Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Gemensam wikisida för smärtkurser inom medicinsk vetenskap (MC3023 och MC3024) > Ordlista > Fantomsmärta

Fantomsmärta

    Table of contents
    No headers

    Boken Medicinsk terminologi definerar fantomsmärta som "kvarstånde smärta på platsen för amputerad kroppsdel" (Lindskog, 2004). Fantomsmärta kan upplevas som ilande, bännande, stickande och/eller krampande (Hawthorn & Redmond, 1999). Oftast drabbas man av fantomsmärtor tidigt efter amputationen, men det kan även komma efter något år. Oftast upplevs smärtan komma från den distala delen av den amputerade kroppsdelen. Smärtorna är oftast inte konstanta utan kommer som attacker daglien eller varje vecka (Norrbrink & Lundeberg, 2012).

    Hos majoriteten av de personer som drabbas av fantomsmärta är smärtan inte så svår, och minskar efter hand. Endast några procent drabbas av svåra kvarstående besvär. Man tror att fantomsmärta är centralt utlöst, men även att lokala faktorer kan öka risken för att utveckla den. Har man t ex haft problem med smärta från den amputerade extremiteten innan amputationen, är det mer vanligt att man drabbas av fantomsmärta (Lindgren & Svensson, 2007) och den liknar då ofta den smärta som fanns i kroppsdelen före amputationen (Lännergren, 2012). 

    Fantomsmärtan är en projicerad smärta, då upplevelsen lokaliseras till nervens perifera innervationsområde. Bakom smärtan tros det ligga både strukturella och funktionella ändringar i den perifera nerven, i ryggmärgen samt i hjärnan.

    Från den perifera nervstumpen, som vid en amputation har blivit avskuren, bildas nya utväxter vilket kallas sprouting. Dessa nya nervutväxter kan leda till neurombildning, utväxterna trasslar då ihop sig till ett nervnystan. I neuromet har man funnit att nervfibrerna har en ökad spontan aktivitet samt en ökad retbarhet av A-beta, A-delta samt av C-fibrerna.

    Det sympatiska nervsystemet kan också medverka genom sensitisering av skadade nervfibrer genom tex inväxtning i neuromet och frisättning av noradrenalin.

    I det dorsala rotgangliet har man sett att det finns liknande förändringar i nervcellsaktiviteten som i neuromen, och man tror man detta beror på en ökning av natriumkanaler. Vid perifera nervskador uppstår alltid en förändring av känselnervens centrala omkoppling i ryggmärgen, en sensitisering av sekundära neuron. Balansen mellan hämmande och aktiverande synapser blir då rubbad, vilket ger upphov till hyperalgesi och allodyni pga att nervcellerna blir mer lättaktiverade och får en ökad spontanaktivitet. Man har också sett att en wind-up mekanism kan uppstå och orsaka stump- och fantomsmärta, om stumpen blir utsatt för frekvent mekaniskt stimuli.

    Man tror att sekundärneuronens förändrade funktion i bakhornet spelar en viktig roll i uppkomsten av fantomsmärta. Man har också sett att det vid fantomsmärta uppstår en viss reorganisation och ökning av den kortikala och subkortikala representationen av fantomextremiteten. (Norrbrink & Lundeberg, 2012) (Lännergren, 2012) (Werner, 2010) (Werner, 2008)

    Det har visat sig att spegelterapi kan vara en behandlingsform till hjälp för de som drabbats av fantomsmärta. Vid denna terapiform använder man sig av en spegel där man döljer den "sjuka" delen med spegeln och patienten får fokusera på rörelserna i den friska. Hjärnan får visuell information från den friska extremiteten och uppfattar rörelsemönstret som normalt, vilket kan leda till reducerad smärta.(Norrbrink & Lundeberg, 2012)

     

    Referenser

    Hawthorn, J., & Redmond, K. (1999). Smärta - bedömning och behandling. Lund: Studentlitteratur.

    Lindgren, U., & Svensson, O. (2007). Ortopedi. Stockholm: Liber AB

    Lindskog, B. (2004). Medicinsk Terminologi. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

    Lännergren, Westerblad, Ulfendahl och Lundeberg. 2012. Fysiologi. 5:4 uppl. Lund: Studentlitteratur AB

    Norrbrink, C., & Lundeberg, T. (2012). Om smärta - ett fysiologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

    Siddle, L. (2004). The challange and management of phantom limb pain after amputation. British Journal of Nursing, 665.

    Werner, M., & Strang, P.(Red.). (2008). Smärta och smärtbehandling. Stockholm: Liber

    Werner, M., & Leden, I.(Red.). (2010). Smärta och smärtbehandling ( 2:a rev. uppl.)

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.