Lundeberg, T. (2014). Om smärta: ett fysiologiskt perspektiv. Lund. Studentlitteratur AB.

    Barres, Ben A. What is a glial cell? Glia. Volume 43, Issue 1. Juli 2003. Pages 4-5

    Hansson, E. Zugner, R. Kan kronisk smärta och smärtspridning indiceras via gliala mekanismer? Läkartidningen. Volym 102. Nr 47. 2005. Sida 3552-3556

    Magnusson, JP. Göritz, C. Tatarshvilil, J. Et al. A latent neurogenic programme in astrocytes regulated by Notch signaling in the mouse. Science. Volume 346. Okt 2014. Pages 237-241

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.