Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Smärta i den kliniska vardagen, MC3023 > Artiklar om smärta > Smärta i ett internationellt perspektiv > Smärta i ett internationellt perspektiv (ACH)

Smärta i ett internationellt perspektiv (ACH)

    Table of contents
    No headers

     

    Det var i Januari 2017 som statistiska centralbyrån kom med informationen om att Sveriges befolkning översteg till 10 miljoner. Sedan årsskiftet kom befolkningen att öka med ytterligare 57 908 personer främst beroende av ett högt invandringsöverskott i samtliga län förutom Norrbotten (Statistiska centralbyrån, 2017). Att möta människor från ett annat land, med annan kultur och bakgrund är ibland en utmaning för vården med kravet om korta vårdtider. Via telefontolkar försöker vi möta varandra och förstå smärtupplevelsen. Hur upplever du smärtan? Hur ser du på den? Vad tror du själv att den kommer ifrån och vad tänker du kring det? 

     

    Definitionen av smärta.

    Enligt internationella smärtorganisationen International Association for the Study of Pain, IASP, definieras smärta: "Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse förenad med verklig eller möjlig vävnadsskada eller beskriven som sådan skada” (Norrbrink & Lundeberg, 2010). 

     

    Den biopsykosociala modellen

    Det finns flera bakomliggande faktorer vilka alla påverkar smärtperceptionen. De biologiska faktorerna är exempelvis en vävnadsskada och de genetiska faktorerna. Vidare finns det sociala lärandet och hanteringsstrategier tillhörande de psykologiska faktorerna samt de sociokulturella faktorerna såsom etnicitet, familjehistoria och kultur. Den biopsykosociala modellen är som ett hjälpmedel för att förstå smärtan bättre. Smärta är alltså inte enbart ett neurofysiologiskt fenomen, det är många faktorer som påverkar smärtperceptionen. (Linton, 2013). Bildligt sätt skulle man kunna beskriva den benigna smärtupplevelsen som toppen på ett isberg där faktorerna till uppkomsten döljs under ytan. Vår personlighet, liksom den sociala och kulturella bakgrunden påverkar våra attityder till smärta. Kanske döljs ett tidigare trauma i bakgrunden och de erfarenheterna influerar föreställningarna om nytillkommen smärta. (Löfvander, 1998).

     

    Kultur och etnicitet –olika begrepp

    Kultur är en viktig faktor som påverkar uppfattning, erfarenhet och uttryck av smärta. De olika begreppen kultur och etnicitet bör ej användas synonymt. Kultur innefattar våra värderingar, övertygelser och livserfarenheter samt attityder och inlärda beteendemönster vilka delas med fler i ett samhälle. Etnicitet menas att människor inom ett samhälle delar ett gemensamt språk, religion, kultur och erfarenhet (Al-Harthy, Ohrbach, Michelotti, & List, 2016).  

     

    Olika toleransnivåer

    I en studie studerades käkledssmärta (temporomandibulär dysfunktion, TMD) hos kvinnor från tre olika länder. Från Saudiarabien deltog 39 kvinnor, Italien n= 42 och från Sverige n = 41 och alla kvinnor hade samma utbildningsnivå. För att mäta och analysera skillnader gällande trycksmärttrösklar i forskningssammanhang används en så kallad tryckalgometer (pressure pain threshold, PPT) som i den här studien mättes över musklerna m. masseter och m. temporalis samt över en hand. I studien skiljer forskarna på trycksmärttrösklarna (PPT) och på toleransnivåerna (PPTo). Tryckvärdesgränsen (PPT) definierades som den gräns vilken kvinnorna först ansågs vara smärtsam. Det mest smärtsamma trycket definierades som trycktolerans (PPTo). I studien mättes också smärtupplevelsen genom elektrisk stimulering och användandet av ”the painmatcher”. Det är en liten dosa vilken man håller i och där elektriska impulser skickas med allt starkare intensitet. När personen ifråga släpper knapparna på dosan visas ett värde i fönstret på dosan. Även här definierades två olika mätvärden. Dels fanns en gräns för när personerna upplevde smärta (EPT) och sedan gränsen för personernas smärttolerans (EPTo), dvs. den mest smärtsamma elektriska stimulansen som kunde tolereras. 

    Resultatet visade att det fanns en högre smärtkänslighet hos de italienska kvinnorna då de hade lägre nivåer gällande PPT-, PPTo- och EPTo-värdena. De signifikanta skillnaderna i denna studie fanns mellan de saudiarabiska och svenska kvinnorna gällande PPT- värdena i m. masseter (Al-Harthy, Ohrbach, Michelotti, & List, 2016).

    Det finns inte tillräckligt med underlag och forskning inom ämnet. Däremot finns det tillräckligt med forskning för att stödja att smärttoleransen skiljer sig åt mellan kön och ålder, (Löfvander, 1998).

     

    Synen på smärtlindring

    Det finns forskning som tyder på individuella skillnader i etniska grupper mellan både klinisk och experimentell smärtupplevelse. Det har även visat sig att smärtupplevelser och synen på användandet av smärtstillande läkemedel varierar och ser olika ut beroende på etnicitet. Etnicitet kontra uppfattningen av postoperativ smärta har inte studerats i samma utsträckning. I en studie jämfördes skillnader i smärtupplevelser och användandet av smärtlindring (morfin) hos patienter som genomgått ett likadant kirurgiskt ingrepp. Forskarna studerade totalt 1034 kvinnor som hade valt att utföra kejsarsnitt i samband med sina förlossningar. Var fjärde timme samlades därför information in gällande smärtupplevelser och den totala mängden av morfinanvändningen. Resultatet visade skillnader i smärtupplevelsen mellan de tre etniska grupperna (A, B, C). Gällande smärtupplevelsen skattade grupp C högre på VAS jämfört grupp A och B. Morfinanvändandet var för alla grupper högst inom de första fyra timmarna post op. Därefter trappades det av fram till efter 16 timmar då det började gå upp igen. Morfinpumparna avlägsnades helt efter 24 timmar. Även morfinförbrukningen var högre i grupp C jämfört grupp A och B. Faktorer som ålder och kön påverkar smärtupplevelser och tolerans för upplevelsen. I denna studie var alla kvinnor ”unga och friska” det visade sig dock att det fanns skillnader mellan jämförelsegruppernas upplevelser kopplade till åldern. (Tan, Lim,Teo, Goh, Law & Sia, 2008).

     

    Tro och andlighet

    I vissa afrikanska kulturer finns tron på att sjukdom (smärta inräknat) kan bero på att det finns en obalans i kroppen mellan de mänskliga och andliga relationerna. Buddisterna däremot menar att smärta är något som kan nonchaleras då det tillhör en del av livet och lägger i och med det ingen värdering eller eftertanke åt det. Andra religioner betraktar istället smärtans uppkomst genom en obalans i uppdelningen av vitalenergi. (Löfvander, 1998). Hos en del amerikaner med afrikanskt ursprung har tro och bön en stor del betydelse. Det har visat sig i studier att oberoende av ålder, har bönen varit ett betydelsefullt verktyg för  smärthanteringen. Det har även visat sig att afroamerikaner använder en utökad bredd av hanteringsstrategier när de möter smärta. Studier har också kunna visa att latinamerikaner använder sig av andlighet och söker stöd inom sin religion för att hantera smärta och kronisk sjukdom. (Hastie, Riley, & Fillingim, 2005). Det är lätt att förstå att det ibland kan uppstå missförstånd inom vården då patienter och vårdgivare kommer från olika kulturer och bakgrunder.

     

    Förutfattade meningar gällande smärtlindring

    Ett intressant åtagande och ett viktigt ämne fångas upp i en studie där forskarna menar att smärta uppfattas, utvärderas och behandlas annorlunda beroende på en persons kön, etnicitet och ålder. Det har visat sig att förväntningarna på en annan persons smärtupplevelse påverkas av de så kallade ”stereotyperna”. Exempelvis den ”typiska” mannen och kvinnan och dess tolerans för smärtan, smärtuthållighet och viljan att rapportera smärtan. Deltagarna bedömde en äldre person som mer smärtkänslig och villig att rapportera smärtupplevelsen jämfört både en person i tonåren och en i medelåldern. Forskarna menar att detta inte är något nytt utan att detta tidigare framkommit i studier att läkare underskattade smärtupplevelsen hos patienter, då gällande afroamerikanska- och spanska patienter (Wandner, Scipio, Hirsh, Torres, & Robinson, 2012). Studier gjorda i Sydafrika samt i London fångade också upp huruvida olika personer ansåg att män och kvinnor tolererade smärta. Oberoende av etnisk och sociokulturell bakgrund ansåg de tillfrågade personerna att män tolererade mer smärta jämfört kvinnor. I London däremot svarade de tillfrågade att de ansåg att kvinnor tolererade mer smärta jämfört män (Löfvander, 1998). 

     

    Reflektion: Varje dag flyr människor från sina hem i hopp om att kunna finna ett nytt hem och trygghet i ett annat land. De är överlevare som hoppas kunna finna friden i Sverige. Bakom sig lämnar de kanske nära vänner samt familjemedlemmar och bär med sig minnen de flesta av oss inte kan föreställa sig. När vi möter varandra i vården, hur ser vi då på varandra? Den där korta stunden med förväntningar om att få hjälp med den värkande axeln. Att se till individen och dess behov och inte värdera efter ålder, kön etnicitet samt kulturella skillnader. Att bli sedd och förstådd (med telefontolken på skrivbordet), nej det är inte alltid lätt. Kommunicera mera och fundera; fick patienten all information och är hen införstådd med sin situation? Innebörden av att försöka förstå och se våra kulturella olikheter men också våra likheter.

     

    Referenslista:

      

    Al-Harthy, M., Ohrbach, R., Michelotti, A., & List, T. (2016). The effect of culture on pain sensitivity. Journal of oral Rehabilitation, 43(2), 81-8. doi: 10.1111/joor.12346. 

     

    Hastie, B. A., Riley, J. L., & Fillingim, R. B. (2005). Ethnic differences and responses to pain in healthy young adults. Pain Medicine, 6(1), 61-67. doi: 10.1111/j.1526-4637.2005.05009.

     

    Linton, J. Steven. (2013). Att förstå patienter med smärta. Lund: Studentlitteratur AB.

     

    Löfvander, M. (1998). Smärtbeteende - symtom eller kommunikation? Läkartidningen, volym 95. Nr 11. 

     

    Norrbrink, C., & Lundeberg, T. (2010). Om smärta -ett fysiologiskt perspektiv. Lund:

    Studentlitteratur AB.  

     

    Statistiska centralbyrån. (2017). Folkmängd och befolkningsförändringar första halvåret 2017. Hämtad 2017-12-09 från http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/

     

    Tan, E. C., Lim, Y., Teo, Y. Y., Goh, R., Law H. Y., & Sia, A. T. (2008). Ethnic differences in pain perception and patient-controlled analgesia usage for postoperative pain. The journal of pain, 9(9), 849-55. doi: 10.1016/j.

     

    Wandner, L. D., Scipio, C. D., Hirsh, A. T., Torres. C. A., & Robinson, M. E. (2012). The perception of pain in others: how gender, race, and age influence pain expectations. The journal of pain, 13(3), 220-7. doi: 10.1016/j. 

     

     

    I text:

     

    (Al-Harthy, Ohrbach, Michelotti, & List, 2016)

    (Hastie, Riley, & Fillingim, 2005)

    (Linton, 2013)

    (Löfvander, 1998)

    (Norrbrink & Lundeberg, 2010)

    (Statistiska centralbyrån, 2017)

    (Tan, Lim,Teo, Goh, Law & Sia, 2008)

    (Wandner, Scipio, Hirsh, Torres, & Robinson, 2012)

    Files (0)

     

    Comments (6)

    Viewing 6 of 6 comments: view all
    Detta är en mycket intressant och komplex frågeställning du skriver om. Då vi alla är ”barn” av vår kultur och etniska tillhörighet kan det förstås att det i mötet inom sjukvården kan bli svårigheter att förstå och tolka en individ med en helt annan bakgrund som dessutom kanske har traumatiska upplevelser med sig. Precis som beskrivs i artikeln så är det endast toppen av isberget som syns och då kan en fråga bli; ”Var börjar man?”. Vilka faktorer bidrar till den smärtupplevelse patienten erfar? Undertecknad reflekterar även över det författaren skriver i slutet av artikeln ˙˙att se till individen och dess behov och inte värdera efter ålder, kön etnicitet samt kulturella skillnader˙˙. Undertecknad håller med att inte värdera efter dessa faktorer men ser även att behov att ta med dem I sin förståelse för patient för att kunna möta patient så bra som möjligt.


    Spännande med studien där italienska kvinnor hade högst smärtkänslighet och att det fanns signifikant skillnad mellan svenska kvinnor och saudiska kvinnor vilket var kulturellt betingat. Beskrev studien vad den signifikanta skillnaden var och på vilket sätt kulturen spelade in?
    Den studie som beskriver att de fanns skillnader i smärtupplevelser relaterat till etnicitet beskriver även att ålder var en påverkande faktor. Vilken var skillnaden i smärtupplevelsen och kvarstod etniciteten som en bakomliggande faktor när de tagit hänsyn till åldern? Fanns det vissa åldrar med en högre smärtupplevelse än andra?

    Att andlighet och tro är viktiga aspekter vad gäller copingstrategier kan vara troligt frågan är hur man på ett bra sätt kan ta tillvara detta inom vården?



    Funderingar över referenslista vilket system som används? Vid APA ska referenslistan vara i alfabetisk ordning. Kan vara bra att tänka på framöver:)
    Posted 14:30, 13 Dec 2017
    Viktig reflektion du gör att man faktiskt ska se till individen och dess behov och inte till exempel vilket kön man är. Har funderat lite på hur det skulle vara att själv gå till en läkare eller sjukgymnast i främmande land och dessutom försöka göra sig förstådd om man inte kan språket.
    Feedback: Går det att förtydliga vissa delar av texten? Avsnittet toleransnivå, i första meningen är det toleransnivå för mer än för smärta? Är det kanske bättre att börja texten med det man faktiskt fanns stöd i forskningen? Blir också nyfiken på vilka de signifikanta skillnaderna var mellan Svenska kvinnor och de kvinnorna från Saudiarabien och var det i jämförelse med de italienska kvinnorna? Går studiens resultat att förtydliga?
    Posted 15:11, 13 Dec 2017
    Författaren har skrivit en välstrukturerad, lättläst text och tar upp många relevanta facetter i ämnet.
    En synvinkel är, att utbildad vårdpersonal i olika kategorier som finns bland de nyanlända, kommer så småningom att arbeta inom svensk sjukvård. De har en annan bakgrund och kultur, precis som författaren beskriver och för dem är det viktigt både för deras patienter och dem själva, förstå svensk (vård)kultur. Det är många människor som har kommit från samma land. Vårdpersonalen bland dessa har gjort samma ”resa” hit. De ”talar” samma språk som sina landsmän och förstår på ett djupare plan vad de har varit med om. Detta kan vara en tillgång i det mångkulturella samhället.
    Frågan är hur stor den socioekonomiska aspekten är? Finns det någon forskning som har undersökt kulturella skillnader mellan olika länder beroende vilken samhällsklass man tillhörde i hemlandet och vilken utbildningsnivå man har?
    Posted 19:30, 13 Dec 2017
    I enlighet med kommentar #2 så önskar även jag lite bättre definition av begreppen som används då du skriver om både toleransnivå och smärtkänslighet Jag tänker att toleransnivå syftar på den stimulansnivå som medför den högsta smärta en patient kan tolerera, medan smärtkänslighet däremot syftar mer på fysiologiska mekanismer som sker som ökar retbarheten i nociceptorer.
    Du beskriver under samma rubrik att smärttoleransen skiljer sig åt mellan kön och ålder. Går det att förtydliga detta mer? "Hur" skiljer sig smärttoleransen?
    Tycker det var intressant att det finns en skillnad i smärtupplevelsen mellan etniska grupper i studien av Tan, Lim, Teo, Goh, Law och Sia. "Hur" såg denna skillnad ut? Vilka registrerade ökad resp minskad smärtupplevelse? Fanns det skillnader även gällande smärtlindringsanvändandet som kunde bidra till forskningsresultatet?
    Då studien som nämndes ovan endast nämnde etniska skillnader hos kvinnor undrar jag om du kommit i kontakt med studier med manliga deltagare. Hur ser de etiska skillnaderna ut där?
    / Katarina H
    Posted 18:17, 14 Dec 2017
    Tycker att det är ett väldigt intressant och aktuellt ämne du tar upp. Här har vi massor att lära. Kan hålla med om svårigheter med definition på begrepp som toleransnivå och smärtkänslighet, har man förklarat detta i artiklarna och hur har de mätt detta? Något som jag reflekterar över är hur språket påverkar hur vi kan förklara och förstå smärta. Själv har jag i mötet med invandrade patienter både där man behövt tolk och utan tolk, upplevt att det kan vara svårt att riktigt förklara och förstå smärta. Har man tagit upp det språkliga hindren? Har man i studier då man jämfört svenska och invandrade tagit hänsyn till språkliga barriärer? Känns som det är ett ämne som vi alla behöver sätta oss in i mer. edited 18:22, 18 Dec 2017
    Posted 18:12, 18 Dec 2017
    Slutkommentar:
    Jag valde att skriva om det här ämnet då det har stor betydelse i min kliniska vardag, särskilt i mitt arbete inom ”Kvinnohälsovården”. Hur möter jag t.ex en somalisk kvinna som sedan tidig ålder i barndomen blivit utsatt för övergrepp genom att ha blivit omskuren? En vaginal undersökning post partum är inte lika självklar för henne som för andra kvinnor som aldrig behövt gå igenom något så smärtsamt.

    Det finns en mängd bakomliggande faktorer som ger upphov till en smärtupplevelse, vilka jag belyser i arbetet. Vidare är det viktigt att förstå att skillnader finns mellan ålder, kön, etnicitet samt de kulturella skillnaderna och ha med dem i åtanke för ökad förståelse, dock inte värdera efter dessa utan se till den individ som finns framför oss.

    En fråga från kommentarerna var hur man på ett bra sätt inom vården kan ta tillvara på andlighet och tro hos de personer som kan använda detta som copingstrategier? I många studier belyser forskarna det här området för att uppmärksamma hur vi människor på olika sätt kan hantera smärtan. Däremot tror jag inte att det kan vara något vi kan nyttja i vården då det skulle vara oetiskt, kränkande och utanför ett vedertaget svenskt arbetssätt. Det är dock värt att känna till det här vid de fysioterapeutiska åtgärderna exempelvis genom att förklara för patienten att hen själv kan påverka sin situation genom att må bättre av träning.

    Då jag fick en del frågor kring textstycket ”olika toleransnivåer” valde jag att ändra hela den delen samt lägga till några ytterligare förklarande meningar för att det skulle bli tydligare.
    Några rader tidigare i arbetet skrev jag om skillnaderna på begreppen etnicitet och kultur, något som i en del studier skrivs som samma betydelse. I den här studien (Al-Harthy, Ohrbach, Michelotti, & List, 2016), tar de upp skillnaderna på dessa begrepp. Författarna skriver dock att de i denna studie kommer att använda kulturella skillnader som en synonym för de etniska skillnader mellan individer i tre länder bosatta i sitt födelseland.

    På frågan om smärta i relation till ålder och kön, valde jag att bara nämna detta och inte fördjupa mig i det då mitt perspektiv var utifrån de internationella perspektivet.
    I studien (Tan, Lim, Teo, Goh, Law & Sia, 2008) upplevde jag att det var svårt att skriva ut exakt hur forskarna beskrev de tre olika grupperna, vilka inkluderades i studien. Då det kom upp en fråga gällande ”Hur” stora skillnaderna var i resultatet valde jag att ändra om den delen (synen på smärtlindring) och kallade grupperna för A, B och C med hänvisning till studien.

    En viktig och intressant fråga bland kommentarerna var språkets betydelse i studierna. I de studier som jag inkluderade belystes aldrig de eventuella språkliga hindren, något som hade varit intressant att diskutera.
    Jag lade ner mycket tid på att referera enligt APA men ändrade aldrig referenserna i bokstavsordning, vilket jag nu har gjort.
    Posted 10:40, 21 Dec 2017
    Viewing 6 of 6 comments: view all
    You must login to post a comment.