Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Medicinsk baskurs farmakologi MC 1071 > Förslag på läkemedelsgrupper > cytostatika (Sari)

cytostatika (Sari)

    Table of contents
    No headers

    Sari Kantinkoski

    Fördjupningsarbete - Cytostatika

    Medicinsk baskurs – farmakologi, 7,5 hp, VT16

     

    Bakgrund

     

     

    Cytostatika, eller cellgifter, är ett samlingsnamn för läkemedel som används för cancerbehandling(Simonsen, Aarbakke, Hasselström 2006).

    Kroppen är uppbyggd av flera miljarder celler som var och en har sin specifika uppgift (Hassan, Ljungman 2003). När en cell börjar dela sig onormalt och det vanliga beteendet ändras drastiskt kallas det för malign transformation och är starten till cancer (a.a.). När fler och fler cancerceller bildas blir det efter tid en klump av celler som kallas för tumör (www.cancerfonden.se). Tumörer delas in i benigna och maligna tumörer. Benigna tumörer kan växa sig stora men kan inte sprida sig medan maligna tumörer kan tränga sig in i andra vävnader och genom blod eller lymfan sprida sig till fler ställen i kroppen och bilda metastaser (www.cancerfonden.se). Alla cancerceller bildar dock inte tumörer, till exempel vid leukemi (www.1177.se). Cancer kan utvecklas i nästan alla olika celltyper, vilken sorts cancer som utvecklas beror på i vilken typ av cell som cancern startar i (www.cancerfonden.se).

    Olika typer av cancerbehandling som finns är kirurgisk behandling, strålbehandling, stamcellstransplantation och cytostatikabehandling (www.1177.se).

    Cytostatika

    ”Cytostatika används till cancerbehandling kurativt, palliativt eller adjuvant” (Simonsen, Aarbakke, Hasselström 2006, s.371). När målet för behandlingen är fullständig tillfrisknad används ofta en kombination av flera olika cytostatika. Cytostatika kan även ges som stödbehandling vid kirurgi eller strålbehandling. Vid palliativ behandling är målet att förlänga livet eller lindra symtomen men då bör behandlingens biverkningar inte vara värre än lidandet av sjukdomen (Simonsen, Aarbakke, Hasselström 2006). Vid adjuvant behandling ges cytostatika för att minska risken för återfall (www.cancefonden.se).

    Cytostatika ges ofta intravenöst genom infusion eller injektion (www.cancerfonden.se). Ibland ges cytostatika lokalt, t.ex. direkt i bukhålan eller i vätskan runt ryggmärgen. Cytostatika finns även som tabletter eller kapslar (a.a).

    När målet med behandlingen är kurativ ges vanligen en kombination av flera olika cytostatika, dessa behandlingsregimer är ofta intensiva med allvarliga biverkningar (Simonsen, Aarbakke, Hasselström 2006). Cytostatika kuren anpassas beroende av cancertypen och upprepas med två till fyra veckors mellanrum (www.cancerfonden.se). Hur lång behandlingstiden blir beror på effekten och biverkningarna och inför varje kur kontrolleras olika blodvärden (a.a.). Då cytostatika även är toxisk för friska celler måste man ha behandlingsuppehåll mellan kurerna för att inte irreversibla skador på de normala cellerna ska uppstå (Simonsen, Aarbakke, Hasselström 2006). Efter en tids behandling, två till tre månader, kontrolleras effekten av kuren till exempel genom en röntgenundersökning (www.cancerfonden.se). Har behandlingen inte haft önskad effekt kan man gå vidare med annan kombination av cytostatika eller annan behandling (www.1177.se).

    Cytostatikagrupper

    Det finns ett flertal olika cytostatika grupper som angriper cellerna på olika sätt. Huvudresultatet blir dock oftast detsamma, att cellen dör genom apoptos (www.cancerfonden.se). Vid cytostatika angrips celldelningens olika steg (Simonsen, Aarbakke, Hasselström 2006). Cytostatika kan delas in i grupper efter sin verkningsmekanism: antimetaboliter, alkylerande medel och platinaföreningar, topoisomerashämmare, mitoshämmare och övriga (www.lakemedelsboken.se).

    Antimetaboliter liknar de substanser som naturligt förekommer i cellen och som är nödvändiga för celldelning och cellfunktion, antimetaboliten byggs in i DNA och förhindrar så DNA-syntesen (Hassan, Ljungman, 2003). Ett exempel på en antimetabolit är metotrexat som verkar som folsyreantagonist, metotrexattas upp i cellen via samma transportsystem som folaterna och verkar på så sätt genom konkurrens i transportsystemet in i cellen(www.fass.se).

     Alkylerande ämnen binder och adderar alkylgrupper till DNA-molekylen vilket leder till att DNA-kedjor bryts och oupplösliga bryggor bildas så att DNA kedjorna inte kan säras på normalt sätt och på sätt förstörs DNAs funktionsförmåga (Simonsen, Aarbakke, Hasselström 2006).

    Exempel på platinaföreningar är cisplatin och karboplatin. Cisplatin hämmar DNA syntesen genom att bilda tvärbindningar och orsaken till cisplatinets cytotoxiska verkan är att det binder till samtliga DNA-baser (www.fass.se).

    Topoisomerashämmarehindrar återföreningen av DNA strängarna och så att cellen skadas och går i apoptos (Hassan, Ljungman, 2003).

    Mitoshämmareär naturprodukter som stör balansen mellan mikrotubuli och fritt tubulin och på så sätt hämmas celldelningen (Hassan, Ljungman 2003).

    Biverkningar

    Biverkningar av cytostatika är olika beroende på vilken cytostatika som ges och varierar från person till person men uppstår huvudsakligen på grund av att cytostatika även skadar de friska cellerna (www.1177.se). De vanligaste biverkningarna kommer på grund av skador i vävnad med snabb celldelning; benmärg, hårfolliklar och slemhinnor i mag-tarmkanalen (Simonsen, Aarbakke, Hasselström 2006). Biverkningar från mag-tarmkanalen visar sig i form av illamående, kräkningar, diarré och aptitlöshet (a.a.). Illamående går ofta att förebygga med antiemetika som ges innan cytostatikakuren och någon eller några dagar efter (www.1177.se). Slemhinnecellerna i munnen har snabb celldelning och kan skadas av cytostatika vilket kan leda till smärta i munnen, muntorrhet eller svampinfektion (www.1177.se). Biverkningar från benmärgen visar sig i form av granulocytopeni som ger ökad infektionskänslighet, trombocytopeni som ger ökad blödningsrisk och anemi (Simonsen, Aarbakke, Hasselström 2006). Fatigue (allmän fysisk och psykisk trötthet) upplevs hos många som behandlas för cancer, är orsaken till fatigue anemi behandlas det med transfusion men ofta finns inte ett enkelt svar på cytostatikarelaterad trötthet (www.cancerfonden.se). Urinsyra bildas som resultat av ökat sönderfall av celler och nedbrytning av nukleinsyror, urinsyran kan sedan fällas ut i form av urinsyrakristaller och orsaka gikt eller njurskada (Simonsen, Aarbakke, Hasselström 2006). Allopurinol är ett läkemedel som hämmar omvandlingen av urinsyra och skyddar därmed njurarna. Flera cytostatika är mutagena vilket betyder att cytostatikabehandling mot en typ av cancer kan leda till en annan typ av cancer (sekundär malignitet) (Simonsen, Aarbakke, Hasselström 2006). Äggstockar och bildningen av spermier är mycket känsliga för cytostatika (Hassan, Ljungman 2003). Förändringar i menstruationscykeln är vanliga men hos unga kvinnor är effekten vanligen övergående (a.a.). Män som ska få cytostatikabehandling erbjuds alltid att frysa ned sperma (www.1177.se). För kvinnor är processen inte lika lätt men det finns några olika alternativ. Att skörda ägg efter hormonstimulering är ett, denna process har dock flera nackdelar då hormonstimuleringen även kan stimulera cancern att växa dessutom är det ofta bråttom att komma igång med cytostatikabehandlingen och processen tar några veckor. Nedfrysning av äggstockar går dock numera att göra inom ett dygn med hjälp av titthålsteknik, då försvaras äggstocksvävnad fryst och sätts tillbaka när man vill försöka få barn (www.1177.se).

    Slutsats

    Principen med cytostatikabehandling är att cancerceller ska vara mer känsliga än normala celler (Hassan, Ljungman 2003). Har man tillräckligt hög dos får man nästan alltid effekt på tumören men även en oacceptabel toxicitet mot normala cellerna. Cytostatika har snävt teraupetiskt intervall och hög toxicitet. Normala celler har dock lättare att reparera skador än cancerceller och därför kan man ofta åstadkomma goda resultat med cytostatikabehandling (a.a.). 

     

     

    Referenslista:

    Hassan M, Ljungman P. 2003. Cytostatika. Liber AB.

    Simonsen T, Aarbakke J, Hasselström J.2006.Illustrerad farmakologi 2. Natur och kultur.

    www.1177.se/stockholm/tema/cancer/under-och-efter-behandling/behandlingar/cytostatikabehandling/

    www.1177.se/stockholm/tema/cancer/under-och-efter-behandling/fertilitet-och-sexualitet/fertiliteten-efter-cancerbehandlingen/

    www.cancerfonden.se/om-cancer/cytostatikabehanling

    http://www.lakemedelsboken.se/kapitel/onkologi/farmakologisk_behandling_av_maligna_tumorer.html

    http://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=19850201000112#pharmacodynamic

    http://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=20081206000036#pharmacodynamic

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Jag hade gärna sett separata stycken på farmakodynamik/farmakokinetik. Gärna något om interaktioner också.
    Hur är det med biverkningar för äldre är det annorlunda jämfört med yngre. vid graviditet är det möjligt att behandlas med cytostatika under graviditeten. Eller kanske under vissa delar av graviditeten ? Hade gärna läst mer om detta också.
    Posted 08:23, 13 Mar 2016
    Du skriver att "Flera cytostatika är mutagena vilket betyder att cytostatikabehandling mot en typ av cancer kan leda till en annan typ av cancer", är detta något som man kan veta i förväg innan man på börjar cytostatikabehandlingen eller kan denna hemska biverkning/effekt bara dyka upp?
    Väldigt intressant del med biverkningar, jag förstår att det finns hur mycket som helst att skriva och att man måste begränsa sig, men tycker också de vore intressant och veta lite mer kring detta du skriver gällande frysandet av spermier/ägg. Är detta enbart om cancern sitter i könsdelarna eller generellt vid behandling av cytostatika?
    Posted 14:52, 14 Mar 2016
    Bra och intressant arbete där du fått med många bra och viktiga delar.
    Du nämner i bakgrunden benigna och maligna tumörer, men du deffinerar inte skillnaden på dem. Skulle du kunna nämna att benigna är godartade tumörer(inte cancer) och att maligna är elakartade tumörer(cancer).
    Idag används cytostatika inte bara som behandling mot cancer utan även mot vissa autoimmuna sjukdommar som tex reumatism. Borde du inte kunna få med en kortare text om detta? Information finns bla på http://www.1177.se/Sormland/Tema/Cancer/Under-och-efter-behandling/Behandlingar/Cytostatikabehandling/ edited 01:33, 15 Mar 2016
    Posted 01:27, 15 Mar 2016
    Tack för bra kommentarer! Kommer försöka lägga till en del i revideringen.
    Posted 11:38, 18 Mar 2016
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.