Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Smärta i den kliniska vardagen, MC3023 > Ordlista > Dopamin

Dopamin

    Table of contents
    No headers

    Dopamin är en viktig signalsubstans, som bland annat påverkar rörelse och känslor.  Dopamin är en transmittor i basala ganglierna, vars ena del initierar rörelse och den andra  delen bromsar upp rörelsen. Dopamin ingår också i mesolimbiska systemet, som reglerar vårt stämningsläge (Lännergren, Ulfendahl, Lundeberg & Westerblad, 1998). Dopaminer bildas i Substantia nigra i hjärnstammen. Vissa av dessa nervceller går till de basala ganglierna i storhjärnan medan andra axon från dopaminproducerande celler i hjärnstammen går till områden i tinningloben och mandelkärnan samt delar av hjärnbarken i pannloben. Det är områden som ingår i belöningssystemet och som deltar i regleringen av humör och känsloliv. (Karolinska Institutet, 2009) Då de olika delar av dopaminsystemet är tätt sammankopplade, kan till exempel en behandling för att förbättra rörelseförmågan vid exempelvis Parkinsons sjukdom samtidigt påverka patientens humör och på samma sätt kan psykiatriska mediciner ge biverkningar i form av ofrivilliga rörelser (Rehn, 2016).

    År 2000 fick Arvid Carlsson ta emot nobelpriset i medicin för att han visat att Dopamin är en viktig neurotransmittor i hjärnan för rörelse. Carlssons studie hade genomförts redan 40 år tidigare och ledde till slutsatsen att Parkinsons sjukdom orsakas av brist på dopamin och visade även på att vissa mentala tillstånd, t ex psykoser, associerades med att dopaminet i hjärnan felreglerades. Studierna var först med att bevisa att det faktiskt är möjligt att på medicinsk väg påverka hjärnfunktionen genom att modulera signalsubstanser som påverkar kommunikationen mellan olika neuron (Nobel Media AB, 2014). Patienter med Parkinsons sjukdom får besvär som långsamt tilltagande muskelrigiditet, vilotremor och förlångsamning av rörelser (Höök, 1995) Carlssons upptäckt banade i sin tur väg för att dessa patienter numera kan få behandling med ett kemisk L-dopa som omvandlas till dopamin i hjärnan (Nobel Media AB, 2014). Nyare studier har även visat att fysisk träning av parkinson patienter kan begränsa förändringen i dopaminerga neuron i substantia nigra och på så sätt bidra till att optimera den funktion i de basala gangligerna som är involverade i motorisk kontroll (Paillard, Rolland & de Souto Barreto, 2015).

    De senaste åren har forskare även konstaterat att Dopaminet spelar en roll i uppkomst av kronisk smärta. Vid kronisk smärta fortsätter nervcellerna att skicka smärtsignaler till hjärnan trots avsaknad av skada. Orsaken till detta har man inte kommit fram till. Men genom att ta bort gruppen med dopamininnehållande neuron (A11) så fortsatte de akuta smärtsignalerna att fungera normalt, medan de kroniska signalerna slutade att sändas. Detta gör att man nu kan forska vidare för att förstå sig på hur kronisk smärta fungerar och försöka hitta botemedel (Ji-Young V. K. et al., 2015).

    Vid placeboeffekt, vilket definieras som "förmodat overksam kontroll till verksam behandling", har man sett bevis för att dopaminerga banor i belöningssystemet kan aktiveras när en patient förväntar sig en klinisk förbättring (Norrbrink och Lundeberg, 2014).

     

    Referenser:

    Ji-Young V. K.. et al.(2015), Spinal dopaminergic projections control the transition to pathological pain plasticity via a D1/D5-mediated mechanism, The Journal of Neuroscience, 35(16),6307-6317

    Karolinska Institutet, University press AB (2009). Dopamin. Hämtat 19 september 2017 från hjärnguiden: http://www.hjarnguiden.se/index.php?...d=52&Itemid=94

    Lännergren, J., Ulfendahl, M., Lundeberg, T. & Westerblad H. (1998) Fysiologi. Lund: Studentlitteratur                                                                                                    

    Nobel Media AB (2014) The Nobel Prize in Physiology or Medicine 2000 - Speed Read. Hämtat 19 september 2017 från Nobel media AB: http://www.nobelprize.org/nobel_priz...speedread.html

    Rehn K. (2016) Dopamin-nyckelspelaren i hjärnans belöningssystem. Hämtat 19 september 2017 från Special nest (Neuropsykiatri i fokus): http://www.specialnest.se/forskning/...eloningssystem

    Höök O., (1995) Rehabiliteringsmedicin (3:e uppl). Stockholm: Liber utbildning AB.

    Palliard T., Rolland Y., de Souto Barreto P. (2015). Protective effects of physical exercise in Alzheimer´s Disease and Parkinson´s Disease: A narrative rewiew. Journal of Clinical Neurology, 11(3) pp.212 - 9.

    Norrbrink C., Lundeberg T. (2014).Om smärta - ett fysiologiskt perspektiv (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur AB. 

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.