Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Smärta i den kliniska vardagen, MC3023 > Artiklar om smärta > Särskilda smärttillstånd > Migrän (ER)

Migrän (ER)

    Table of contents
    No headers

    Migrän

     

    Migrän är en relativt vanlig sjukdom som drabbar ca 15 % av Sveriges vuxna befolkning, ungefär var femte kvinna och var tionde man. Hos barn och tonåringar skiljer sig dock dessa siffror (Dahlöf, Hardebo, Laurell & Lygner, 2006). Hos unga under 10 års ålder är det vanligare med migrän hos pojkar, kring tidiga tonår sker dock en förändring där förekomsten av migrän hos flickor ökar tydligt (Larsson, 2009).

     

    Patofysiologi

     

    Migrän ses vara en primär neurovaskulär huvudvärkssjukdom (Dahlöf et al, 2006).

    Ärftlighet anses vara den största faktorn till att en individ utvecklar migrän, studier har visat både att genetiska och miljöfaktorer spelar roll i om en person utvecklar migrän eller inte. Vanligtvis finns det en utlösande faktor för att en migränattack ska framkallas, detta är individuellt för varje person men vanliga faktorer är bl.a. stress, östrogenbortfall och väderomslag. Man talar ofta om individen har en hög eller låg migräntröskel. Migräntröskeln står för individens motståndskraft för att drabbas av ett migränanfall, när tröskeln är hög är har individen en låg risk att drabbas av en migränattack, är tröskeln låg ökar risken för en attack. Faktor då som stress, sömn och hormonella faktorer kan då höja och sänka individens tröskel (Larsson, 2009).

    Pendlande värden av seratonin, en störd mitokondriell energimetabolism eller en dysfunktion i jonkanalen över cellmembranet är alla faktorer i centrala nervsystemet på cellulär nivå som kan orsaka en ökad retbarhet neuronalt. Olika stimuli då kan få en onormalt stark reaktion hos en individ med migrän. Känsligheten för ljud och ljus samt lukter samt förmågan att vänja sig vid dessa är ett problem för individer med migrän, troligen pga en nedärvd ökad känslighet samt att hjärnan förlorar sin disinhibitionsförmåga att filtrera mellan afferenta signaler (Larsson, 2009).

    Migrän kan ge en rad olika symptom beroende på vilket typ av migrän som individen har. De vanligaste symptomen, oavsett migräntyp, är huvudvärk, illamående, stark ljud och ljuskänslighet. Några mer ovanliga symptom kan vara ataxi och vertigo (Dahlöf et al, 2006).

     

    Migrän med och utan aura, dess olika faser

     

    Migrän delas in i två olika typer, migrän med aura och migrän utan aura. Migrän utan aura är vanligare än migrän med aura, ungefär 10 % anger att aura alltid igår i deras migränattacker, medan ca 30 % anger att aura förekommer enbart i vissa migränattacker. Aurafasen är den andra fasen i en migränattack. Den uppstår efter den prodromala fasen där individen kan uppleva en variation av symptom, bl.a. illamående, slö och okoncentrerad. Dessa symptom kan vara allt från ett par timmar upp till två dygn innan aurafasen startar( Larsson, 2009).

    Aurafasen som följer är oftast mycket obehaglig där man kan se en ökad och sedan minskad genomblödning till hjärnbarken som sedan sprider sig mot frontalloben. Detta kan ge symptom som synfältesdefekter och känselrubbningar över ena kroppshalvan, vanligtvis den högra sidan av kroppen (Larsson, 2009).

    Efter aurafasen följer huvudvärksfasen där huvudvärken tar vid. Huvudvärken är oftast mild till en början med utvecklas sedan och leder sedan till svår huvudvärk, ofta redan inom någon timme (Larsson, 2006). Här skiljer sig ofta lokalisationen sig åt hos barn och vuxna, där vuxna ofta enbart upplever smärta kring frontalloben på ena sidan, medan hos sitter smärtan ofta bilateralt (Dahlöf et al 2006). Under huvudvärksfasen kan även individen uppleva andra symptom som kräkningar och diarréer (Larsson, 2009).

    Vad som orsakar huvudvärksfasen är det ingen som vet, dock tros ovan nämnda orsaker som förändringar i nivå av serotonin vara en orsak, men även trigeminovaskulär inflammation och det autonoma nervsystemet kan spela in. Det är även oklart vad som gör att huvudvärksfasen sedan avtar och sen sista fasen inleds, resolutionsfasen. Resolutionsfasen är migränattackens slutliga fas där individen återgår till normaltillstånd. Vanligen sker denna fas medan individen sover samt att individen kan uppleva sig trött och sliten ett par dygn efter migränattacken (Larsson, 2009).

     

    Diagnostisering

     

    Ett gott anamnestagande och grundläggande neurologisk utredning räcker till att att diagnostisera migrän med eller utan aura (Dahlöf et al, 2006).

    Migrän med aura beskrivs som en återkommande idiopatisk huvudvärkssjukdom där attacker ska ske med 4-74h duration, utan aura, alltså reversibla fokala neurologiska symptom som synfältsrubbningar. Dessa neurologiska symptom vara mindre än 60 minuter (Dahlöf et al, 2006). Att använda en migrändagbok är ett bra verktyg för att diagnostisera migrän från t.ex spänningshuvudvärk. Att se över duration, medicinintag, fysisk aktivitet, stress ect kan inte både skapa en bild över hela sjukdomsbilden för att inte bara kunna behandla men även att förebygga migrän. Då sjukdomen till stor del är genetisk kan den inte botas, men förebyggas (Weatherall, 2015). 

     

     

    Behandling

     

    Den primära behandlingsmetoden har under en lång tid varit läkemedelsbaserat där acitylsalicylsyra och NSAID-preparat i olika formen har varit de vanligaste substanserna vid lätt och måttlig huvudvärk. Även behandling med triptaner kan övervägas om lätta analgetika inte ger önskad effekt (Larsson, 2009).

    Fysioterapi och annan alternativ behandling utöver analgetika är omdiskuterat för att lindra migrän. Studier visar att fysioterapi kan ha en positiv inverkan på huvudvärken, både intensiteten av smärta och tiden av huvudvärk, under migrän kan minska vid (Luedtke, Allers, Schulte & May, 2016).

    Fysioteraputiska interventioner som träning, stretching och allmänna ergonomiska råd, tillsammans med t.ex avslappning är de interventioner som ofta erbjuds men den vetenskapliga bakgrunden till dessa behandlingsmetoder är ofta omdiskuterat på grund av låg kvalité på de studier som genomförs (Biondi, 2005).

     

    Inom huvudvärk och migrän framkommer mer och mer vetenskaplig effekt för en multimoudal behandling med både läkemedel och manuell terapi via bland annat fysioterapi med träning och mindfullness. Att patienterna får se över delar i sitt liv som kan orsaka migrän, som t.ex stress och diet kan ge en god effekt i behandlingen av migrän (Hedborg & Muhr, 2011).

    Akupunktur som behandling, en del av fysioterapeutisk intervention

    Akupunktur anses vara en del av den första behandlingen mot migrän som erbjuds en patient (Molsberger, 2012), då både som egen behandlingsalternativ (Linde, Allais, Brinkhaus, Fei, Mehring, Vertosick, Vickers, White, 2016) eller tillsammans med traditionell medicinering mot migrän (Molsberger, 2012). Effekten av akupunktur är ofta debatterad då studier visar på att effekten av shamakupunktur, alltså placeboakupuntur, även det har en positiv effekt på huvudvärken som uppstår vid migrän. Dock anses akupunktur som en säker behandlingsmetod och patienter som är villiga att behandlas via akupunktur bör få behandlingen (Linde et al 2016). Inom svensk sjukvård är akupunktur en godkänd behandlingsmetod att använda, då bland annat mot huvudvärk och migrän. Detta trots att man hävdar att effekten av akupunktur inte är helt klarlagd (FASS.se). Nyligen producerade studier tyder dock på att akupunktur kan påverka thalamus genom en ökning av kreatin vilket då ledde till en minskad VAS-bedömning hos patienter med migrän utan aura (Gu, Lin, Jiang, Chen, Arcy, Chen, Song, 2018). Osäkerheten om det är akupunkturen eller exempelvis den positiva effekten av mötet med vårdpersonal som ger smärtlindring kvarstår, trots detta används akupunktur, främst västerländsk akupunktur, inom svensk sjukvård av inte bara fysioterapeuter, utan även av andra professioner som naprapater och läkare (FASS.se).

     

     

    Referenser

     

    Biondi, D. (2005). Physical teratment for headache: a structured review. Headache: The Journal of Head and Face Pain. 45(6). 738-746.

     

    Dahlöf C, Carlsson J, Hardebo J E, Laurell K & Lygner P-E.  (2006) Huvudvärk- teori och klinik. Lund: Studentlitteratur

     

    FASS.se, akupunktur

     

    Hedborg, K., & Muhr, C. (2011). Multimodal behavioral treatment of migraine: an internet-administered, randomized, controlled trail. Upsala journal of medical sciences. 116(3). 169-186.

     

    Gu, T., Lin, L., Jiang, Y., Chen, J., Arcy, Ryan., Chen, M & Song, X. (2018). Acupuncture Theravada in treåring migrationen: resultat of magnetit resonanse spectroscopy imagning study. Journal of Pain Research. 889-900.

     

    Larsson B. (2009). Migrän och spänningshuvudvärk och barn och tonåringar,  Lund: Studentlitteratur, andra upplagan.

     

    Linde, K., Allais, G., Brinkhaus, B., Fei, Y., Mehring, M., Vertosick, E A., Vickers, A., &White, A. (2016). Acupuncture for the prevention of episodic migraine. Cochrane Systematic Review. June.

     

    Luedtke, K., Allers, A., Schulte, LH., & May, A. (2016).  Efficacy of interventions used by physiotherapists for patients with headache and migraine-systematic review and met-analysis. Cephalalgia, 36(5), 474-92. doi:10.1177/0333102415597889

     

    Molsberger, M. 2012. The role of acupuncture in the treatment of migraine. Canadian Medical Association Journal. 184(4).

     

    Weatherall, J W. (2015). The diagnosis and treatment of chronic migraine. Therapeutic Advances in Chronic Disease, 6(3): 115-123. doi: 10.1177/2040622315579627

    Files (0)

     

    Comments (7)

    Viewing 7 of 7 comments: view all
    Migrän är ett spännande område, där jag tror att vi fysioterapeuter kan göra mycket. Avspänning, stresshantering, akupunktur o fysisk träning är behandlingar som är lovande och i flera studier visats ha effekt. Ett problem är att det är svårt att bevisa effekt av fysioterapi i blindade kontrollerade studier. Viktigt att lyfta också tycker jag är att många med migrän inte tänker på att de kan söka till en fysioterapeut, och därigenom inte får den hjälp de skulle kunna få. Någon annan som har den erfarenheten? https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/21679169.2017.1352023?journalCode=iejp20
    Posted 13:36, 21 Dec 2018
    Man kan också lyfta vikten av fysioterapin genom att belysa problemet med läkemedelsöveranvändningshuvudvärk och därigenom behovet av att med ickefarmakologiska strategier för att minska intaget av akuta läkemedel.
    Posted 13:41, 21 Dec 2018
    Hej!
    Mycket intressant läsning, när jag jobbar med Huvudvärkspatienter som också får vård hos huvudvärkskliniker och/eller käkspecialister får jag ofta kommentaren att jag är en ovanlig sjukgymnast som tittar i detta område, deras upplevelse är att vi-sjukgymnaster ofta slutar ovanför halsen. Ett tråkigt antagande då detta självklart är ett område, precis som du skriver i texten där vi kan göra så mycket mer!

    Jag fick en tanke med hänsyn till min patient grupp med autismspectrum tillstånd av din text :


    "Pendlande värden av seratoni, en störd mitokondrier energimetabolism eller en dysfunktion i kontras porten över cellmembranet är alla faktorer i centrala nervsystemet på cellulär nivå som kan orsaka en ökad retbarhet neuronalt. Olika stimuli då kan få en onormalt stark reaktion hos en individ med migrän (Larsson, 2009.) Känsligheten för ljud och ljus samt lukter samt förmågan att vänja sig vid dessa är ett problem för individer med migrän, troligen pga en nedärvd ökad känslighet samt att hjärnan förlorar sin disinhibitionsförmåga att filtrera mellan afferenta signaler."

    Mina patienter har ofta ökad känslighet för ljus,ljud och lukt och även andra stimuli som känsel, detta eftersom de har svårt eller inte alls kan filtrera ingående signaler av ljud m.m. Min tanke är om man kan se någon prevalens mellan migrän och personer med Autism diagnoser. Det fick jag med mig att titta närmare på av din text.

    Bra strukturerad text med det viktigaste innehållet och bra valda källor där en del senaste forskning på området!

    God Jul & Gott nytt år
    Önskar
    Kristina Moberg
    Posted 14:16, 23 Dec 2018
    Intressant ämne.
    Jag skulle vilja veta mer varför migrän är vanligare bland kvinnor, eller är det pga östrogen och hormoner som du senare skriver om?
    Jag skulle också vilja veta mer om hur seratonin, störd mitokondrier energimetabolism och vad dysfunktion i kontras portar innebär.
    Du beskriver symtom av aura på ett bra sätt och beskriver symtom av aura, prevalensen för aura samt olika faser och utbredningsområde.
    Det skulle vara intressant att se vilka kriterier som neurologen har vid diagnostisering av migränpatienter samt att belysa triptaner ytterligare som är ett vanligt förekommande läkemedel vid migrän.
    Min erfarenhet av akupunturbehandling som migränpatient är mycket god och det skulle vara roligt att se om det finns någon evidens för att huvudvärksdagarna kan minska på grund av akupunkturbehandlingen.
    Tack! /AK
    Posted 18:07, 30 Dec 2018
    Migrän är viktigt att lyfta fram, då det är en förödande sjukdom för de som är drabbade. Detta har du gjort på ett lättläst och informativt sätt! Se dock över längden på artikeln, då den är lite kort (skulle vara 7500-12 000 inkl blanksteg). Skulle vara synd på en till innehållet bra artikel, om den inte blir godkänd pga det. Kanske ngt som du kan utveckla lite mer ingående.
    Jag har läst en del av professor Angelica Lindén Hirschberg, då hon är gynekolog och beskriver hormonernas betydelse för migrän, då det blir just Östrogenfall både vid ägglossning och precis i början av menstruationen- då många kvinnor får sina migränanfall. Viktigt att ta upp med unga tjejer som kommer till mottagningen och utreda om det är hormonellt utlöst. Då skulle jag rekommendera de att söka en barnmorska. Har under många år jobbat nära barnmorskor på vår mottagning och många unga tjejer blir helt besvärsfria vid rätt p-piller, vilka man då ser som läkemedel och inte enbart preventivmedel.
    Du skriver att det är bra att göra en migrändagbok, vilket jag håller med om helt och fullt- men i den också lägga in en aktivitetsdagbok- då det inte bara är stressen i stökiga miljöer som kan vara boven som utlöser ett anfall, utan även stressen på kroppen vid oregelbundna måltider, oregelbundna sömnrutiner, för lite återhämtningstid- många unga idrottar mkt och det är bra, men det får inte vara på återhämtningstiden, för mkt aktivitet kan också vara en stress för kroppen. Det är viktigt att se hela dygnet, över veckan och månaden- för att just kartlägga stressfaktorer och stressnivå på kroppen och få fram en bild om det går. Sedan vill jag av egen erfarenhet med min dotter rekommendera att läsa om bukmigrän, som drabbar ffa barn i småbarnsåldern. Buksmärtor ofta på samma ställe, som ter sig precis som ett huvudmigränsanfall och som i puberteten övergår till just huvudmigrän. Jag trodde dom drev med mig först- men det stämde precis, vid första mensen kom huvudvärken istället- där p-piller gjort underverk. Ärftligt, min mamma hade också mkt ont i magen som barn och sedan från puberteten huvudmigrän fram till klimakteriet- men då visste man inte det man vet idag.
    Åter till din artikel, jag saknar interventionen akupunktur i behandling. Fanns det inga studier om det....eller vad ingick i fysioterapi? Det är bland det första valet för mig och mina kollegor- då vi har mkt god effekt av akup behandling på just migrän! Har även provat triggerpunktsakup/ dry needling på en migränpatient i kombination med att hon får Botox- så gott som helt besvärsfri.
    Tack för mkt spännande läsning och återigen viktigt att du belyser denna sjukdom med just vad det är och hur den yttrar sig- för att det ska bli en bättre förståelse i samhället för dessa patienter!
    Gott nytt 2019!
    Mvh Katarina
    Posted 16:08, 31 Dec 2018
    Kul att detta lyfts fram, något som många har problem med att behandla.

    Jag undrar rätt generellt, vad innebär "fysioterapi" som intervention? Det listas en del saker i inverventionsstudierna, men det var svårt att utgöra om något av det är riktat mot specfika fynd i den kliniska undersökningen.

    Min högst subjektiva upplevelse när det gäller folk som har huvudvärksproblem är likt de patienter som diagnostiserats med rotatorkuff-problem och får göra utåtrotationer med gummiband. Hur är det specifikt och riktat mot personens besvär? Har man en stark och hårt satsande handbollsspelare som får ont när han kastar så kanske det inte riktigt hjälper med den sortens rehab? Även ifall man stärker samma muskler så är det inte där personen har problem.

    Hur hopplar man detta till huvudvärk? Något som jag tycker (återigen väldigt subjektivt) är oerhört vanligt med huvudvärkspatienter är inte deras spänningar och stelhet i den anteria och anterolaterala delen av nacken, utan bak över trapezius och levator scapula. Detta diagnostiseras väldigt mycket som korta och/eller hyperaktiva, och behöver därför stärkas(?). Men är det tillräckligt specifikt? Kan personen kontrollera sina skulderblad individuellt och ta ut full rörlighet? Eller nyttjar sig personen av kompensation för att kunna göra en rörelse? För om de inte kan det så innebär ju det rent naturligt att muskeln är spänd och jobbar hela tiden, och är det då konstigt att det gör ont och påverkar? Vid protraktion/retraktion ex. så tittar jag efter om personen klarar av att röra skulderbladet självständigt, eller använder de andra sätt som extension/flexion av bröstryggen? Ofta så klarar personen inte av att göra det, utan kompenserar mycket med andra kroppsdelar - väldigt vanligt med flexion av armbågen istället för retraktion av skuldran.

    Vi kanske inte kan lösa alla besvär, speciellt inte tillstånd som migrän och spänningsrelaterad huvudvärk. Vårt område och expertis är rörelseapparaten, och vid såna här specifika diagnoser så behöver anser jag att vi behöver vara lite mer specifika med vad vi vill åstadkomma med vår behandling - ex. att få kroppsdelar som inte rör på sig att börja röra på sig, istället för att riktas mer mot en generell styrketräning och kapacitetshöjning.

    /VP
    Posted 18:18, 6 Jan 2019
    Slutkommentar:

    Tack för alla kommentarer.
    För att klargöra längden på artikeln först, omfattningen på artikeln ligger på 2-3 sidor enligt instruktionen. Jag har både förkortat och förlängt den på olika sätt och då pendlat mellan uppåt för många ord ner till där några hundra under vad artikeln ligger på idag. Valet att hålla den under rekommenderade 7500 är helt enkelt för att jag inte fick en bra och flytande text. Därför håller jag den då till rekommenderade 2-3 A4-sidor. Det finns så mycket mer att skriva om kring rörelseapapraten, träning och akupunktur tex, men då ansåg jag att min text blev invecklad och tappade för mycket fokus från ämnet. Därav färre tecken och blanksteg men inom ramen för 2-3A4.
    Dock borde jag ha kunna komplettera min text med kanske en fysioterapeutisk intervention, tex då akupunktur som behandling för att då knyta det mer till fysioterapin, alternativt tex föra en mer ingående analys av migrändagbok eller varför just migrän är vanligare bland kvinnor. Fokusera på en specifik del i behandlingen snarare än att försöka beskriva de alla lite kort.

    Jag själv möter med jämna mellanrum patienter med migrän i mitt arbete, och jag upplever det som en patientgrupp som ökar hos fysioterapeuter. Däremot anser jag mig veta allt för lite om hur jag bäst kan ta hand om dessa patienter. Jag behandlar främst med akupunktur och fysisk aktivitet utan att egentligen ha så stora kunskaper i vetenskapen bakom interventionen. Det är mer att man gör det för att kollegor använder samma metoder. Jag upplever mig inte ha med tillräckligt stora kunskaper från grundutbildningen och jag personligen har inte läst vidare inom just detta ämne.
    Jag valde att skriva om migrän just av den anledningen, att faktiskt ta mig tid att sätta mig mer in i migrän och hur det faktiskt påverkar kroppen, detta för att då kunna bättre behandla denna ökande patientgrupp. Det jag fann är en mer komplicerad patientgrupp än vad jag har tänkt mig innan och jag kommer ta med mig många nya infallsvinklar in i min kommande behandling.

    Edit: Justering i texten har gjorts och avsnitt om akupunktur har lagts till som förbättring.
    Posted 12:14, 12 Jan 2019
    Viewing 7 of 7 comments: view all
    You must login to post a comment.