Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Smärta i den kliniska vardagen, MC3023 > Artiklar om smärta > Särskilda smärttillstånd > Fibromyalgi - Artikel skriven av Emmy Koskinen

Fibromyalgi - Artikel skriven av Emmy Koskinen

    Table of contents
    No headers

     

    Vilka drabbas av denna typ av smärta, och hur vanligt är det?

    Fibromyalgi (FM) drabbar cirka 2 procents av befolkningen (1,2,3,4). Även om majoriteten av de som drabbas är kvinnor (80 procent) så förekommer sjukdomen även hos män och barn (1,2). Sjukdomen startar vanligtvis i medelåldern och prevalensen stiger med ökad ålder fram tills man fyller 75 år, därefter sjunker antalet insjuknande (1). En riskfaktor för att utveckla FM är inrapporterad långvarig lokaliserad smärta, över 80 procent av patienterna som insjuknar i fibromyalgi har haft perioder av långvarig lokaliserad smärta innan de insjuknade i FM (1,2). Finns även forskning som visar att ärftlighet spelar en roll i vilka som drabbas (1,2).

     

    Vilka är de vanligaste symtomen?

    FM klassificeras som en långvarig generaliserad smärta i muskler och leder som är överkänslig mot tryck (1,2,3,4). Smärtan kan vandra mellan från att ena dagen vara förlagd till foten medan andra dagen är smärtan patienten upplever förlagd i axeln, därför pratar man om en generaliserad migrerande smärta hos FM patienter (1). Smärtan kan upplevas som stickande, brännande samt molande och flertalet FM patienterna upplever smärtan som värre då de utför fysisk aktivitet eller utsätts för kalla temperaturer (2). FM är långvarig smärta och brukar beskrivas som ett syndrom då det är många olika aspekter som är involverade i sjukdomen (1,2). Majoriteten av FM patienter upplever förutom smärta även trötthet, sömnsvårigheter samt påverkad kognition (1,2,3,4). Dessutom finns en mängd sekundära symptom rapporterade så som tarmbesvär, huvudvärk, svullnad, stelhet (framförallt morgonstelhet), depression, ångest, muskelsvaghet (1,3).

     

    Vad orsakar smärtan?

    Det finns perifiera samt centrala mekanismer som försöker försöker förklara vad som orsakar smärtan (1). De perifiera orsakerna baseras på forskning som visar att FM patienter har ökad muskelischemi i kroppen, vilket i sin tur leder vidare till teorin att muskelischemin orsakar smärta genom att öka känsligheten i nociceptorerna (perifier sensitisering) (1). Centrala orsaker till smärtan är att central sensitisering som skapas då det nociceptiva inflödet av smärtsignaler är kraftigt ökat vilket orsakar till disinhibition av kroppens smärthämmande/reglerande system (1). Det finns även evidens för att FM patienter har endokrinsystem som ej fungerar som de ska vilket påverkar frisättningen av neurotransmittorer som i sin tur påverkar smärtupplevelsen (1,3,4).

     

    Hur ställs diagnosen?

    Det finns inget diagnostiskt blodprov eller röntgeprov att ta för att diagnosticera fibromyalgi, däremot kan dessa tester göras under statustagning för att utesluta annan sjukdom (2). Patienter kan nämligen ha FM primärt eller sekundärt, det kan uppstå för sig eller i samband/samtidigt som andra sjukdomar (tex reumatiska sjukdomar) (2,3). Många patienter söker vård sent och upplever många gånger att deras symptom ej tas på allvar av vårdpersonalen (2,4). Det finns ett urformat diagnostiskt formulär som kan användas vid diagnosticering av FM, kriterierna är framtagna 1990 av American College of Rheumatology (ACR) (1,2,3,4). Kriterierna ser till förekomsten av långvarig generaliserad smärta samt överkänslighet mot tryck (allodyni) (1,2). Kriterierna, som är välkända och använda vid diagnosticering, är följande: ”1. Anamnes med långvarig (mer än tre månader) generell smärta, innefattande smärta i alla fyra kroppskvadranterna och axial (i nacke, bröstrygg eller ländrygg) smärta. 2. Förekomst av minst 11 tender points på 18 fördefinerande anatomiska lokaler. En tender point är ett område där palpationen med toppen av tummen ger ett måttligt tryck (tryck ca 4kg/cm2) ger smärta” (2, s.191). Tender points enligt ACR 1990 palperas bilateralt och är följande: ”1) Suboccipitala muskelfästen. 2)Lågt cervikalt; transversalutskotten vid C5-C7 framifrån. 3) M.trapezius, mitten av pars descendens. 4) M.supraspinatus, vid ursprunget nära mediala randen av skapula. 5) 2:a revbenet; strax lateralt om andra kostokondrala övergången. 6) Laterala epikondylen; 2 cm distalt om denna. 7. Glutelat; övre yttre kvadranten. 8) Trochanter major; baksidan. 9) Knät; medialt-proximalt om ledspringan” (1, s.97). 2011 tog ACR fram nytt förslag på diagnoskriterier som ej börjats användas kliniskt, men i det nya förslaget menar ACR att man skall bortse från allodyni som ett kriterium för FM men lägga till aspekterna av sömnstörningar, huvudvärk, depression, buksmärta, kognitiva svårigheter samt trötthet i diagnostiseringen då dessa är rapporterade av flertalet FM patienter (1).

     

    Hur ser behandling och omvårdnad ut?

    Iochmed att FM är ett långvarigt smärtsyndrom bör behandlingen se till den biopsykosociala synen samt behandla patienten med ett multimodalt rehabiliteringsprogram (1,2,3). Den biopsykosociala synen involverar smärtkomponenterna (sensorik, affektion och kognition), psykologiska aspekter (tex depression), sociala aspekter (jobb, familj, vänner) samt tar patientens förväntningar och förhoppningar för rehabiliteringen i beakt (3). Medicin kan till viss del lindra smärta, sömnnbesvär och trötthet men det är enbart ungefär varannan FM patient som upplever mer än 30% förbättring av sina symptom med medicin så de flesta är fortfarande starkt påverkade trots medicinering och behandlingen kräver därför mer är läkemedel för dessa patienter (2). Evidensbaserad behandling för FM patienter är fysisk aktivitet, kognitiv beteende terapi samt informera och utbilda patienten om sjukdomen (1,2,3,4). Det finns ett frågeformulär som är utformat i USA; Fibromyalgia impact questionnaire (FIQ) som visat sig ha validitet och reabilitet för att kartlägga FM påverkan på patientens liv samt utvärdera behandlingen/terapins påverkan på sjukdomens symptom (3,5). Viktigt är att lyssna på patienten och prata om vilka delar som patienten upplever är mest problematiska med sjukdomen och utforma en rehabiliteringsplan som är individanpassad utifrån patientens behov och önskemål (1). Majoriteten av FM patienter är i behov av att anpassa sitt liv för att klara av sin vardag trots smärtan och ev övriga symptom, framförallt då både fysisk och mental trötthet drabbar mer än 70 procent av FM patienterna (1). Anpassningar av arbetssituationen är en viktig punkt då att inneha en yrkesroll är viktig för livskvaliten samtidigt som heltidsarbete kan vara svårt att utföra på grund av FM patientens olika symptombegränsningar (2). Pacing är något som används inom KBT för att lära FM patienten att anpassa sina aktiviteter så att de lär sig att försöka göra lagom utfrån sina förutsättningar mycket för att klara av/orka med att utföra flera av vardagens aktiviteter istället för att göra slut på alla energi under en av dagens aktiviteter (2, 3).


    Vilken är prognosen?

    Enligt studier så kan FM symptomen under de första åren som patienten insjuknar förbättras så pass mycket att patienten ej längre uppfyller diagnoskriterierna för FM, det är dock ovanligt och de flesta patienterna har kvar symptomen från sjukdomen resten av sina liv (2). Det finns ett frågeformulär som är utformat i USA; Fibromyalgia impact questionnaire (FIQ) som visat sig ha validitet och reabilitet för att kartlägga FM påverkan på patientens liv samt utvärdera behandlingen/terapins påverkan på sjukdomens symptom (5).

     

     

     

    Referenser:

    1. Kosek E, Lampa J, Nisell R (red). Smärta och inflammation vid reumatiska sjukdomar och vanliga smärttillstånd i rörelseapparaten. Lund: Studentlitteratur; 2014.

    2. Borg J, Borg K, Gerdle B, Stibrant Sunnerhagen K (red). Rehabiliteringsmedicin teori och praktik. Lund: Studentlitteratur; 2015.

    3. Ryan, S. Fibromyalgia: an overview and comparison of treatment options. Br J Nurs. 2010;20(16): 991-995.

    4. Huynh N C, Yanni M L, Morgan A L. Fibromyalgia: Diagnosis and Management for the Primary Healthcare Provider. J Womens Health. 2008;17(8): 1379-1387.

    5. Bennett R. The Fibromyalgia Impact Questionnaire (FIQ): a review of its development, current version, operating characteristics and uses. Clin Exp Rheumatol. 2005;23(5). 154-162.

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.