Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Gemensam wikisida för smärtkurser inom medicinsk vetenskap (MC3023 och MC3024) > Ordlista > Affektiv smärtkomponent

Affektiv smärtkomponent

    Table of contents
    No headers

    Den rikt nyanserade smärtupplevelsen kan beskrivas utifrån tre grundläggande delar beroende på var smärtsignalerna bearbetas och sedan tolkas i centrala nervsystemet (CNS). Den affektiva smärtkomponenten beskrivs som ”det obehag som är förenat med smärtan” (1 s.11). De andra komponenterna är den sensoriskt diskriminativa och den kognitiva komponenten (1, 2).

    Den affektiva komponenten definieras enligt IASP (The International Association for the Study of Pain) som smärtans emotionella aspekt (3) och tolkas framförallt i de limbiska strukturerna där amygdala, hippocampus, främre delen av gyrus cinguli och insularegionen ingår. Dessa strukturer är inblandade i tolkningar av upplevelser som rör känslor och minne (1). Man tror också att anterior cingulate cortex (ACC) är av stor betydelse för den affektiva smärtkomponenten och förnimmelse av den långsamma C-fibersmärtan som kan vara diffus och svåravgränsad till sin karaktär. Det har visats att kirurgiska ingrepp så som cingulotomi, där man opererar bort en del av ACC, har minskat det affektiva svaret, det vill säga obehagskänslan som upplevs i samband med smärtan (4).

    Professor Mannheimer skriver i läkartidningen att den affektiva emotionella komponenten också bearbetas i anslutning till frontalloberna (prefrontalt), där representeras smärtupplevelsen av känslor. Han betonar att den emotionella, plågsamma och olustbetonade upplevelsen som smärta kan åstadkomma också sannolikt är den mest betydelsefulla för patientens upplevelse av smärta och att aktivitet i prefrontala cortex är en förutsättning för att man ska känna obehag vid smärta och kanske också för att erfara smärtsignaler (5).

    Den affektiva smärtkomponenten är tillsammans med de två andra komponenterna en del av smärtans neuromatrix, nervnätverk. Områden som ansvarar för bearbetning av dessa smärtkomponenter samverkar för att bearbeta inflödet av smärtimpulser. På så vis uppstår en smärtupplevelse (1). Detta kan också ses som ett samspel som inte kan skiljas åt mellan soma och psyke oavsett vad som är smärtupplevelsens ursprung och orsak (6). Smärtan eller smärtupplevelsen från likadan vävnadsskada hos två personer resulterar i olika tolkningar av smärtan. Känslor och beteenden kan skilja från person till person vid samma tillfälle såväl som hos samma person vid olika tillfällen vilket påverkar upplevelsen (2). Den multidimensionella, individuella smärtupplevelsen är grundläggande att ta hänsyn till vid rehabilitering av patienter med smärtproblematik (2, 5).

     

    Referenser:

    1.     Norrbrink C, Lundeberg T. Om smärta. I: Norrbrink C, Lundeberg T, redaktörer. Om Smärta- ett fysiologiskt perspektiv. 2:a upplagan. Lund. Studentlitteratur; 2014. s. 11-4.

    2.     Statens beredning för medicinsk utvärdering. Rehabilitering vid långvarig smärta: en systematisk litteraturöversikt [Internet]. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU): 2010. Partiell uppdaterad och fördjupning av SBU-rapport; 177/1+2. [citerad 17 september 2016]. Hämtad från: http://www.sbu.se/contentassets/f0f1e57fb7b14f1fbdd18382eeda7ab0/rehab_smarta_2010_fulltext.pdf

    3.     IASP Taxonomi [Elektronisk]: (2012). [citerad 18 september 2016]. Hämtad från:

     http://www.iasp-pain.org/Taxonomy?navItemNumber=576

    4.     Kosek E. Smärtans fysiologi och reglering. I: Kosek E, Lampa J, Nisell R, redaktörer. Smärta och inflammation vid reumatiska sjukdomar och vanliga smärttillstånd i rörelseapparaten. Lund: Studentlitteratur; 2014. s. 203-24.

    5.     Mannheimer C. Smärtanalys- Basen för handläggning av långvarig smärta. Läkartidningen, 2009;106(4):194-6.

    6.     Jensen K. Kognitiv Beteendeterapi. I: Kosek E, Lampa J, Nisell R, redaktörer. Smärta och inflammation vid reumatiska sjukdomar och vanliga smärttillstånd i rörelseapparaten. Lund: Studentlitteratur; 2014. s. 299-307.

     

    Länkar:

    Mosely L. Why Things Hurt, 2011, Nov 21 [citerad 18 september 2016]. Hämtad från:

    http://www.iasp-pain.org/Education/Content.aspx?ItemNumber=3544

    Davis K. How Does Your Brain Respond to Pain? 2011, Jun 2 [citerad 18 september 2016].

    Hämtad från: http://www.iasp-pain.org/Education/Content.aspx?ItemNumber=3552

    Files (0)

     

    Comments (1)

    Viewing 1 of 1 comments: view all
    Robin Ström granskar texten.
    Posted 13:11, 28 Sep 2016
    Viewing 1 of 1 comments: view all
    You must login to post a comment.