Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Gemensam wikisida för smärtkurser inom medicinsk vetenskap (MC3023 och MC3024) > Ordlista > Kognitiv smärtkomponent

Kognitiv smärtkomponent

    Table of contents
    No headers

    Smärta är personlig och smärtupplevelsen kan delas in i tre komponenter: sensoriskt diskriminativ, affektiv och kognitiv 1. Den här texten handlar om den kognitiva komponenten, våra tankar och handlingar utifrån smärtan.

    När smärtsignaler når thalamus kopplas de om till olika delar av hjärnan. Den kognitiva upplevelsen av smärta bearbetas och tolkas i prefrontal och frontalcortex. Här analyseras smärtans orsak och betydelse1. Signaler kan tolkas snabbt på grund av att hjärnan har skapat mallar i tankemönstret baserat på tidigare erfarenheter. När vi analyserar smärtan väger vi bland annat in förväntningar på smärtan, eventuella katastroftankar, negativa tankemönster, hur vi ser på oss själva och acceptans för smärta. Vi väger också in tidigare erfarenheter, nuvarande känslor och handlande2.

    När hjärnan har gjort en tolkning av signalerna skickas nya signaler i nedåtgående banor via ryggmärgen. Om vi bedömer smärtan som farlig aktiveras det descenderande smärtfasciliterande systemet och opioider som serotonin och kolecystokinin frisätts vilket förstärker smärtsignalerna. Om vi bedömer smärtan som ofarlig aktiveras istället det descenderande smärtfhämmande bansystemet och opioider som noradrenalin, serotonin och enkefalin frisätts1.

    Långvarig smärta kan förändra aktiveringsmönstret i hjärnan.  Vid långvarig smärta ses en ökad viloaktivitet i frontalcortex och limbiska strukturer1. Studier har också visat att patienter med långvarig smärta aktiverar prefrontala cortex i högre grad vid bearbetning av långvarig smärta än vid akut smärta3.

    Tips till terapeuten för att behandla den kognitiva smärtkomponenten:

    - Prata om hur patienten ser på sin smärta och identifiera eventuella katastroftankar eller rörelserädsla. 2,3.

    - Prata om förväntad smärta, det kan hjälpa patienten att hantera den2.

    - Prata om negativa inre tankemönster, att undvika dem gör inte att de försvinner2.

    - Prata om tankemönster, handlingar och beteenden kopplade till smärtan, eller ta hjälp av en KBT-terapeut för detta1,2.

    Referenser:

    1.     Norrbrink, C., Lundeberg, T. (red). Om smärta: ett fysiologiskt perspektiv.  2 uppl. Lund: Studentlitteratur. 2014

    2.     Linton, S. T. Att förstå patienter med smärta. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. 2013

    3.     Kosek, E., Lampa, J., Nisell, R. (red). Smärta och inflammation. Lund: Studentlitteratur. 2012

     

    Av Johanna Axelsson

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.