Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Smärta i den kliniska vardagen, MC3023 > Artiklar om smärta > Smärta i olika åldrar > Smärta hos äldre (MB)

Smärta hos äldre (MB)

    Table of contents
    No headers

    Smärta hos äldre av Maria Bondesson

    Vad är smärta?

    Smärta definieras enligt IASP som "en obehaglig och emotionell upplevelse förenad med verklig eller möjlig vävnadsskada eller beskriven som sådan skada" (Norrbrink et al. 2014 )

    Smärta upplever man i alla åldrar, men i den här artikeln kommer inriktingen vara på äldres smärta d.vs personer över 65år. Vilka är de vanligaste orsakerna till smärta och hur skiljer sig en äldre persons sätt att förmedla och upplevelsen av smärta jämfört med en medelålders person? Hur tänker man när det gäller behandling av en äldre persons smärta?

    Vad är ålder?

    Att åldras innebär att det sker en gradvid försämring i kroppens organsystem och fysiologiska förändringar så som minskad musklemassa, ökad andel kroppsfett och försämrad njur- och leverfunktion, men även en sämre möjlighetatt hantera stress som en akut sjukdom kan medföra(Norrbrink et al. 2014, Wisten et al.2013).Dessa ålderförändringar följer ett bestämt mönster (Rundgren Å,1991) och kan beskrivas ur flera aspekter.

    Dessa aspekter är.

    Kronologisk ålder: Så många år man levt fter sin födsel

    Social ålder: Hur personens sociala roller förändras och hur man funferar inom de samhälleliga ramarna och systemen i de olika åldrarna

    Psykologisk ålder: Hur man i förhållande till andra personer kan anpassa sig till föränderliga krav från sin omgivning

    Biologisk ålder: Primärt åldrande dvs. en persons funktionsförmåga och aktuell position och hur det ställs i relation till möjlig livslängd

    (Rundgren Å,1991)

    I en litteraturstudie av Yanev et al. framkom att år 2020 kommer den färväntade livlängden  för kvinnor att vara 80,4år och 79,5 år för män vilket är en orsak till att antalet personer över 65år förväntas bli 16,7% av världsbefolkningen år 2050 jämfört med 7,7% år 2009,(Yanev et al.)

    Hur vanligt är smärta hos äldre?

    Att äldre personer drabbas är smärta är vanligt. 60-80% av svenskar över 65år och 29-86% av svenskar mellan 75-84 år rapporteras ha någon typ av långvarig smärta(Norrbrink et al.). Hos de äldre som bor på älderboende är förekomsten av smärta ännu högre 80-90% (Miclescu 2014).  Tyvärr är ofta äldres smärta underbehandlad då många äldre tror att det är en naturlig del av åldrandet (Dehlin et al.2007,1014,Jones et al. 2016, Norrbrink et al. 2014). Att den underbehandlas kan såklart ge konsekvenser som depression, sömnstörningar och försämrad förflyttningsförmåga (Dehlin et al. 2007,2014)

    En äldre person har svårare att kompensera för smärtans påverkan dåderas reservkapacitet är mindre än hos frisk yngre. De funktionella konsekvenserna av smärtan blir därför också större

    Symptom på smärta hos äldre

    Den typiska smärtan hos en äldre person är ofta molande och smärtdebuten långsam och beror på förändringar i nervsystemet. Antal synapser mella nervcellerna minskar i antal, myelinet runt nervcellernas axon minskar och även hjärnans vita substans minskar.(Wisten et al. 2013)Detta leder till att man har sämre nervledningshastighet i de snabba A-fibrerna och smärtan istället främt förmedlas i c-fibrer jämfört med yngre personer där det främst förmedlas i A-fibrer.(Wisten et al.2013)Detta kan göra att akut smärta är betydligt mindre och som nämdes ovan är smärtan av en mer molande kraktär (Dehlin et al. 2007,2014).Smärttröskeln för värme,kyla, tryck och stick är också högre än hos en yngre person ( Westerling 2014)

    Orsaker till äldres smärta

    Ofta finns det flera oika orsaker till smärta hos äldre då de ofta har flera olika sjukdomar samtidigt (Dehlin et al.2007,2014), men vanligaste orsaken är besvär från de muskuloskeletala systemet(Norrbrink et al. 2014).Det man kan se i artiklar om äldres smärta är att dignoser som kroniska ledbesvär dvs artros, osteoporos, ospecifika ryggsmärtor, frakturer och artrit  också är vanliga.(Jones et al. 2016, Miclescu 2014, Yanev et al. 2016) En annan typ av smärta som äldre kan uppleva är den som uppstår i samband med hjärt- och kärlsjukdomar. Även neuropatiska smärtor förekommer som exempel den smärta som uppstår efter bältros och som kallas postherpetisk neuralgi (Norrbrink et al.2014)

    Som nämdes ovan är den största orsaken till äldres smärta besvär från de muskuloskeletala systemet. 80% av personer över 65 år rapporteras ha artros och är den vanligaste orsaken till fysisk funktionsnedsättning (Norrbrink et al.2014, Wisten et al.2013). Kvinnor drabbas oftare än män och höfter och knän är de leder som oftast drabbas av artros. De vanligaste symptomen är smärta och stelhet. När en äldre person drabbas av artros försämras ofta personens funktionsförmåga vilket i sin tur kan leda till ökad fallrisk(Wisten et al.2013)

    Behandling av äldres smärta

    För att en äldre person ska få så bra behandling som möjligt för sin smärta är det viktigt att alltid göra en nogrann klinisk bedömning och försöka hitta orsaken till smärtan( Miclescu 2014).Den vanligaste behandlinge för smärtan är att använda farmaka. Att behandla med farmaka kan minska smärtan så att en äldre person kan vara mer aktiv och få bättre sömn (Dehlin et al.2007,2014)Minskad smärta kan också leda till förbättrad fysisk funktionsfömåga och förebygga funktionsnedsättning. En ökad livskvlitet helt enkelt. Förutom att använda farmakologisk behandling kan komplementärmedicinska behandlingar fungerar väl och ger ytterligare effekt för en äldre person.Exepel på sådana behandlingar är TENS, värme/kyla samt fysisk aktviet (Norrbrink et al. 2014).
    Psykologiska behandlingar som KBT eller stödjande samtal kan också vara ett sätt att hjälpa en äldre person med smärta(Miclescu 2014)

    Orsaker som försvårar behadlingen av äldres smärta kan vara att kommunikationen mellan  patienten och vårdgivaren inte är optimal eller att det finns en rädsla att bli beroende och få biverkningar av mediciner (Norrbrink et al.2014)

    En utmaning är också att bedöma smärta då det finns en kognitiv svikt,demens eller språksvårigheter. Här gäller det att uppmärksamma förändrat beteende så som ökad förvirring,ändrat rörelsemönster eller depressiva uttryck (Dehlin et al.2007,2014,Wisten et al.2013)

    Utvärdering av äldres smärta

    Föt att kunna utvärdera och göra en korrekt bedömning av smärta hos en äldre person är det alltid viktigt att känna till patietens normala beteendemönster och särskilt viktigt då det handlar om en person med en demensdiagnos (Miclescu 2014). Precis som hos yngre patieter är smärta alltid svårbedömd då det är en individuell upplevelse. Olika utvärderingsinstrument och skattningsskalor kan användas för att utvärdera äldres smärta och deras smärtupplevelse. Om patienten har en god kognitiv och kommuntiktionsförmåga kan VAS(visuel analogskala), NRS(numerisk smärtskattningsskala) och VDS (verbal skattningsskala)användas (Jones t al. 2016, Miclescu 2014). Om patienten däremot har svårt att beskriva sin smärta i tal kan Abbey pain scale, Doloplus 2 och MOBID (Mobilsation Observation Behaviour Intensity Dementia pain scale) användas (Norrbrink et al.2014, Miclescu 2014). I Abbey pain scale skattas smärtan efter patientens röstuttryck, ansiktsuttryck, förändrat kroppsspråk, beteenden och fysiologiska förändringar (Miclescu 2014)

    Sammanfattning: Att åldras innebär många förändringar i kroppen b.la förändringar  nervsystemet och nervernas ledningshastighet vilket påverkar hur äldre personer upplever smärta. Smärta hos äldre är vanligt och största orsaken är besvär från de muskuloskeletal systemen. Farmakologisk behandling är vanligt, men att använda kompletärmedicinska behandlingar kan ge stora vinster för äldre personer. Orsaker som försvårar  behanldingen av smärtan är om personen ifråga har en koginitv svikt eller språksvårigheter. Olika skattningsskalor och utvärderingsinstrument kan användas för att skatta en äldre persons smärta, men precis som hos en yngre person är smärta alltid en utmaning att bedöma då det är en individuell upplevelse.

    Referenser:

    Dehlin, O., Rundgren, Å., Geriatrik, Studentlitteratur 2007,2014

    Jones, Mark R., Ehrhardt, Ken P., Ripoll, Juan G., Sharma, Bahrat., Padnos, Ira W., Kaye, Rachel J., Kaye, Alla D., Pain in the elderly, Current pain end Headache Reports 04/2016, Vol. 20, nr4

    Miclescu, A., Smärta hos äldre, Svensk geriatrik, Äldrevård och äldremedicin i öppen och sluten vård 2014 nr. 2

    Norrbrink, C., Lundeberg, T., Om smärta- ett fysiologiskt perspektiv, Studentlitteratur AB 2014

    Rundgren, Å., Människans funktionella åldrande, Studentlittertur 1991

    Westerling, D., Neuropatisk smärta hos äldre,"Det svider och bränner", Svensk geriatrik, Äldervård och äldermedicin i öppen och sluten vård 2014 nr 2.

    Wisten, A., Rundgren, Å., Akut geriatrik 2013, Studentlitteratur 2013

    Yanev, N., Vlasovska, M., Pain in elderly has been often underestimated,Journal of IMAB 2016 vol. 22 nr2

    Files (0)

     

    Comments (2)

    Viewing 2 of 2 comments: view all
    Tack för trevlig läsning! Börja med att se över texten, några bokstäver är glömda här och var liksom mellanrummen, du byter även ut ä mot ö på en del ställen. Ett litet tips för att skapa ett ökat flyt i texten :) Sedan undrar jag vilket referenssytem du använder?

    Det verkar vara intressanta tidskrifter du hittat, hur tycker du kvalitén är hos dem? Hur gick du tillväga när du sökte fram dem? Tyvärr går inte tidskriften ”Kaye, Alla D., Pain in the elderly, Current pain end Headache Reports” att hitta via summon. Kanske du skulle kunna lägga till en länk så att man kan öppna och läsa den via länken? Var i texten hänvisar du till tidsskriften (Kaye)?

    ”I en litteraturstudie av Yanev et al. framkom att år 2020 kommer den färväntade livlängden  för kvinnor att vara 80,4år och 79,5 år för män vilket är en orsak till att antalet personer över 65år förväntas bli 16,7% av världsbefolkningen år 2050 jämfört med 7,7% år 2009,(Yanev et al.) ” Jag tycker att det låter spännande, var är den gjord och hur kom de fram till ett sådant påstående?
    Annars, bra uppdelning med underrubrikerna.
    Posted 10:22, 15 Dec 2017
    Superintressant och väldigt aktuellt då befolkningen bara blir äldre och äldre som du också påpekade i artikeln. I artikeln skriver du om att använda komplementära behandlingsformer/fysiologiska behandlingar som t.ex kyla och värme och som vi som fysioterapeuter ofta använder som smärtbehandling men du skriver också att äldre har lägre smärttröskel för bl.a kyla och värme. Då funderar jag på; Finns risk för köld- eller värmeskada då? Behöver vi applicera kraftigare värme eller kyla för att få en smärtlindrande effekt?
    Är det alla A-fibrer som har minskad ledningshastighet? Och i så fall fungerar Gate-control-theory fullt ut då? TENS? Akupunktur? Som sagt intressant och aktuellt.
    Tack. //Jeanette
    Posted 12:46, 15 Dec 2017
    Viewing 2 of 2 comments: view all
    You must login to post a comment.