Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Gemensam wikisida för smärtkurser inom medicinsk vetenskap (MC3023 och MC3024) > Ordlista > Ektopisk impulsbildning

Ektopisk impulsbildning

    Table of contents
    No headers

    Här skriver Ivette Nilsson

    Ektopisk impulsbildning Ektopisk impulsbildning benämns som ”impulser som genereras utmed nervens förlopp utan att aktivera sensoriska ändorgan” [1]. Ektopisk impulsbildning uppstår när en nerv är skadad, det kan handla om en axonskada eller demyelinisering [1]. En nervskada benämns som neuropatisk smärta, till skillnad från nociceptiv smärta, som kommer från hud eller muskler och viceral smärta, som kommer från inre organ [2].

    Neuropatisk smärta kan uppstå vid skador på perifiera nervsystemet eller i centrala nervsystemet [1]. Orsaken till skadan kan vara t ex mekanisk, toxisk eller infektiös. Ett skadat axon kan ge upphov till ektopisk impulsbildning, som kan orsaka parestesi, subjektiva känselförnimelser i huden: stickningar, domningar, myrkrypningar [3]. En ektopisk impulsbildning kan även orsaka dysestesi [3], onormala känselförnimmelser, som allodyni, smärta i respons till ett icke smärtsamt stimuli [2,3]. Ektopisk impulsbildning kan även ge upphov till smärta i nervens försörjningsområde.

    Vid misstankar om att nerven är skadad kan man utnyttja nervens ökade känslighet i den  kliniska undersökningen, genom t ex mekaniska retningar. Vi kan ta för exempel misstanken om compartmentsyndrom, kan detta konfirmeras med tryckmätning [4]. Oavsett resultat, ska ”akut fasciotomi utföras om kliniska misstankar kvarstår” [4]. Vid misstankar om karpaltunnelsyndrom med hjälp av Tinels tecken där tryck mot nerven utlöser parestesi eller dysestesi i nervens utbredningsområde (1) . Det kan även testas med perkussion, undersökningsmetod som innebär knackningar på kroppsytan [3] eller i detta fall, över skadad nerv ger utstrålande smärta.

     

    Referenser:

    1.     Fagius, J., Aquilonius, S-M. Neurologi. 4 uppl. Falköping: LIBER. 2006.

    2.     Börjesson, M., Mannerkorpi, K., Knardahl, S., Karlsson, J., Mannheimmer, C. Smärta, 43. Ståhle, A. (red.), FYSS 2008. Fysisk aktivitet sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet [YFA].  Statens folkhälsoinstitut. Rapport 2008:4. Stockholm. 2008 upplaga 1:3. 553.

    3.     Lundh, B., Malmqvist. J. Medicinska Ord. Det medicinska språket: bregrepp, definitioner, termer. 5 uppl. Lund: Studentlitteratur AB. 2009.

    4.     Enheten för Ortopedi, Huddinge (red). Ortopedi. Andra tryckningen. Enfactor Communication. Stockholm. 2009. 

    Files (0)

     

    Comments (2)

    Viewing 2 of 2 comments: view all
    En referens som jag missade att lägga till är:
    Fredenberg, S., Vinge, E., Karling, M. Läkemedelsboken. Smärta och smärtbehandling. Smärta. Läkemedelsverket. 2014.
    Posted 23:53, 25 Sep 2016
    En komplettering har gjorts av Catarina Andersson. Bra och lättförståeligt skriven text!
    Posted 11:45, 2 Oct 2016
    Viewing 2 of 2 comments: view all
    You must login to post a comment.