Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Gemensam wikisida för smärtkurser inom medicinsk vetenskap (MC3023 och MC3024) > Ordlista > Kortisol

Kortisol

    Table of contents
    No headers

     

    Kortisol är ett steroidhormon som tillverkas av kolesterol i binjurebarkens celler (Lundeberg T, Lännergren J, Ulfendahl M, Westerblad H, 1998). Kortisolens viktigaste uppgift är att vid behov tillgodose blodet med glukos. Kortisolet stimulerar till nybildning av glukos, denna process kallas glukoneogenes. Glukos är en livsnödvändig energikälla för våra röda blodkroppar samt våra nervceller. Tack vare kortisol kan vi leva längre om vi skulle behöva svälta (Lundeberg et.al., 1998).

    När vi skadar oss och känner smärta reagerar kroppen med stress och vi får ett så kallat sympatikuspåslag. Detta innebär att blodtryck och puls höjs och vi andas mer intensivt och blir mer alerta på vår omgivning. Stressen aktiverar hypothalamus som i sin tur sätter igång det endokrina systemet. Hypothalamus  frisätter då ett kortiktropinfrisättande hormon  som  stimulerar till frisättning av ett adenokortikropt hormon från adenohypofysen, som går ut i blodet. Det adenokortikotropa hormonet hakar i receptorer i binjurebarken och gör att kroppens eget  kortisol kan ta sig ut i blodet och medverka till att fria fettsyror frisätts och kan användas som energi (Lundeberg et.al., 2014).

    En artikel i Läkartidningen förklarar ytterligare vad kortisol är. Man kan tänka sig att hypothalamus är som en relästation belägen mellan det  högre centrat i hjärnan, till exempel det limbiska systemet och endokrina reglersystem (Friberg, P., Ljung T., 2004).

    Kortisolfrisättningen styrs och regleras av tre system. Det första är dygnsrytmen, när vi vaknar på morgonen uppmätts den högsta koncentrationen av kortisol och den lägsta kortisolnivån när vi sover under natten.  Denna rytm kan störas om personen under en vecka får andra vanor gällande sömn och vakenhet.

    Det andra systemet är det som beskrevs tidigare när kortisol frisätts från binjurebarken. En del av HPA-axeln.

    Kortisolfrisättningen styrs också av ett bromsande system så att utsöndringen av kortisol blir självhämmande, om HPA-axeln är intakt (Friberg P, Ljung T, 2004).

    Referenslista

    Lundeberg, T., Lännergren, J., Ulfendahl, M., Westerblad, H.,(1998).Fysiologi. (2.uppl.). Lund: Studentlitteratur

    Lundeberg, T., Norrbrink, C.,(2014). Om smärta ett fysiologiskt perspektiv. (2.uppl.). Lund: Studentlitteratur

    Friberg, P., Ljung, T., (2004). Stressreaktionernas biologi. Läkartidningen, 12(101), 1089-1094

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.