Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Gemensam wikisida för smärtkurser inom medicinsk vetenskap (MC3023 och MC3024) > Ordlista > Substans P

Substans P

    Table of contents
    No headers

    För att de elektriska impulserna i en nervcell ska kunna överföras till andra nervceller behövs transmittorsubstanser. Överföringen sker kemiskt mellan nervceller i de så kallade synapserna. Transmittorsubstanser som frisätts från det presynaptiska neuronet binds till receptorer på det postsynaptiska neuronets cellmembran1.

    Det finns olika transmittorsubstanser, både med speciellt stora och med små molekyler. Substans P hör till de stormolekylära som oftast bildas i cellkroppen och transporteras genom axonen ut till axonterminalerna i synapserna. Signalsubstanser med små molekyler bildas både i cellkroppen och i axonterminalerna1.  Substans P tillhör en grupp transmittorsubstanser som kallas peptider och dessa skiljer sig från andra transmittorsubstanser på så sätt att de bara kan syntetiseras i nervcellens kropp. För att de sedan ska kunna transporteras ut till axonterminalerna krävs ett transportprotein (kinesin). Peptider finns i alla delar av det centrala nervsystemet och de är involverade i smärtuppfattningen, men även andra funktioner såsom reglering av sömn och vakenhet samt törst och hunger2. 

    När det gäller smärtans väg från periferin till hjärnan sker signalöverföringen i ryggmärgens bakhorn främst med transmittorsubstansen glutamat. Efter långvarig och kraftig smärtsignalering frisätts substans P som verkar excitatoriskt på det sekundära neuronet så att smärtsignalen förs vidare till hjärnan3. Samtidigt transporteras huvuddelen av substans P och även andra neuropeptider som CGRP distalt i det primära neuronet och frisätts från neuronets ändslut ut i perifer vävnad. Det här ger upphov till s k neurogen inflammation med rodnad, värmeökning, svullnad och ökad smärtkänslighet lokalt i skadeområdet. Den här neurogena inflammationen är viktig för att främja läkningsprocessen genom att stimulera inflammatoriska celler att frisätta proinflammatoriska ämnen, t ex prostaglandiner3.

    Substans P har förutom sin roll som smärtmediator även inflammationsskapande egenskaper. Den anses ha stor betydelse i synovialinflammationen vid RA och bidrar till flera olika processer i den reumatiska inflammationen3. Hos personer med belastningsrelaterad muskelsmärta har man sett ökad intramuskulär frisättning av substans P. Nerverna och substans P deltar alltså i inflammationen samtidigt som det sker en perifer sensitisering av dem3. Hos patienter med fibromyalgi har man funnit högre koncentrationer av substans P och glutamat i ryggmärgsvätskan. Det har tolkats som tecken på störd funktion av kroppens eget smärtreglerande system3.

     

    Referenser

    1. Norrbrink, C., Lundberg, T. (red). (2014) Om smärta - ett fysiologiskt perspektiv. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur

    2. Lännergren J, Westerblad H, Ulfendahl M, Lundeberg T. Fysiologi. 5 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2012.

    3. Kosek, E., Lampa, J., Nisell, R. (red). (2104) Smärta och inflammation vid reumatiska sjukdomar och vanliga smärttillstånd i rörelseapparaten. Lund: Studentlitteratur                                                                                                                                                                                                                                

    Files (0)

     

    Comments (1)

    Viewing 1 of 1 comments: view all
    Redigerat av Frida Borlid.
    Posted 15:09, 3 Oct 2016
    Viewing 1 of 1 comments: view all
    You must login to post a comment.