Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Gemensam wikisida för smärtkurser inom medicinsk vetenskap (MC3023 och MC3024) > Ordlista > Segmentella reflexer

Segmentella reflexer

    Table of contents
    No headers

    Uppstår vid akut smärta och har som uppgift att förstärka smärtan och förhindra att vi skadar oss. Reflexer aktiveras och leder till en bortdragningsreaktion eller immobilisering av en muskel eller kroppsdel. Signalen fortsätter sedan vidare till somatosensoriska cortex och först då blir vi medvetna om smärtan. Då har redan vissa skyddsreaktioner aktiverats i kroppen.(1)(3)(4) 

    Beroende på smärtinflödet kommer A alfa och A gamma motorneuron att genom ett komplext samspel aktiveras som en del av en skyddsreflex. (1)

    Vid stark smärta kommer även motoriska neuron på motsatt sida att aktiveras  och vid mycket stark smärta kan motorneuron långt från smärtområdet påverkas, långa ryggmärgsreflexer. En aktivering av motoriska neuron, A alfa och A gamma-motorneuron i ryggmärgens framhorn kan direkt eller indirekt resultera i en förhöjd muskeltonus  i det smärtande segmentet och ha en negativ effekt på såväl fin- som grovmotorik ex. nackspärr.(1)(3)(5)

    En ”ond smärtcirkel” som kan uppstå när segmentella reflexer ökar sympatikustonus via B-fibrer men också ibland ökad tonus muskulärt via A alfa och A gamma motorneuron i segmentet. Detta kan leda till ischemi lokalt i vävnaden som i sin tur ökar smärtan.(1)

    Smärta som utlöses viseralt  kan visa sig genom segmentella reflexer, viserosomatiska reflexer,  och ökad tonus muskulärt. Man kan då t.ex. få en ”brädhård” buk genom att aktivering av A alfa motorneuron har skett. (1)

    För att den segmentella reflexen ska fungera så krävs en intakt reflexbåge och patologiska förändringar i reflexbågens olika delar kommer att resultera i tröga eller bortfallna reflexsvar.(1)(2)(3) Exitabiliteten i alfa och gamma-motorneuronen regleras i första hand av nedåtgående neuronsystem, och som konsekvens av  suprasegmentella lesioner uppstår ofta reflexstegring. (3)

     

     

    1.    Norrbrink, C., Lundeberg, T. (red). (2014). Om smärta: ett fysiologiskt perspektiv s.27, 85

     

    2.    Kosek, E. Lampa, J., Nisell, R. (red) (2014) Smärta och inflammation - vid reumatiska sjukdomar och vanliga smärttillstånd i rörelseapparaten. s 69,122

     

    3.    Aquilonius, S-M., Fagius, J (red) (1994) Neurologi s.15

     

    4.    Tortora, G. J., Grabowski S R (1996) Painciples of anatomy and physiology, eight edition s.368-374

     

    5.    Lehtinen I. C., Westander T. Akupunkturbehandling vid långvarig smärta, ur ett patientperspektiv, Institutionen för vårdvetenskap Ersta Sköndals Högskola 2011

     

    6.     Horn C., Blinschke Y., Kunz M., Lautenbacher S.,Does pain necessarily have an affectiv component?Negativ evidence from blinkreflex experiments. Pain Res Manag. 2012 Jan -        Feb 17 (1):15-24

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.