Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Smärta i den kliniska vardagen, MC3023 > Ordlista > Ergoreceptorer

Ergoreceptorer

    Table of contents
    No headers

    I syfte att förmedla information finns en mängd receptorer i kroppen, som känner av olika typer av förändringar. I muskulaturen finns högtröskliga mekanoreceptorer, ergoreceptorersom aktiveras av hårt mekaniskt tryck som vid kraftiga muskelkontraktioner under fysisk träning. Ergoreceptorer aktiveras även vid lågfrekvent TENS eller vid akupunktur. (1)

    Aktivering av ergoreceptorer anses ha en smärthämmande effekt via descenderande smärtmodulerande banor som utgör en del av den supraspinala smärthämningen. När ergoreceptorn aktiveras leds informationen vidare via A-delta fibrer till ryggmärgens bakhorn där de kopplas över till uppåtgående banor till hjärnan. På vägen längs dessa banor passerar informationen PAG/RVM (ansamlingar av grå hjärnsubstans som aktiverar smärthämmande mekanismer). Detta aktiverar i sin tur nedåtgående smärthämmande banor, vilket ger en hämmande effekt på smärtöverföringen i bakhornet där kroppsegna opioder spelar en stor roll. Vid ickefarmakologisk behandling, där man utnyttjar stimulering av ergoreceptorer behövs ofta upprepade behandlingar på minst fyra till åtta gånger samt behandlingstider på 20 – 40 minuters för att uppnå god effekt.(1)

    Ergoreceptorerna kan tillhöra två grupper, muskelaffrent grupp III och muskelafferent grupp IV, baserat på vilken typ av signal receptorn tar emot och skickar vidare. Muskelafferent grupp III kallas även för muskulära mekanoreceptor och anses vara mera känsliga för muskelns mekaniska förändringar. Muskelafferent grupp IV kallas för metaboreceptorer och reagerar mera på kemiska förändringar i muskeln. (2,3,4) Muskelaffarent grupp IV har även visat sig fungera sämre vid kronisk hjärtsvikt och kunna leda till hög andningsfrekvensen av låg belastning, vilket är typisk för sjukdomsbilden. (3)

    Ergoreceptorerna spelar en mycket viktig roll i sympatikusaktivering under fysisk belastning och har en avgörande faktor i känslan av muskelfatigue vid uthållighetsträning. (5) 

     

    Källor:

    (1) Norrbrink, C. & Lundeberg, T. (red.) (2014). Om smärta: ett fysiologiskt perspektiv. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. 

    (2) Blain, G. M., Mangum, T. S., Sidhu, S. K., Weavil, J. C., Hureau, T. J., Jessop, J. E., Bledsoe, A. D., Richardson, R. S. and Amann, M. (2016), Group III/IV muscle afferents limit the intramuscular metabolic perturbation during whole body exercise in humans. J Physiol, 594: 5303-5315doi:10.1113/JP272283 

    (3) Scott, A. C., Francis, D. P., Davies, L. C., Ponikowski, P., Coats, A. J. S., & Piepoli, M. F. (2000). Contribution of skeletal muscle “ergoreceptors” in the human leg to respiratory control in chronic heart failureThe Journal of Physiology529(Pt 3), 863–870. http://doi.org/10.1111/j.1469-7793.2000.00863.x4 

    (4) Laurin, Jérôme & Pertici, Vincent & Dousset, Erick & MarquesteTanguy & Decherchi, Patrick. (2015). Group III and IV Muscle Afferents: Role on Central Motor Drive and Clinical ImplicationsNeuroscience. 290. 10.1016/j.neuroscience.2015.01.065.  

    (5) Amann, M. (2012), Significance of Group III and IV muscle afferents for the endurance exercising human. Clin Exp Pharmacol Physiol, 39: 831-835doi:10.1111/j.1440-1681.2012.05681.x

    Files (0)

     

    Comments (1)

    Viewing 1 of 1 comments: view all
    Hur förklaras att akupunktur ger effekt på ergoreceptorerna? Krävs kraftig och frekvent stimulering av nålarna för att detta ska ske? Eller annan mekanism? Fysisk aktivitet och TENS som ger muskelkontraktioner låter ju logiskt, men deqi vid akupunktur kan ju uppstå utan tydlig muskelkontraktion.
    Posted 13:13, 26 Sep 2018
    Viewing 1 of 1 comments: view all
    You must login to post a comment.