Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Gemensam wikisida för smärtkurser inom medicinsk vetenskap (MC3023 och MC3024) > Ordlista > Visceral smärta

Visceral smärta

    Table of contents
    No headers

     

    Viscerala strukturer innefattar bland annat inre organ och associerade strukturer exempelvis bukhinnan(1). Nociceptorer i viscerala strukturer har lägre innervationstäthet jämfört med somatisk vävnad och ger därför en diffus, dov och svårlokaliserad smärta i jämförelse med exempelvis en sårskada som är distinkt och vällokaliserad. Viscerala nociceptorer reagerar på tänjning av strukturen, ischemi, inflammation och på kemiska stimuli, exempelvis substans P, bradykinin och laktat (1,2).

    Skada eller sjukdom i inre organ kan ge segmentalla reflexmässiga muskelkontraktioner. Muskler som får ökad muskeltonus är innerverade från samma ryggmärgssegment som organet ifråga (konvergensteorin). Detta kallar vi för viscerosomatisk reflexstörning. Den utlöses av att signaler från nociceptiva afferenta nervfibrer från viscerala strukturer når det dorsala hornet i ryggmärgen via det sympastiska och/eller från det parasympastiska nervsystemet. Detta påverkar kringliggande neuron via interneuron, dessa neuron förmedlar också känselintryck från somatiska strukturer vilket leder till att smärta refereras till hud och muskler(1,2).

    På grund av det autonoma nervsystemets inverkan av visceral smärta är det inte ovanligt med symtom som illamående, oro, svettning, hunger och mättnad, ofta finns också inslag av hud och vävnadsförändringar(1,3).

    Vanligt exempel på visceral refererad smärta är hjärtinfarktsmärtan som är djup och tryckande, förläggs till vänster sida bröstkorg och vänster arm, samt autonoma inslag som svettningar och illamående(1). Andra vanliga besvär kan vara koliksmärta vid tarmobstruktion eller den initiala smärtan vid blindtarmsinflammation(2). Graden av smärta står inte alltid i proportion till hur allvarligt smärtorsaken är, exempelvis skulle en mild smärta kunna vara ett tecken på livshotande sjukdom som tjocktarmscancer, medan flatulens (gaser) skulle kunna ge en stark smärta(4).

    Ryggsmärta som inte påverkas av olika positioner/ställningar kan vara ett viktigt tecken och ibland det enda tecknet på visceral patologi(3).

     

    Referenslista:

    1. Lundeberg T, Norrbrink C. Om smärta – ett fysiologiskt perspektiv. 2:2 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2014.

    2. Andersson I, Arnèr S, Bauer H, Beck-Friis B, Berglöf B, Björkman B, et al. Smärta och smärtbehandling. Falköping: Liber; 2003.

    3. Hjelm N. Viscerosomatik. Ekerö: Centrumtryck; 2013.

    4. Al-Chaer ED, Traub RJ. Biological basis of visceral pain. Pain. 2002;96(3):221-225.

     

    Skriven av Kim Olausson

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.