Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Gemensam wikisida för smärtkurser inom medicinsk vetenskap (MC3023 och MC3024) > Ordlista > Endogena opioider

Endogena opioider

    Table of contents
    No headers

     

    Endogena opioider finns i nervsystemet och har en viktig del i kroppens förmåga att hantera smärta. Dessa benämns betaendorfiner, enkefaliner och dynorfiner. De tillhör gruppen neuropeptider och spelar en viktig roll i de descenderande smärthämmande systemen (Norrbrink & Lundeberg, 2014). De tillhör även samma ämnesgrupp som opium, morfin och heroin. Neuropeptider är stora molekyler som bildas genom proteinsyntes och de utövar framför allt sin smärthämmande funktion på spinal nivå där de binder sig till receptorer vid smärtfibrernas nervändsslut. Det finns dock även opioidreceptorer på högre nivåer i centrala nervsystemet. Varje neuropeptid binder till en specifik receptor. Betaendorfiner binder till myreceptorer, enkefaliner binder till gammareptorer och dynorfiner binder till kappareceptorer. När den endogena opioiden binder till sin specifika receptor hämmas signalöverföringen och smärtförnimmelsen minskar. (Haug, Bjålie, Sand & Sjaastad, 2007).)

    Frisättningen av endogena opioider kan även leda till en känsla av välbehag eftersom de även ingår i hjärnans belöningssystem (Lännergren, Westerblad, Ulfendahl & Lundeberg, 2007). Ett exempel på detta är den sköna känsla som uppstår efter konditionsträning.

    Receptorerna kan dessutom aktiveras av olika farmaka och de kan även blockeras av vissa substanser (Haug et al. 2007). Man har visat att smärta i sig leder till frisättning av endogena opioider. Vidare har man kunnat visa att placeboeffekten kan sätta igång syntes av endogena opioider (Norrbrink & Lundeberg, 2014). Det tycks dock främst vara vid somatisk smärta, inte visceral smärta, som de spelar en viktig roll (Ly et al., 2013). Frisättning av endogena opioider genom stimulering av de descenderande hämmande bansystemen kan även uppnås i viss konservativ behandling av smärta. Det kanske vanligaste exemplet på detta är träning där muskelkontraktioner aktiverar receptorer i muskler. Liknande effekt fås vid behandling med akupunktur eller lågfrekvent TENS (Norrbrink & Lundeberg, 2014).

    Referenser:

    Haug, E, Bjålie, JG, Sand, O, Sjaastad OV. (2007). Människokroppen: Fysiologi och anatomi. Stockholm: Liber
    Ly HG1, Dupont P, Geeraerts B, Bormans G, Van Laere K, Tack J, Van Oudenhove L. (2013) Lack of endogenous opioid release during sustained visceral pain: a [11C]carfentanil PET study. Pain. Oct;154(10):2072-7.
    Lännergren, J, Westerblad, H, Ulfendahl, M, Lundeberg, T. (2007) Fysiologi. Studentlitteratur AB
    Norrbrink C, Lundeberg, T. (2014). Om smärta: ett fysiologiskt perspektiv. Studentlitteratur

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.