Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Smärta i den kliniska vardagen, MC3023 > Ordlista > Aktionspotenial

Aktionspotenial

    Table of contents
    No headers

    Aktionspotential eller nervimpuls är en kortvarig urladdning av den elektriska spänningsskillnaden som råder mellan nervtrådens in- och utsida. Detta sker genom en snabb ökning och sänkning av elektrokemisk spänning i neuronet och är neuronets sätt att transporta en signal från en cell till en annan. 

    Neuronet har en vilospänning på -70mV. Detta för att det finns skillnader i koncentration av jonerna på insidan och utsidan av cellens membran. Generellt sett så finns det mer "K+ joner" på insidan av membranet, och mer Na+, Cl- och Ca2+ joner på utsidan. 
    I cellmembranet finns jonkanaler som tillåter specifika joners transport in och ut ur cellen. Flöder det in fler positivt laddade joner så blir cellen depolariserad och spänningen blir mer normaliserad, flöder det ut mer positivt laddade joner så blir den återigen mer negativt laddad. Likaså om det flöder in mer negativt laddade joner så blir cellen mer polariserad och negativt, och flöder det ut negativt-laddade joner blir den mer positivt. 

    Om spänning blir relativt mer positiv så kallas det för en "excitatorisk postsynaptisk potential", och en mer negativt laddad spänning kallas "inhibitatorisk postsynaptisk potential".

    Eftersom cellen hela tiden förflyttar joner så är spänningen flukturerande mellan -56mV och -70mV. Detta är cellens graderade potential. Vid tillräckligt mycket influx av positivt laddade joner, till -55mV så når neuronet sitt tröskelvärde. När det nås öppnas spänningsreglerade kanaler upp och Na+ joner strömmar in i cellen. Detta sker längs med hela axonet och tillåter en signal att skickas från en cell till en annan - detta är aktionspotentialen.

    När det strömmar in så mycket Na+ joner in i cellen så blir den positivt laddad, till ca +40mV. Då öppnar nästa sorts spänningsreglerade kanaler upp och tillåter K+ joner att lämna cellen vilket resulterar i att den blir mer och mer negativt laddad igen. Detta är repolariseringsfasen. Med hjälp av Na+/K+ pumpen förflyttas 3 Na+ joner ut ur cellen och 2 K+ joner tillbaks in. Vid detta skede når cellen sin absoluta refraktärperiod där aktionspotentialen inte kan avfyras igen.

    Aktionspotentialen är saltatorisk, hoppande, i A-fibrer eftersom de omges av myelin som är elektriskt isolerande. C-fibrer saknar myelin och har därför en lågsammare aktionspotential (3). Även diametern på nervfibern avgör aktionspotentialens ledningshastighet. Desto tjockare fiber, desto snabbare signaler (4). 

     

    1. Jenkins, G.W., Kemnitz, C.P. & Tortora, G.J. (2010). Anatomy and physiology: from science to life. (2nd ed., International student version.) Hoboken, N.J.: Wiley.

    2. Lodish H, Berk A, Zipursky SL, et al. Molecular Cell Biology. 4th edition. New York: W. H. Freeman; 2000. Section 21.2, The Action Potential and Conduction of Electric Impulses.

    3. Norrbrink C, Lundeberg T, redaktörer. Om smärta – ett fysiologiskt perspektiv. 2:4. Lund: Studentlitteratur Ab; 2014.

    4. Kosek E, Lampa J, Nisell R, redaktörer. Smärta och inflammation. 1:1. Lund: Studentlitteratur Ab; 2014.

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.