Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Smärta i den kliniska vardagen, MC3023 > Artiklar om smärta > Smärta i olika åldrar > Smärta hos äldre (MB)

Smärta hos äldre (MB)

    Table of contents
    No headers

    Smärta hos äldre av Maria Bondesson

    Vad är smärta?

    Smärta definieras enligt IASP som "en obehaglig och emotionell upplevelse förenad med verklig eller möjlig vävnadsskada eller beskriven som sådan skada" (Norrbrink et al. 2014 )

    Smärta upplever man i alla åldrar, men i den här artikeln kommer inriktingen vara på äldres smärta d.vs personer över 65år. Vilka är de vanligaste orsakerna till smärta och hur skiljer sig en äldre persons sätt att förmedla och upplevelsen av smärta jämfört med en medelålders person? Hur tänker man när det gäller behandling av en äldre persons smärta?

    Vad är ålder?

    Att åldras innebär att det sker en gradvid försämring i kroppens organsystem och fysiologiska förändringar så som minskad musklemassa, ökad andel kroppsfett och försämrad njur- och leverfunktion, men även en sämre möjlighet att hantera stress som en akut sjukdom kan medföra(Norrbrink et al. 2014, Wisten et al.2013).Dessa ålderförändringar följer ett bestämt mönster (Rundgren Å,1991) och kan beskrivas ur flera aspekter.

    Dessa aspekter är.

    Kronologisk ålder: Så många år man levt efter sin födsel

    Social ålder: Hur personens sociala roller förändras och hur man fungerar inom de samhälleliga ramarna och systemen i de olika åldrarna

    Psykologisk ålder: Hur man i förhållande till andra personer kan anpassa sig till föränderliga krav från sin omgivning

    Biologisk ålder: Primärt åldrande dvs. en persons funktionsförmåga och aktuell position och hur det ställs i relation till möjlig livslängd

    (Rundgren Å,1991)

    I en litteraturstudie av Yanev et al. framkom att år 2020 kommer den förväntade livslängden  för kvinnor att vara 80,4år och 79,5 år för män vilket är en orsak till att antalet personer över 65år förväntas bli 16,7% av världsbefolkningen år 2050 jämfört med 7,7% år 2009,(Yanev et al.)

    Hur vanligt är smärta hos äldre?

    Att äldre personer drabbas är smärta är vanligt. 60-80% av svenskar över 65år och 29-86% av svenskar mellan 75-84 år rapporteras ha någon typ av långvarig smärta(Norrbrink et al.). Hos de äldre som bor på älderboende är förekomsten av smärta ännu högre 80-90% (Miclescu 2014).  Tyvärr är ofta äldres smärta underbehandlad då många äldre tror att det är en naturlig del av åldrandet (Dehlin et al.2007,1014,Jones et al. 2016, Norrbrink et al. 2014). Att den underbehandlas kan såklart ge konsekvenser som depression, sömnstörningar och försämrad förflyttningsförmåga (Dehlin et al. 2007,2014)

    En äldre person har svårare att kompensera för smärtans påverkan då deras reservkapacitet är mindre än hos friska yngre. De funktionella konsekvenserna av smärtan blir därför också större

    Symptom på smärta hos äldre

    Den typiska smärtan hos en äldre person är ofta molande och smärtdebuten långsam och beror på förändringar i nervsystemet. Antal synapser mella nervcellerna minskar i antal, myelinet runt nervcellernas axon minskar och även hjärnans vita substans minskar.(Wisten et al. 2013)Detta leder till att man har sämre nervledningshastighet i de snabba A-fibrerna och smärtan istället främt förmedlas i c-fibrer jämfört med yngre personer där det främst förmedlas i A-fibrer.(Wisten et al.2013)Detta kan göra att akut smärta är betydligt mindre och som nämdes ovan är smärtan av en mer molande kraktär (Dehlin et al. 2007,2014).Smärttröskeln för värme,kyla, tryck och stick är också högre än hos en yngre person ( Westerling 2014)

    Orsaker till äldres smärta

    Ofta finns det flera oika orsaker till smärta hos äldre då de ofta har flera olika sjukdomar samtidigt (Dehlin et al.2007,2014), men vanligaste orsaken är besvär från de muskuloskeletala systemet(Norrbrink et al. 2014).Det man kan se i artiklar om äldres smärta är att dignoser som kroniska ledbesvär dvs artros, osteoporos, ospecifika ryggsmärtor, frakturer och artrit  också är vanliga.(Jones et al. 2016, Miclescu 2014, Yanev et al. 2016) En annan typ av smärta som äldre kan uppleva är den som uppstår i samband med hjärt- och kärlsjukdomar. Även neuropatiska smärtor förekommer som exempel den smärta som uppstår efter bältros och som kallas postherpetisk neuralgi (Norrbrink et al.2014)

    Som nämdes ovan är den största orsaken till äldres smärta besvär från de muskuloskeletala systemet. 80% av personer över 65 år rapporteras ha artros och är den vanligaste orsaken till fysisk funktionsnedsättning (Norrbrink et al.2014, Wisten et al.2013). Kvinnor drabbas oftare än män och höfter och knän är de leder som oftast drabbas av artros. De vanligaste symptomen är smärta och stelhet. När en äldre person drabbas av artros försämras ofta personens funktionsförmåga vilket i sin tur kan leda till ökad fallrisk(Wisten et al.2013)

    Behandling av äldres smärta

    För att en äldre person ska få så bra behandling som möjligt för sin smärta är det viktigt att alltid göra en nogrann klinisk bedömning och försöka hitta orsaken till smärtan( Miclescu 2014).Den vanligaste behandlingen för smärtan är att använda farmaka. Att behandla med farmaka kan minska smärtan så att en äldre person kan vara mer aktiv och få bättre sömn (Dehlin et al.2007,2014) Förutom att använda farmakologisk behandling kan komplementärmedicinska behandlingar fungerar väl för att minska smärtan, men kan även ge ytterligare effekter för en äldre person.Exempel på en sådana behandling är fysisk aktivitet, som har få biverkningar och kontraindikationer (Norrbrink et al. 2014). Då en äldre person har ont är det viktigt att uppmuntra till fysisk aktivitet då det kan ge många postitiva effekter inte bara när det gäller smärtan. Att en äldre person tränar och behåller en funktion kan i sin tur förebygga fall och göra personen mer självständig i sin vardag, man förbättrar den fysiska funktonsförmågan och undviker funktionsnedsättning.En ökad livskvalitet helt enkel. Inaktivtet däremot kan medföra stora hälsorisker för äldre. 1-3% av muskelkraften minskar för varje dygn en äldre person blir sängliggande. Att undvika sängläge är viktigt.(Dehlin et al. 2007,2014). 

    Explosiviteten som är viktig att ha vid exempel uppresning från en stol minskar mer än styrkan hos en äldre person. Annars är de fysiologiska effekterna av träning i stort sett densamma som hos en yngre person.Yrkesföreningar för fysisk aktivitet har tagit fram rekommendationer för fysisk aktivitet hos äldre som baseras på WHOS rekommendationer.Den fysiska aktiveteten kan exempelvis bestå av promenader och cykling eller trädgårdsarbete.150min/v måttlig aerob aktivitet eller 75min/v med hög intensiv träning rekomenderas, men även muskelträning 2ggr/v där det är viktigt att träna stora muskelgrupper. Äldre bör också träna balans och undvika långvarigt stillasittande och ha ordentlig uppvärmning innan fysisk aktivitet. Viktigt är att allid individanpassa den fysiska aktiviteten och ta hänsyn till de olika diagnoserna som en äldre person kan ha.(Frändin et al. 2016)
    Psykologiska behandlingar som KBT eller stödjande samtal kan också vara ett sätt att hjälpa en äldre person med smärta(Miclescu 2014)

    Orsaker som försvårar behandlingen av äldres smärta kan vara att kommunikationen mellan  patienten och vårdgivaren inte är optimal eller att det finns en rädsla att bli beroende och få biverkningar av mediciner (Norrbrink et al.2014)

    En utmaning är också att bedöma smärta då det finns en kognitiv svikt,demens eller språksvårigheter. Här gäller det att uppmärksamma förändrat beteende så som ökad förvirring,ändrat rörelsemönster eller depressiva uttryck (Dehlin et al.2007,2014,Wisten et al.2013)

    Utvärdering av äldres smärta

    Föt att kunna utvärdera och göra en korrekt bedömning av smärta hos en äldre person är det alltid viktigt att känna till patietens normala beteendemönster och särskilt viktigt då det handlar om en person med en demensdiagnos (Miclescu 2014). Precis som hos yngre patieter är smärta alltid svårbedömd då det är en individuell upplevelse. Olika utvärderingsinstrument och skattningsskalor kan användas för att utvärdera äldres smärta och deras smärtupplevelse. Om patienten har en god kognitiv och kommuntiktionsförmåga kan VAS(visuel analogskala), NRS(numerisk smärtskattningsskala) och VDS (verbal skattningsskala)användas (Jones t al. 2016, Miclescu 2014). Om patienten däremot har svårt att beskriva sin smärta i tal kan Abbey pain scale, Doloplus 2 och MOBID (Mobilsation Observation Behaviour Intensity Dementia pain scale) användas (Norrbrink et al.2014, Miclescu 2014). I Abbey pain scale skattas smärtan efter patientens röstuttryck, ansiktsuttryck, förändrat kroppsspråk, beteenden och fysiologiska förändringar (Miclescu 2014)

    Sammanfattning: Att åldras innebär många förändringar i kroppen b.la förändringar  nervsystemet och nervernas ledningshastighet vilket påverkar hur äldre personer upplever smärta. Smärta hos äldre är vanligt och största orsaken är besvär från de muskuloskeletal systemen. Farmakologisk behandling är vanligt, men att använda kompletärmedicinska behandlingar kan ge stora vinster för äldre personer. Orsaker som försvårar  behandlingnen av smärtan är om personen ifråga har en koginitv svikt eller språksvårigheter. Olika skattningsskalor och utvärderingsinstrument kan användas för att skatta en äldre persons smärta, men precis som hos en yngre person är smärta alltid en utmaning att bedöma då det är en individuell upplevelse.

    Referenser:

    Dehlin, O., Rundgren, Å., Geriatrik, Studentlitteratur 2007,2014

    Frändin, K., Helbostad, J., Fyss 2017 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, Yrkesföreningar för fysisk aktivitet 2016

    Jones, Mark R., Ehrhardt, Ken P., Ripoll, Juan G., Sharma, Bahrat., Padnos, Ira W., Kaye, Rachel J., Kaye, Alla D., Pain in the elderly, Current pain end Headache Reports 04/2016, Vol. 20, nr4

    Miclescu, A., Smärta hos äldre, Svensk geriatrik, Äldrevård och äldremedicin i öppen och sluten vård 2014 nr. 2

    Norrbrink, C., Lundeberg, T., Om smärta- ett fysiologiskt perspektiv, Studentlitteratur AB 2014

    Rundgren, Å., Människans funktionella åldrande, Studentlittertur 1991

    Westerling, D., Neuropatisk smärta hos äldre,"Det svider och bränner", Svensk geriatrik, Äldervård och äldermedicin i öppen och sluten vård 2014 nr 2.

    Wisten, A., Rundgren, Å., Akut geriatrik 2013, Studentlitteratur 2013

    Yanev, N., Vlasovska, M., Pain in elderly has been often underestimated,Journal of IMAB 2016 vol. 22 nr2

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Tack för trevlig läsning! Börja med att se över texten, några bokstäver är glömda här och var liksom mellanrummen, du byter även ut ä mot ö på en del ställen. Ett litet tips för att skapa ett ökat flyt i texten :) Sedan undrar jag vilket referenssytem du använder?

    Det verkar vara intressanta tidskrifter du hittat, hur tycker du kvalitén är hos dem? Hur gick du tillväga när du sökte fram dem? Tyvärr går inte tidskriften ”Kaye, Alla D., Pain in the elderly, Current pain end Headache Reports” att hitta via summon. Kanske du skulle kunna lägga till en länk så att man kan öppna och läsa den via länken? Var i texten hänvisar du till tidsskriften (Kaye)?

    ”I en litteraturstudie av Yanev et al. framkom att år 2020 kommer den färväntade livlängden  för kvinnor att vara 80,4år och 79,5 år för män vilket är en orsak till att antalet personer över 65år förväntas bli 16,7% av världsbefolkningen år 2050 jämfört med 7,7% år 2009,(Yanev et al.) ” Jag tycker att det låter spännande, var är den gjord och hur kom de fram till ett sådant påstående?
    Annars, bra uppdelning med underrubrikerna.
    Posted 10:22, 15 Dec 2017
    Superintressant och väldigt aktuellt då befolkningen bara blir äldre och äldre som du också påpekade i artikeln. I artikeln skriver du om att använda komplementära behandlingsformer/fysiologiska behandlingar som t.ex kyla och värme och som vi som fysioterapeuter ofta använder som smärtbehandling men du skriver också att äldre har lägre smärttröskel för bl.a kyla och värme. Då funderar jag på; Finns risk för köld- eller värmeskada då? Behöver vi applicera kraftigare värme eller kyla för att få en smärtlindrande effekt?
    Är det alla A-fibrer som har minskad ledningshastighet? Och i så fall fungerar Gate-control-theory fullt ut då? TENS? Akupunktur? Som sagt intressant och aktuellt.
    Tack. //Jeanette
    Posted 12:46, 15 Dec 2017
    Håller med föregående om att detta är ett högaktuellt ämne. I artikeln "Pain in the elderly" av Jones et al. skriver de en del om att den fysioterapeutiska bedömningen med bland annat utvärdering av muskelstyrka är viktig och även en del om att ADL bedömningar bör ingå i utvärdering av smärtproblematik. Dessa två områden tycker jag hade varit intressant om du lyft fram lite mer eftersom det är områden som vår proffesion ägnar oss åt. De talar också om hur viktig den äldres psykologiska tillstånd är och att äldre som har ett större socialt nätverk ofta har mindre ont och även blir smärtfria snabbare, vilket jag också tycker att det kan vara intressant att lyfta fram.
    /Paula
    Posted 22:37, 16 Dec 2017
    Slutkommentar:
    I min kliniska vardag på ett korttidsboende inom kommunen möter jag dagligen äldre med smärta och ser också svårigheterna med att bedöma äldres smärta. Kan även uppleva att det finns brister i hur man utvärderar äldres smärta hos flera yrkeskategorier och att man skulle kunna bli bättre på att använda de skattningsinstrument som finns. Ser också vinsten med fysioterapibehandling med främst inriktning på träning och vad det kan göra för skillnad. Den äldre får en förbättrad funktion, som i sin tur gör att de exempel kan återgå till sitt hem och bli mer självständig vid exempel toalettbesök.
    Kommer vara spännande att fortsätta följa forskningen med äldre och smärta och precis som det nämns i kommentarer ovan är att om vi som fysioterapeuter behöver bli ännu bättre på att anpassa vår behandling och är det så att vi faktiskt inte ska ge samma behandling till äldre personer och finns det risker som det ej finns hos yngre?
    Inför kommande arbeten behöver jag lära mig mer om hur jag kan se kvalitet i artiklar jag hittar och även inhämta mer kunskap om hur olika referenssystem används. Referenssystemet hade behövt vara tydligare vilket kanske hade gjort att det varit lättare att hitta de artiklarna jag använde mig av. Både "Pain in the elederly" och "Pain in elderly has often been underestimated" har jag hittat genom att göra sökning på Summon.
    Posted 17:36, 19 Dec 2017
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.