Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Smärta i den kliniska vardagen, MC3023 > Artiklar om smärta > Smärta och kön > Skillnader i smärtupplevelse mellan män och kvinnor med knä artros-några bakomliggande faktorer.(KB)

Skillnader i smärtupplevelse mellan män och kvinnor med knä artros-några bakomliggande faktorer.(KB)

    Table of contents
    No headers

    Skillnader i smärtupplevelse mellan män och kvinnor med knä artros-några bakomliggande faktorer.

     

    Författare: Katarina Berggren

    Inledning

    Bakomliggande faktorer till varför män och kvinnor upplever smärta olika kan hänvisas till komplexa samband mellan biologiska, psykologiska och psykosociala faktorer och har stor inverkan hos individen. Kvinnor ter sig ha en ökad prevalens och vara mer påverkade i sin smärtupplevelse relaterat till knä artros jämfört med män. Knä artros är även vanligt förekommande i den arbetsföra delen av befolkningen och har en ökad risk att leda till sjukskrivning vilket medför kostnader både för samhälle och individ rapporterar Statens beredning för medicinsk utvärdering(SBU, 2006).

     

    Smärta

    Definitionen av smärta enligt The International Association for the Study of Pain(IASP) är att smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse förenad med eller möjlig vävnadsskada eller beskriven som sådan skada(www.iasp-pain.org). Smärtupplevelsen beskrivs bestå av tre komponenter- sensoriskt diskriminativ, affektiv och kognitiv- och kan beskrivas utifrån var smärtsignalerna bearbetas(Norrbrink & Lundeberg, 2014).Detta betyder att smärta är utöver smärtsensationen i sig, även förenad med obehagsupplevelser och är en personlig upplevelse som ej kan ifrågasättas. Upplevelse och uppträdande av smärta påverkas av många olika faktorer där kön är en av dessa faktorer (Lund, 2014).

     

    Kön

    Kön påvisar de biologiska skillnader som finns mellan kvinnor och män relaterat till exempelvis könshormoner, kroppsstorlek, kromosomer, muskelmassa och könsorgan. Utöver dessa skillnader i kön tillkommer även skillnader i genus, även detta ett könsbegrepp som beskriver ett socialt kön, och som förhåller sig till skillnader mellan män och kvinnors attityder, beteenden och känslor som en given kultur förväntar sig av en man eller kvinna(Lund, 2014). Då kön är en av flera faktorer som påverkar upplevelse och uppträdande av smärta indikerar det på skillnader i upplevelse av dessa hos män och kvinnor och att detta är mycket komplext då många olika aspekter såsom psykologiska, biologiska och sociala faktorer samverkar i smärtupplevelsen(Lund, 2014).

     

    Artros

    Enligt en rapport från SBU(2006), är mellan 20-40% av alla besök i primärvården relaterade till smärta.  Artros är vanligt förekommande och uppskattningsvis är ungefär var fjärde person i Sverige över 45 år drabbad där artros i knäleden är den mest förekomna diagnosen(Englund & Turkiewicz, 2014, Pereira et al., 2011). Detta visar att artros ofta finns representerad i den arbetsföra delen av befolkningen och att detta kan medföra stora ekonomiska kostnader för samhället och individen då det finns en ökad risk för sjukskrivning vid knä artros. Knä artros står för 2 % av alla sjukskrivningsdagar i Sverige(Englund & Turkiewicz, 2014, Hubertsson, Pettersson,Thorstensson & Englund, 2013). Studier har visat att kvinnor i större utsträckning än män drabbas av artros och kvinnor har även en ökad prevalens för knä artros. Smärtupplevelsen och den nedsatta fysiska funktionen samt den minskade livskvaliteten upplevs svårare hos kvinnor än män(Zhang & Jordan, 2010, Pereira et al, 2011, Hame & Alexander, 2013, Glass et al, 2014).  Då det inte går att korrelera den individuella smärtupplevelsen hos individer med artros och de förändringar som kan ses på röntgenbilder så bidrar detta till komplexiteten av artros. Detta då individer med röntgenologiska förändringar inte erfar smärta och vice versa(Sluka et al, 2012)

     

    Könsskillnader vid smärta.

    Förekomst av smärta hos kvinnor anges i en review artikel av Fillingim, King, Rabeiro-Dasilva, Rahim-Williams och Riley(2009), till högre jämfört med män samt att kvinnor rapporterar högre smärta efter invasiva ingrepp. Kvinnor uppges även ha en ökad känslighet till de flesta former av experimentella tester av smärta undantaget ischemisk smärta(Fillingim et al.,2009). Flera olika smärttillstånd anges vara överrepresenterade hos kvinnor såsom IBS, fibromyalgi och spänningshuvudvärk med ökad svårighetsgrad av smärtupplevelsen som även förändras med menstruationscykeln(Fillingim et al., 2009, Lund, 2014). Hormonella influenser på klinisk smärta ses i studier där exempelvis migrän, temporomandibulär smärta har samma prevalens hos könen prepubertalt men för att sedan öka kraftigt hos kvinnor i och med puberteten(Fillingim et al.,2009).

    Psykosociala faktorer såsom könsroller nämns som relaterade till skillnader i smärtupplevelse där man  experimentellt visat att stereotypiskt maskulina män har en högre tolerans för smärta och den feminina könsrollen visar en acceptans på smärta som en del av det dagliga livet samt en tillåtande attityd till att uttrycka smärta(Fillingim et al.,2009). Kognitiva faktorer bidrar med största sannolikhetäven till skillnad i smärtupplevelse mellan könen där studier visat på större benägenhet för katastroftänkande hos kvinnor och att copingstrategier skiljer sig mellan män och kvinnor(Fillingim et al.,2009). Affektiva komponenter såsom oro och rädsla har setts vara förknippade, både med ökad klinisk smärta men även en ökad smärtsensitivitet i experimentella studier(Fillingim et al., 2009).

     

    Några skillnader i bakomliggande faktorer mellan män och kvinnors smärta relaterad till knä artros.

    I en studie av Tonelli, Rakel, Cooper, Angstom och Sluka(2011) var syftet att undersöka huruvida män och kvinnor med avancerad knä artros signifikant skiljde sig i smärtupplevelse vid vila och aktivitet, funktion, psykosociala faktorer, smärttolerans och nivå av fysisk aktivitet innan total knä plastik. Dessutom ville man se vilka variabler som skulle kunna förklara skillnader i smärta, funktion och fysisk aktivitet mellan män och kvinnor. Tvåhundraåtta personer deltog i studien varav sjuttio män. Tester utfördes vid individernas preoperativa undersökningstillfälle vilket skedde ungefär en vecka innan operation. Smärta undersöktes via skattningsformulär som Brief Pain Inventory(BPI), Knee Injury and Osteoarthritis Outcome Score (KOOS), Short-Form 36 (SF-36) och med en 0 till 20 numerisk skattningsskala (NRS) vid vila och under funktionstester. Smärttoleranstest och smärttröskeltest, psykosociala faktorer som depression, oro, katastroftänkande och socialt stöd. Funktion mättes med skattningsskalor som SF-36 men även med specifika test som aktiv ROM och gånghastighet. Fysisk aktivitet mättes med accelerometer. Resultatet av studien visar att kvinnor upplever mer smärta under aktivitet men ej vid vila jämfört med män. Denna studie visar också att psykosociala faktorer som oro, depression, katastroftänkande och socialt stöd var jämförbara mellan män och kvinnor med avancerad knä artros. Studien visar även på nedsatt funktion, nedsatt upplevd funktionsförmåga och lägre smärttröskel och smärttolerans för kvinnor jämfört med män. Trots att kvinnor i denna studie hade svårare smärtupplevelse jämfört med männen var deras nivå av fysisk aktivitet jämförbar med männens.

    I en annan studie väljer man att studera om kön kan moderera effekten av positiv och negativ påverkan på klinisk smärta hos individer med knäledsartros. Syftet med studien var att undersöka förhållandet mellan positiv och negativ påverkan på smärtrelaterade outcome faktorer såsom daglig smärta, specifik knä artros smärta, katastroftänkande och central sensitisering hos individer med knä artros. Effekterna utvärderades på två olika sätt, dels vid ett enskilt tillfälle, dels över en två veckors period. Hypotesen forskarna hade var att män med knä artros skulle visa ett starkare omvänt förhållande mellan positiv påverkan och smärta och att kvinnor skulle visa ett starkare förhållande mellan negativ påverkan och smärta. Man rekryterade 179 deltagare varav 59 män till studien. Deltagarna utbildades att redovisa skattning av smärta och positiv eller negativ påverkan via en Palm Pilot dagligen vid läggdags under två veckor. Slutsatsen var att man fann skillnader mellan kön vad det gäller positiv och negativ påverkan och smärta. Man identifierade en högre korrelation mellan positiv påverkan och smärta och mindre central sensitisering hos män samt mindre smärta relaterad specifikt till knä artros jämfört med kvinnor(Speed, Richards, Finan & Smith, 2017).

    En review undersöker evidensen för hur möjliga perifera och centrala neuronala mekanismer och psykosociala faktorer bidrar till skillnader mellan män och kvinnors smärtupplevelse relaterad till knä artros. Studien visar på att perifera faktorer kan bidra till smärtupplevelser vid artros men att det finns mycket lite kunskap om hur dessa faktorer är påverkade av kön. I denna review beskrivs två studier som sett ökad retbarhet hos nociceptorer vid närvaro av östrogen vilket möjligen indikerar att nociceptorer hos kvinnor är mer känsliga för aktivitet vid smärtsamt stimuli. Möjligen skulle detta tillsammans med nedsatt inhibition kunna förklara en ökad smärtupplevelse hos kvinnor med knä artros jämfört med män. Att det finns skillnader mellan kön i hur centrala faktorer modulerar inkommande smärtstimuli beskriver reviewn som känt sedan tidigare. Författarna beskriver dock att det saknas fakta kring skillnader i hur inkommande smärtstimuli moduleras centralt mellan män och kvinnor efter smärtstimuli av leder med exempelvis artros eller skada. Psykosociala faktorer beskriver denna review som att de påverkar smärtupplevelser hos individer men att det inte går att peka på enskilda faktorer som avgörande för skillnader i smärtupplevelse mellan könen. Det beskrivs även att mycket lite data finns kring könsrelaterade skillnader relaterade till psykosociala faktorer vid artros smärta. Slutledningen blir att interventioner kopplade till psykosociala faktorer för smärtupplevelser och skillnader i dessa interventioner mellan kön måste studeras vidare(Sluka et. al.,2012). Författarna nämner även bristen på kunskap om smärtupplevelse hos kvinnor med artros före och efter menopausen.

    Sammanfattning

    Forskning visar att kvinnor har en ökad prevalens av smärta och en svårare smärtupplevelse och en ökad funktionsnedsättning vid artros jämfört med män(Fillingim et al., 2009, ). Bakomliggande faktorer till varför män och kvinnor upplever smärta olika kan hänvisas till komplexa samband mellan biologiska, psykologiska och psykosociala faktorer(Lund, 2014). Neuronala faktorer tros vara bidragande faktorer vid skillnader i smärtupplevelser mellan män och kvinnor. Studier visar på att kvinnor ofta skattar lägre för smärt tröskel och smärttolerans vid experimentella tester och att kvinnor även visar en ökad känslighet för temporal summation samt mekanisk stimulering(Lund, 2014, Bartley et al.,2016, Sluka et al, 2012). Detta indikerar att både central och perifer sensitisering kan vara bakomliggande faktorer gällande män och kvinnors smärtupplevelser. Biologiska faktorer, där exempelvis könshormoner tros vara av betydelse, är möjliga faktorer för att kunna förklara skillnader i smärtupplevelse mellan kön(Pieretti et al.,2016,Sluka et al. 2012). Psykosociala faktorer beskrivs påverka skillnader i smärtupplevelser generellt(Fillingim et al., 2009). I de studier som undertecknad läste visade en studie(Speed, Richards, Finan & Smith, 2017) en korrelation mellan positiv och negativ affekt och skillnad för män och kvinnors smärtupplevelse relaterad till knä artros medan en annan studie(Tonelli et al.,2011) ej visade några signifikanta skillnader på de psykosociala faktorer studien undersökte. Detta visar på att det finns kunskapsluckor vad det gäller skillnader i smärtupplevelser hos män och kvinnor med knä artros vilket betyder att mer forskning behövs för ökad förståelse och kunskap.

     

     

    Referenser

    Bartley, E.J, King., C.D., Sibille, K.T., Cruz-Almeida, Y., Riley, J.L., Glover, T.L.,…Fillingim, R.B.(2016). Enhanced Pain Sensitivity Among Individuals With Symptomatic Knee Osteoarthritis: Potential Sex Differences in Central Sensitization. Arthritis Care & Research, 68(4), 472-480.doi:10.1002/acr.22712


     

    Englund, M., & Turkiewicz, A.(2014). Artros allt vanligare folksjukdom. Läkartidningen; 111:CSDU

     

    Fillingim, R.B., King,C.D., Rabeiro-Dasilva,M.C., Rahim-Williams, B., & Riley ,J.L.(2009). Sex, Gender, and Pain: A Review of Recent Clinical and Experimental Findings. Journal of Pain,10(5), 447-485.doi:10.1016/j.jpain.2008.12.001

     

    Glass, N., Segall, N.A., Sluka, K.A., Torner, J.C., Nevitt, M.C., Felson, D.T.,…Frey-Law, L.A.(2014). Examining sex differences in knee pain: the Multicenter Osteoarthritis Study. Osteoarthritis and Cartilage, 22, 100-1106.doi:10.1016/j.joca.2014.06.030

     

    Hame, S.L., & Alexander, R.A.(2013). Knee osteoarthritis in women. Current Reviews in Musculoskeletal Medicine., 6, 182-187.doi:10.1007/s12178-013-9164-0

     

    Hubertsson,J., Petersson,I.F, Thorstensson, C.A., & Englund, M.(2013). Risk of sick leave and disability pension in working-age women and men with knee osteoarthritis. Annals of the Rheumatic Diseases, 72(3), 401-405.doi:10.1136/annrheumdis-2012-201472

     

    Lund, I.(2014). Kön och genusskillnader. I C. Norrbrink & T. Lundeberg(Red.), Om smärta: ett fysiologiskt perspektiv(2. uppl., s. 151-154). Lund: Studentlitteratur

     

    Norrbrink,C., & Lundeberg,T.(2014). Om smärta. I C. Norrbrink & T. Lundeberg(Red.), Om smärta: ett fysiologiskt perspektiv(2. uppl., s. 151-154). Lund: Studentlitteratur

     

    Pereira, D., Peleteiro,B., Araujo,J., Branco, J., Santos, R.A., & Ramos, E(2011). The effect of osteoarthritis definition on prevalence and incidence estimates: a systematic review. Osteoarthritis and Cartilage, 19, 1270-1285.doi:10.1016/j.joca.2011.08.009

     

    Pieretti, S.,  di Giannuario, A., di Giovannandrea, R., Marzoli, F., Piccardo, G., Minosi, P.,… Aloisi, A.M.(2016). Gender differences in pain and its relief. Annali dell'Istituto Superiore di Sanità,52(2), 184-189.doi: 10.4415/ANN_16_02_09

     

    SBU. Metoder för behandling av långvarig smärta. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2006. Från: http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/metoder-for-behandling-av-langvarig-smarta/

     

    Tonelli, S.M., Rakel, B.R., Cooper, N.A., Angstom,W.L., & Sluka, K.A.(2011). Women with knee osteoarthritis have more pain and poorer function than men, but similar

    physical activity prior to total knee replacement. Biology of Sex Differences, 2(12), 1-12.

     

    Sluka, K.A., Berkley, K.J., O´Connor, M.I., Nicolella, D.P.,Enoka, R.M.,Boyan, B.D.,… Kohrt, W.M.(2012).Neural and psychosocial contributions to sex differences in knee osteoarthritic pain. Biology of Sex Differences, 3(26), 1-12.

     

    Speed, T.J., Richards, J.M., Finan, P.H., & Smith, M.T.(2017). Sex moderates the effects of positive and negative affect on clinical pain in patients with knee osteoarthritis. Scandinavian Journal of Pain, (16), 66-73.doi:10.1016/j.sjpain.2017.03.005

     

    Zhang, Y., & Jordan, J.M.(2010). Epidemiology of Osteoarthritis. Clinics in Geriatric Medicine,26(3), 355-369.doi:10.1016/j.cger.2010.03.001

     

     

     

    Files (0)

     

    Comments (10)

    Viewing 10 of 10 comments: view all
    Hej Katarina!

    Spännande artikel tycker jag! Jag blir lite nyfiken på varför du har valt just knäartros och om du vet något om det är särskilt stor skillnad mellan mäns och kvinnors upplevda smärta vid knäartros eller om det är en "normal" skillnad, alltså att skillnaden finns där lika mycket som vid andra smärttillstånd. Det blev luddigt, men du kanske förstår vad jag menar?!

    Du skriver att 20-40% av alla besök i primärvården är relaterade till smärta, vet du om det gäller besök till alla olika yrkeskategorier? Eller är det läkarbesök? Fysioterapeutbesök?

    De artiklar du beskriver, har du funderat över kvaliteten i dem?

    Finns en del rent språkligt att peta i, med lite särskrivningar och lite annat, kan vara nåt att kika på om du har lite tid över... :)

    Som sagt en intressant artikel, tack för trevlig läsning!

    /Anna-Maria
    Posted 14:10, 14 Dec 2017
    Intressant att läsa din artikel på samma ämne som min, men med ett mer specifikt fokus på en diagnos. Verkar ju vara samma orsaker, en blandning av biologiska, psykologiska och sociala faktorer som samverkar till den olika upplevelsen av smärta oavsett orsak till smärtan. Det är ett spännande ämne som man bör fundera vidare på lite oftare och ha med sig i bakhuvudet. Det finns så många djupt rotade normer som vi inte ens tänker på. Jag funderar även på om män och kvinnor med artros bemöts eller behandlas olika? I studierna du tittat på var det högre andel kvinnor vilket kan förklaras av att det är fler kvinnor än män är drabbade och uttrycker mer smärta. Men har du läst något om skillnader i behandling? Egenbehandling vs träning på mottagning? Operation vs träning? Tycker detta är en intressant aspekt. Jag läste tidigare en studie om psoriasis som kom till efter en fundering varför tvättkorgen för handdukar var full i herrarnas omklädningsrum men ej hos kvinnorna. Det visade då sig att kvinnorna i större utsträckning ordinerades egenvård i hemmet och männen i större utsträckning kom till mottagningen för behandling. Olika aspekter diskuterades som orsak och jag kommer inte ihåg alla, men delvis trodde man att det beror på att kvinnor i högre utsträckning förväntades vara vana vid krämer tex och därför skulle klara det själva i hemmet. Dock hade ingen i personalen reflekterat över detta och gjort ett medvetet val att män skulle behandlas på mottagningen utan förväntningar och normer styrde. Genusperspektivet är en viktig aspekt som bör diskuteras oftare!
    /Hanna
    Posted 14:19, 14 Dec 2017
    Intressant läsning!
    Jag fastnade lite för att det rent generellt fanns studier som talade för att att kvinnor visar större benägenhet för katastroftankar, men att studien gjord av Tonelli, Cooper, Angstom och Sluka redovisade att de psykosociala faktorerna så som oro, depression, katastroftänkande och socialt stöd var jämförbara mellan undersökningsgrupperna (män och kvinnor). Hur tänker man då gällande studieresultatet? Vilken patientgrupp kan man tänka sig att studien kan uttala sig om? Är det något du reflekterat över?
    / Katarina H
    Posted 17:15, 14 Dec 2017
    Intressant artikel! Bra att du gick igenom de grundläggande begreppen i början av artikeln (smärta/kön/artros) detta gjorde att man var insatt i ämnet innan man kom in på själva kärnan av artikeln. Kul att du hittat så aktuella artiklar som från 2017. I studien som visar att kvinnor i större utsträckning än män drabbas av artros och har en ökad prevalens till knäartros, hade man där någon förklaring till varför det är så? Är det anatomiska faktorer som spelar roll ? Jag själv lider av allvarlig knäartros och märker stor skillnad i min smärta både vilo- och aktivitetssmärta och har efter lång tid kopplat det till menstruationscykeln, är detta något som har framkommit i några av studierna som du har läst att detta kan påverka kvinnors smärtupplevelse.
    //Lisa
    Posted 00:27, 15 Dec 2017
    En välskriven och lättläst text med en fyllig referenslista, bra där!

    Glöm inte att använda citattecken vid definitionen av smärta, eftersom det är direkt tagit från litteraturen.
    Skulle du kunna förändra sammanfattningen lite? Nu repeterar du redan skriven text, vilket är betydelsefullt vid en längre artikel eller uppsats men när vi skulle skrivs en sådan kort artikel skulle det vara mer intressant med en diskussion om artiklarna, alternativt en reflektionsdel.

    En sista kommentar och ett litet tips: knäartros skriv det som ett ord och inte två :)
    Posted 10:24, 15 Dec 2017
    Hej Anna-Maria,

    I mitt yrke träffar jag patienter som är övervägande +65. Jag upplever, dvs jag har inga belägg för detta-endast en känsla, att det är väldigt många av de jag träffar som har knäartros. Dessutom upplever jag att de flesta patienter jag möter är kvinnor. Det kan ju bara vara en slump utifrån hur patienterna fördelas på arbetsplatsen men är något som jag reflekterat över. Anledningen till att jag upplever att kvinnor är överrepresenterade kan ju bero på att kvinnor lever längre eller har lättare att söka vård. Det skulle ju även kunna handla om omvårdnadspersonals medvetna eller omedvetna attityder till kön när de anser att en patient behöver besök av fysioterapeut. Detta skulle kunna sammanfatta varför jag just valde knäartros.
    I review av Fillingam et al.(2009) beskriver de att prevalensen av smärta rent generellt är större hos kvinnor jämfört med män men när det gäller allvarlighetsgraden av upplevd smärta(pain severity) blir det genast svårare att säga något om smärtskillnader. Detta anses bero på flera metodologiska faktorer i de studier som är genomförda såsom exempelvis urval och könsrelaterade skillnader i behandlingseffekt både farmakologiskt och hur patient blir bemött utifrån kön. Enligt Tonelli et al.(2011) så beskriver de att den skillnad man ser i experimentella studier hos friska män och kvinnor inte är klarlagd om den kvarstår hos populationer med kronisk knäsmärta. Så om detta var en ”normal” smärtskillnad upplever jag som svårt att säga något om. Hoppas det besvarade din fråga bra nog.

    De 20-40% av alla besök i primärvården som är relaterade till smärta handlade om läkarbesök. Jag har inte hittat någon specifik siffra för hur det ser ut hos fysioterapeut men gissar att en stor del av besöken kan relateras till smärta.

    Vad gäller kvalitén på studierna så tog jag endast studier från tidsskrifter som var peer-reviewed. Helt ärligt så var det så långt jag sträckte mig den här gången i kvalitetstänkandet. Får bli bättring på det till nästa gång! ☺

    Särskrivningarna håller jag med om. Men mitt wordprogram opponerade sig hela tiden när jag skrev ex knäartros och till slut blev jag osäker på vad som var rätt och fel. Not to oneself: sluta inte tänk själv och lita på din kunskap!

    Tack för bra feedback!

    // Katarina edited 13:47, 15 Dec 2017
    Posted 13:41, 15 Dec 2017
    Hej Hanna,

    Håller verkligen med om att genusperspektivet borde få ta plats oftare inom vårt arbete. I review av Fillingam et al.(2009) beskriver de att det finns skillnader I vilken typ av farmaka kvinnor och män får efter operativa ingrepp där kvinnor får lugnande medel I större utsträckning än män som får analgetika, vilket kan betyda att kvinnor löper risk att vara underbehandlade vad det gäller smärta. De beskriver dock att det finns studier som visar på att smärtbehandling ibland är till kvinnors fördel och ibland till fördel för män, d.v.s. inkonsekvens. Fillingan et al. beskriver även att det kan finnas bias från både patient och behandlare beroende på kön då studier visat att förskrivning av opioider vid smärttillstång förskrevs oftare om patient och förskrivare var av samma kön. Väldigt spännande tycker jag! Jag har inte stött på något i de artiklar jag har läst relaterat till hur fördelning av operativa ingrepp eller typ av träning som förskrivs till män respektive kvinnor men det är även det mycket intressanta aspekter utifrån ett genusperspektiv.

    Tack för bra feedback!

    // Katarina
    Posted 14:03, 15 Dec 2017
    Hej Katarina,

    Tonelli et al(2011) diskuterade sitt resultat gällande psykosociala faktorer och föreslog att antalet deltagare i deras studie var lågt jämfört med andra studier och att allvarlighetsgraden av artros samt vilka outcome faktorer för smärta och funktion som använts skulle kunnat bidra till skillnader i resultat. Även ålder på deltagarna skulle kunna vara en bidragande faktor samt hurivida skillnader uppmätts i experimentella studier eller om det var klinisk smärta. Då studien handlade om patienter med allvarlig knäartros kan det tänkas att detta gäller endast denna patientgrupp.

    Tack för bra feedback!
    // Katarina
    Posted 14:17, 15 Dec 2017
    Hej Lisa,

    Enligt en studie av Hame & Alexander(2013) menar de att anledningarna till varför kvinnor har högre prevalens av knäartros inte har studerats mycket. Orsaken anser de kunna vara beroende av många olika faktorer såsom anatomiska skillnader, tidigare trauma och hormonella och genetiska orsaker. Anatomiska skillnader som nämns är smalare femur, tunnare patella, skillnad i quadricepsmuskulatur samt skillnad i storlek av tibiakondyler. Med anledning av dessa anatomiska skillnader används faktiskt könsspecifika implantat vid knäplastiker vilket var nytt för mig. Det finns även skillnader i kinetik i knäled mellan män och kvinnor där kvinnor ter sig ha en nackdel jämfört med män.
    Trauma skulle kunna vara en bidragande faktor där exempelvis förekomsten av främre korsbandsskada är vanligare hos kvinnor och där man vet att detta leder till ökad risk för artros oavsett kön. Författarna diskuterar även hormoners möjliga påverkan på artros där man vet att kvinnor efter menopausen har en ökad risk för artros vilket kan kopplas till den minskade halten av östrogen. I en klinisk studie av Zhang et al.(1998) har det visats att kvinnor som efter menopausen tar östrogen har en minskad risk för artros och att det därmed tyder på att östrogen kan ha en skyddande effekt på brosk.
    Konklusionen i de studier jag läst är att det behövs mer studier vad det gäller den hormonella påverkan hos kvinnor med smärta relaterad till knärtros.

    Tack för bra feedback!

    // Katarina



    Referens:
    Zhang, Y., McAlindon, T.E., Hannan, M.T., Chaisson C.E., Klein R., Wilson P.W,.(1998). Estrogen replacement therapy and worsening of radiographic knee osteoarthritis: the Framingham study. Arthritis & Rheumatology. 41:1867–73.
    Posted 14:45, 15 Dec 2017
    Hej Anna-Carin!

    Tack för din feedback!
    Tack för påminnelsen om citat-tecken, ska komma ihåg till nästa gång!
    Tack för input om sammanfattningen, tar det till mig till nästa gång.

    Mitt wordprogram opponerade sig hela tiden när jag skrev knäartros, till slut blev jag så osäker på vad som gällde och lät word styra hur jag skrev ordet. Men nu vet jag att inte lita på word! ;)

    // Katarina
    Posted 15:06, 15 Dec 2017
    Viewing 10 of 10 comments: view all
    You must login to post a comment.