Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Medicinsk baskurs farmakologi MC 1071 > Förslag på läkemedelsgrupper > Glukokortikoider (Mikael Lundqvist)

Glukokortikoider (Mikael Lundqvist)

    Table of contents
    No headers

    Glukokortikoider

     

    Bakgrund

     

    Glukokortikoider är en läkemedelsgrupp bestående av steroidhormoner som används vid inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar för att lindra symptom och hämma utveckling av olika sjukdomsförlopp (1). Kortikoider är ett samlingsnamn på de olika steroider som bildas naturligt i binjurebarken och som har en rad olika funktioner i kroppen. Kortisol som är en glukokortikoid med funktion att dämpa immunreaktioner samt inflammation och aldosteron som är en mineralkortikoid med funktion att reglera blodtryck och osmoreglering är två viktiga steroider. Inom läkemedelsbranschen används idag glukokortikoider främst till reumatiska ledsjukdomar och besvär med inflammatoriska tillstånd i delar av kroppen. Ledbesvär och värk av olika slag kan med fördel behandlas med glukokortikoider som i sig har en antiinflammatorisk verkan och som bidrar till minskade besvär. Användning av preparat innehållandes kortison är vanliga vid inflammatoriska tillstånd då de ger en snabb symptomlindring och dessa ges ofta i kombination med andra preparat för maximal symptomlindring (2). Kortisol har ett flertal olika effekter på kroppen och bland dessa finns stimulering av glukogeones, inducera insulinsekretion och minska insulinkänsligheten. De antiinflammatoriska egenskaperna kommer av strabilisering av lysosomer, minskat leukocytsvar och blockerad cytokinproduktion. Det finns ett flertal olika preparat inom läkemedelsgruppen och dess funktion och styrka varierar. I Sverige idag är tabletter med glukokortikoider vanligt och beräknas användas av cirka 200 000 svenskar om året (2). Ungefär 2 procent av den svenska befolkningen beräknas inta orala glukokortikoider och användningen är ännu mer utbredd om man räknar in inhalationer, injektioner, salvor, krämer, rektioler och ögondroppar m.m som är vanligt förekommande. 

     

    Sjukdomar/symptom som behandlas

     

    Kortisonpreparat indiceras främst vid behandling av reumatiska tillstånd som exempelvis ledgångsreumatism och även vid bindvävssjukdomar, immunologiska sjukdomar eller autoimmuna tillstånd (3). Vanligen återfinns även preparat med kortison i astmamedicin och för behandling av anafylaxi och användningsområdet är brett för dessa preparat (4). Tillstånd som kan behandlas är kopplade till inflammatoriska ledsjukdomar (olika typer av artrit), icke- inflammatoriska ledsjukdommar (Osteoartros etc), mjukdelssmärtor (såsom stelhet i axlar, höfter, knän, armåbar, handleder), tarmsjukdomar, sepsis etc. 

     

    Fysiologi

     

    Farmakodynamiskt fungerar glukokortikoider som ett slags hämmande hormon som tar sig in till olika receptorproteiner i cellens cytosol och avvaktiverar fosfolipas A2 som har till funktion att frigöra och bryta ner olika fettsyror i cellmembranen. Preparatet bidrar till multipla genomiska effekter vilket beror på en förändring i olika gener medierade av cytolsolens kortisolreceptorer. Detta resulterar i en hämmad produktion av membranreceptorerna prostaglandiner, tromboxaner och leukotriener vilka har till uppgift att öka tillströmningen av fagocyter till det berörda området. Vid förändring av mängden fagocyter till området dämpas inflammationen och bidrar till mindre smärta.

    Effekterna efter upptag av läkemedlet kommer inom ett par minuter och beror på specifika effekter på olika biologiska membraner (3).Det finns både endogena och exogena typer av glukokortikoider och vanligen används dessa tillsammans med andra typer av läkemedel för att minimera mängden biverkningar.

     

    Farmakokinetik:

    Absorbtion av glukokortikoider påverkas av om läkemedlet tas peroralt eller via injektion. Distributionen sker vanligtvis i vävnader och ner på cellulär nivå med förändring av multipla genomiska effekter. Absorption av steroider vid lokal terapi är effektiv och innebär att glukokortikoidmolekyler snabbt kommer ut i cirkulationen (3). Vid användning av steroiderna på hud eller slemhinnor kan även stora systemeffekter uppnås och biotillgängligheten är hög. Peroral användning av glukokortikoider medför att det mesta av substansen absorberas inom 30 minuter.

     

     

    Biverkningar/interaktioner

     

    Glukokortikoidernas effekt på glukosomsättningen innebär en ökad nybildning av glukos i levern och förändrad fettvävnadsmetabolism genom ökad lipolys och förändrad fettansamling. Dessa fysiologiska effekter leder till en rad komplikationer och kan vid okontrollerad behandling ge kraftiga biverkningar. (5)

     

    Vanligt är att olika glukokortikoider ger flera olika biverkningar (5). Biverkningarna är dosberoende och beror till stor del på typ av steroid som ges och även kombinationen med andra läkemedel. Biverkningar kan ses i form av neuropsykiatriska besvär till följd av steroidtillförsel och kan innefatta såväl psykoser (med euforiska tillstånd) som depressiva besvär (1). Vanligen rapporteras flertalet olika biverkningar med både katabola effekter (främst på muskulatur, ben, hud och bindväv) och metabola effekter (insulinresistens och ökad central fettansamling) och dessa påverkar i sig andra kroppsliga funktioner negativt. Biverkningar som är vanliga under behandling med glukokortikoider är:

     

    •    Gastrointestinala besvär i form av gastrit, ulcus och olika blödningar

    •    Ökad risk för pankreatit och ruptur av viscerala organ

    •    Tecken på Cushings sjukdom (förhöjd kortisolhalt i kroppen)

    •    Ökad infektionsbenägenhet, negativ kvävebalans

    •    Muskelartofi, osteoporos, myopati, akne, hirsutism, hypofys/binjurebarksvikt

     

    Då behandling med glukokortikoider oftast sker i interaktion med andra läkemedel varierar effekt och mängd biverkningar.

     

    De vanligaste aktiva substanserna som används är:

     

    Betametason:

    Används som peroral lösning eller injiceras i blodkärl vid exempelvis ledgångsreumatism. Ges ofta vid svåra allergiska reaktioner, astmaanfall och anafylaktisk chock. Stoppar uppbyggnad av prostaglandiner som ger de inflammatoriska symptomen (7).

     

    Dexametason:

    Finns i tablettform, oral lösning och injektion. Användningsområdet varierar från behandling av astma, reumatoid artit och behandling av illamående i samband med kemoterapi (8).

     

    Hydrokortison:

    Mild lokal kortikosteroid som används vid lindringa hudbesvär såsom eksem och dermatit. Minskar inflammation, rådnad och klåda (8).Den aktiva substansen är kemiskt identisk med det kroppsegna kortisolet. Hydrokortison för utvärtes bruk kan ses som en milt verkande glukokortikoid (9).

     

    Prednisolon:

    Substansen finns i form av tabletter och kapslar och används på liknande sätt som de ovan nämnda läkemedlen.

     

    Triamcinolon:

    Används vid inflammationer i munhåla och lokala munslemhinneförändringar. Substansen kan ges både som inhalation eller injektion och salva. Biverkningar vanligt i munhåla och svalg.

     

     

    Barn, gravida och äldre

     

    Vissa restriktioner gällande användning bör ges till barn och gravida. För barn kan preparat med glukokortikoider ge tillväxthämning och bör övervakas (1). För gravida gäller restriktioner då reducerad placentavikt har kunnat identifieras och exogena glukokortikoider lätt kan gå över i modersmjölk. Lägsta möjliga dos är att rekommendera vid graviditet. Personer med hypertoni, hjärtsvikt eller diabetes typ 1 och 2 bör vara försiktiga och kan behöva justera sina nuvarande medicineringar då glukokortikoider kan påverka alla kroppens celler och organ och då kroppens metabolism påverkas. Särskilda restriktioner med glukokortikoider för äldre finns inte tydligt beskrivet.

     

    Vetenskap

    Användning av glukortikoider är väl dokumenterat med vetenskap. Forskare skriver om fördelarna med glukokortikoider som antiinflammatorisk behandling men belyser sedan biverkningar i form av steroid inducerad osteoporos som riskeras vid behandling under 3 månader (eller 3-4 behandlingstillfällen per år) med en oral dos Prednisone på minst 5 mg per dag (10). Biverkningar i form av osteoporos drabbar 30-50 % av post-menopausala kvinnor som ges långtgående behandling med glukokortikoider. Belägg finns även för att glukokortikoiderna minskar intestinala kalcium upptaget vilket kan resultera i sekundär hyperparathyroidism. Muskelatrofi som biverkning är väl känd då glukokortikoider är väl demonstrerade att bidra till oxidativ stress i multipla vävnader, ben, nervsystem och muskulatur (10).

    Andra studier har indikerat biverkningar som tidigare nämnts i form av preparatens multipla generiska förändringsmekanismer som framhäver gener som bidrar till central fetmaansamling (11).

     

     

    Källförteckning:

     

    1. Internetmedicin, glukokortikoider- farmakologisk behandling. Kliniken för endokrinologi, metabolism & diabetes/Karolinska uiniversitetssjukhuset, Huddinge. Hämtad 6/3/16 http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2344

     

    2. Jan Calissendorff. Sekundär kortisolsvikt- ett underdiagnostiserat tillstånd. Läkartidningen. 2007:104 (41) 2965-2968

     

    3. Kortisonpreparat (glukokortikoider). Soumen Reumaliitto- Finska reumatikerförbundet. Uppdaterad 17.11.2015. Hämtad 6/3/16 http://www.reumaliitto.fi/reuma-aapinen/reuma-abc/lakemedel-mot-reumatism/kortisonpreparat-glukokortikoide/

     

    4. Privatmedicin. Information om sjukdomar för privatpersoner. Kortisonbehandling. Hämtad 7/3/16 http://www.privatmedicin.se/medicinboken/hormonrubbningar/kortisonbehandling/)

     

    5.. Läkemedelsverket. Kortikosteroider och hypofyshormoner. Sektionen för endokrinologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg. Senast ändrad: 2015-08-27 20:43.Hämtad 7/3/16 (http://www.lakemedelsboken.se/kapitel/endokrinologi/kortikosteroider_och_hypofyshormoner.html#k4_5)

     

    6.. Simonsen T, Hasselström J. Illustrerad farmakologi2. Stockholm : Natur & kultur; 2012

     

    7. Klemastin. Hämtad 8/3/16 http://www.klemastin.se/betapred/betametason/)

     

    8.. Dexametason. Hämtad 8/3/16 http://pdg.ofsen.com/dexametason)

     

    9.. Läkemedelsverket. Hydrokortison. Senast uppdaterad 2013-10-24. Hämtad 9/3/16. https://lakemedelsverket.se/LMF/Substansinformation/?substanceid=E4POBSU8ZV4VERT1&type=)

     

    10. L. Klein Gordon. The effect of glucocorticoids on bone and muscle. Sciencedirect, Osteoporosis and Sarcopenia. 2015 Augusti: 1(1) 39-45.

     

    11. Lee Mi-Jeong, Pramyothin Pornpoj, Karastergiou Kalypso. Deconstructing the roles of glucocorticoids in adipose tissue biology and the development of central obesity. Biochimica Et Biophysica Acta (BBA) - Molecular Basis of Disease. 2014:1842(3) 473-481.

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Biverkningar för äldre bör väl bl a vara osteoporos. Jag läser detta på
    http://www.skane.se/Upload/Webbplatser/Lakemedel/Dokument/PDF/Listan%202013/Bakgrundsmaterial2013_Osteoporos.pdf
    "Systemisk kortisonbehandling under minst tre månader".
    Vilka andra typer av läkemedel ger interaktioner, hade varit intressant att se några ex.
    Posted 08:36, 13 Mar 2016
    Övergripande är det ett intressant arbete med ett bra upplägg! Referenser skulle man kunna lägga till på några ytterligare stycken/ställen där det saknas, så man lite tydligare vet vart informationen kommer från då det annars är svårt att veta vad som är egna slutsatser.

    Kort och koncis bakgrund, sjukdomar/symtom som behandlas och farmakodynamik.

    Kring farmakokinetik hade varit intressant att veta lite info om eliminationen, samt lite mer runt distributionen.

    Under biverkningar står det bra, kanske specificera vad som menas med vanliga biverkningar; om det är 1/10 till exempel.

    Att det står vilka som är de vanligaste substanserna, deras användningsområde och administrationssätt är relevant och bra skrivet. Prednisolon (http://www.fass.se/LIF/result?query=Prednisolon%20&userType=2 ) är den enda substansen där det inte står vad det används till, och en referens skulle sitta fint på den och även på Triamcinolon.

    Informativt kring barn, gravida och äldre. Bra att det står vilka sjukdomar som man ska vidta extra försiktighet kring!

    Vetenskap - Då det är så stor del som drabbas som drabbas av osteoporos skulle man kunna nämna hur man skall motverka detta, tex personer i riskgrupp skall var noga med att få i sig kalcium och d-vitamin via kost, eller att de kan få detta ordinerat i tablettform som profylax:
    http://www.fass.se/LIF/product?3&userType=2&nplId=19960306000013&docType=3 edited 16:34, 15 Mar 2016
    Posted 16:33, 15 Mar 2016
    Intressant arbete som jag lärde mig av!
    En sak som jag dock tycker är viktig att veta med glukokortikoider och saknar i arbetet är effekten på binjurebarken. I Illustrerad farmakologi 2 kapitlet om läkemedel vid endokrina sjukdomar kan man läsa "Högt intag av glukokortikoider leder därför till nedsatt stimulering av binjurebarken, så att denna atrofierar" och "Det är därför viktigt att komma ihåg att patienter som står på långttidsbehandling med glukokortikoider inte har en fungerande hypofys-binjurebarkaxel. Snabb seponering av glukokortikoider leder till akut kortisolsvikt på grund av atrofierad binjurebark".
    Posted 11:30, 18 Mar 2016
    Jag uppfattar arbetet i sin helhet som lättläst, lättförståeligt och intressant att läsa. Referenser saknas dock på några ställen i texten, det är viktigt att dessa finns med för att texten ska få vetenskaplig anknytning.

    Bra att du har valt artiklar som tar upp aktuell forskning, då dessa är från 2014 och 2015. Artikeln: The effect of glucocorticoids on bone and muscle. Sciencedirect, Osteoporosis and Sarcopenia som undersöker osteoporos som biverkning tycker jag är intressant och att den tar upp ett viktigt ämne, dvs sambandet mellan osteoporos och bieffekter. Jag förstår ditt val! Den andra artikeln: Deconstructing the roles of glucocorticoids in adipose tissue biology and the development of central obesity. Biochimica Et Biophysica Acta (BBA) - Molecular Basis of Disease. Informationen från denna artikel känns lite oklar, det kan du förtydliga (göra mer lättläst) om du tycker det känns viktigt.

    Du skulle kunna utveckla den farmakokinetiska delen, tex elimination, biologisktillgänglighet, plasmakoncentration, halveringstid och liknande.

    Ett tips är att referera till flera källor i samma avsnitt för att öka trovärdigheten i texten. Med tanke på att du har relativt många källor i referenslistan så finns det säkert flera av dem som innehåller samma information. Speciellt internetsidorna du refererat till. edited 13:03, 18 Mar 2016
    Posted 13:03, 18 Mar 2016
    Intressant arbete! Hittade en artikel från Lancet som styrker dina teorier om att kortisoninjektioner kan verka skadligt på längre sikt (även om symptom upplevs lindras initialt kan effekten påverka vävnadens belastningstolerans påtagligt). Coombes BK, Bisset L, Vincenzino B. Efficacy and saftey of corticosteroids and other injections for management of tendinopathy. Lancet 2010;376:1751-1767.
    Posted 16:02, 18 Mar 2016
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.