Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Gemensam wikisida för smärtkurser inom medicinsk vetenskap (MC3023 och MC3024) > Artiklar om smärta > Smärta och kön > Smärta och kön (LG)

Smärta och kön (LG)

    Table of contents
    No headers

    Smärta och kön

     

    Begrepp

     

    Att smärta är en upplevelse är fastställt i IASP’s definition av termen (1). Vi alla upplever samma sak på olika sätt och detta gäller således även för smärta. Det är därför inte heller konstigt att tänka sig att män och kvinnor reagerar olika på smärta då vi dels är biologiskt olika men också olika utifrån sociala normer som påverkar våra tankar och känslor. Uppdelningen mellan män och kvinnor brukar uttryckas genom köns- eller genusskillnader. Könsskillnader uttrycker våra olikheter i de rent biologiska aspekterna medans genusskillnader handlar mer om den sociala skillnaden i samhället (2). När vi pratar om olika könsroller refererar vi till de kulturella och strukturella betydelser som beskriver hur män och kvinnor ska uppträda i olika situationer enligt maskulinitet och femininitet som vi lärt oss genom uppfostran och sociala konstruktioner (3). Eftersom smärta är en komplex upplevelse där sensorik, känslor och tankar i kombination är viktigt för hela smärtbilden, är det viktigt att ha i åtanke både den rent biologiska könsrelaterade skillnaden men också det som mer grundar sig i genus där sociala strukturer sätter prägel på hur vi förväntas reagera, vilka känslor och tankar som män respektive kvinnor drar igång i samband med en smärtupplevelse (2).

     

    Förekomst av smärta hos män respektive kvinnor

     

    Generellt sätt så söker kvinnor oftare vård på grund av smärta än män. Smärtan som rapporteras är också mer intensiv, utbredd och varar längre hos kvinnor än män (2). Exempel på olika tillstånd där kvinnor är överrepresenterade i vården är: fibromyalgi, IBS, huvudvärk, reumatoid artrit, ländryggssmärta samt smärtande knä- och handledsartros. Kvinnor löper också större risk att utveckla långvarig smärtan samt vid akuta skador upplever kvinnor smärtan som mer intensiv (2). Smärta efter operativa ingrepp samt under procedurer har i forskning visat att den kan upplevas mer intensiv hos kvinnor än hos män (2,4).

    I en svensk studie av Bergman presenteras siffror att under en 12 månaders period så har 38% av kvinnorna och 31% av männen upplevt långvarig smärta. Samma studie visade även upp siffror gällande kronisk utbredd smärta, smärta i både höger och vänster sida samt både i övre- och nedre kroppshalvan, där prevalensen var 15% av kvinnorna samt 8% av männen i studien (5).

     

    Smärttrösklar och behandling

     

    Kvinnor har vid experimentiella studier skattat en lägre smärttröskel och en lägre smärttolerans än män vid test av termisk och mekanisk stimulering. Kvinnor har även en ökad känslighet för upprepad smärtstimulering och blir således lättare sensitierade (2). Studier har också visat att kvinnor rapporterar en högre grad av begränsningar i funktion på grund av smärta än män (4).

    Det finns även teorier om, där forskning har pekat på att kvinnor och män även svarar olika på smärtstillande medicinering och andra icke-farmakologiska smärtbehandlingar så som fysisk aktivitet och TENS (2,4). Kvinnor verkar svara bättre på fysisk aktivitet som smärtlindring medans kyla är mer effektivt för män (4).

     

    Förklaring till skillnader

     

    Känslor förknippade med smärta är till högre grad negativa när det gäller kvinnor och det kan vara en förklaring till varför kvinnor i studier också har visat upp en större frisättning av kortisol i blodet än män då en stressreaktion med grund i oro, rädsla och/eller ångest sätter igång HPA-axeln, vilket gör att kortisol frisätts i blodet (2).

    Många kvinnor upplever smärta i samband med menstruation och efter som detta är en smärta som upprepas regelbundet kan det var en orsak till att smärtsystemet blir mer sensitiserat. De kvinnliga könshormonerna bidrar också till att NMDA-receptorer blir mer känsliga och det har även rapporterats att kvinnor har fler NMDA-receptorer som således innebär ett mer sensitiserat system där en smärtsignal uppfattas tidigare och/eller mer intensiv hos kvinnor än hos män (2).

    Kvinnliga könshormoner verkar också spela då prevalensen av t.ex. migrän är lika stor mellan yngre pojkar och flickor medans efter puberteten är prevalensen av kvinnor som lider av migrän är ett markant större antal än män. Det finns även en studie gjord på könsbyte där 1/3 av de män som bytte kön till kvinna upplevde en ökad smärtkänslighet medans hälften av de kvinnor som bytte till manligt kön upplevde minskad smärta. Smärtan var i denna studie gjord på långvariga besvär av framförallt huvudvärk (4).

    De kvinnliga könshormonerna har också visat sig ha effekt på inflammationsprocessen. Kvinnor verkar ha en högre inflammatorisk respons än män vilket kan vara positivt för en läkande process men negativt då kvinnor är mer benägna att utveckla inflammatoriska sjukdomar som ger långvarig smärta.

     

    Andra mer psykologiska och sociokulturella normer spelar också in i skillnaden om hur män och kvinnor upplever smärta. Normen i samhället är att män som grupp tål mer smärta samt att smärta inte är något som män tar upp och diskuterar sinsemellan medan det är mer accepterat i kvinnliga kretsar och där det anses vara en normal del av livet. Det har även presenterats forskningsresultat som visat att i en experimentell studie om smärta så spelar könet på testledaren roll för männen, men inte för kvinnorna. Då det var en kvinna som testade männen på deras smärttrösklar så var smärttröskeln för männen högre än om de blev testade av en man. Detta säger också något om våra sociala konstruktioner och djupt rotade strukturer om att mannen ska visa sig stark och tåla smärta. På samma tema finns också rapporterat att män som fått information om att kvinnor i högre grad tål en procedur bättre än män får den högsta smärttoleransen av alla testade grupper (4).

     

    Utifrån könsroller, maskulinitet och femininitet, kan också skillnader i smärtupplevelsen detekteras. I experimentiella studier med mekanisk eller termisk stimulering visades också skillnad i smärttolerans mellan män som var mer maskulina mot mindre maskulina män. De män som hade mer maskulinitet hade en högre smärttröskel än de mindre maskulina männen. Samma resultat kan ses hos kvinnor där de kvinnorna med mer maskulina karaktärsdrag har högre smärttröskel vid experimentella studier än mer feminina kvinnor (3).  

     

    Det är dock också viktigt att tänka på att större delen av forskningen som är gjort på könskillnader på smärta är gjord i Europa och framför allt Skandinavien och då genusbegreppet skiljer sig åt mellan olika kulturer är det möjligt att könsskillnaderna är annorlunda beroende på vilken kultur man kommer ifrån (4).

     

    I kliniken

     

    Mycket av forskningen är baserad på män, en av anledningarna är att man i studier inte vill att hormonella förändringar som kvinnans mensturationscykel ska ha påverkat resultat (2). Det är viktigt att ha detta i bakhuvudet i kliniken då en kvinnlig patient kanske ej reagerar på samma sätt som forskningen och normen säger men det kan ändå vara symptom som är viktiga att ta på allvar och ej bli för låst i typiska symtom bilder. Dock att ha i bakhuvudet att andra än de biologiska skillnaderna ligger i smärtupplevelsen är minst lika viktigt och att detta även sträcker sig till olika könsroller. Att män och kvinnor har olika tankar och smärtan väcker olika känslor är viktigt att bemöta samtidigt som det är av stor vikt att du som behandlare inte sätter personen in i ett fack utan att lyssna och förstå personen du har framför dig. Att inte för tidigt sätta människor i olika fack utan att förstå att trots samhällets normer och traditioner är vi alla olika individer och kan ha olika könsroller och genusidentitet som också förutom de rent biologiska olikheterna också gör skillnad på smärtupplevelsen. Detta självklart också tillsammans med individens bakgrund, kultur, tidigare upplevelser av smärta etc.

    Genom att känna till att könsskillnader finns och beakta detta som del i personens komplexitet kan man också på bästa sätt möta sin patient och ge ett inkännande bemötande och en individanpassad smärtbehandling.  

     

    Referenser:

     

    1. Norrbrink, C., Lundeberg, T. (red). Om smärta: ett fysiologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur;2010. s. 11

    2. Norrbrink, C., Lundeberg, T. (red). Om smärta: ett fysiologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur;2010. s. 145-148

    3. Alabas O.A., Tashani O.A.,
Tabasam G., Johnson M.I. 
Gender role affects experimental pain responses: A systematic review with meta-analysis. European Journal of Pain (EJP). 2012 Okt; 16(9):1211–1223.

    4. Fillingim R., KingC., Ribeiro-DasilvaM., Rahim-WilliamsB., Riley J. Sex, Gender, and Pain: A Review of Recent Clinical and Experimental Findings. The Journal of Pain. 2009 Maj; 10(5): 447-485

    5. Bergman S., Herrström P., Högström K., Petersson I.K, Svensson B., Jacobsson L.T. Chronic musculoskeletal pain, prevalence rates, and sociodemographic associations in a Swedish population study. J Rheumatol, 2001; 28: 1369–1377

    Files (0)

     

    Comments (12)

    Viewing 12 of 12 comments: view all
    Bra att du börjar din artikel med att reda ut lite kring vad som är kön och vad som är genus. Jag har alltid tyckt det varit lite diffust vad som är vad. Jag hittade en artikel om detta som du kanske kan ha nytta av: http://www.medicalnewstoday.com/articles/232363.php
    HIttade också en läsvärd och relativt färsk review artikel på pubmed som du kanske också kan använda dig av för att hitta nya vinklar och/eller stärka upp vissa av de referenser du redan har: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3690315/
    Posted 00:02, 14 Dec 2016
    Bra skrivet och bra förklarat om olika begrepp, hade dock gärna sett en kort beskrivning av biologiska skillnader mellan könen.
    Jag reflekterade också, som du skriver om angående att forskningen främst är gjort i Europa att det hade vart intressant att veta mer om hur skillnaderna ser ut i andra kulturer.
    Posted 17:09, 14 Dec 2016
    Bra och intressant skrivet! Tyckte att det var spännande det du skrev om olikheter i behandlingseffekter mellan kvinnor och män, hade varit intressant att fördjupa sig lite i vad som ligger till grund för det och varför det ser ut som det gör.
    Posted 11:21, 15 Dec 2016
    Hej! Även jag vill tacka för intressant läsning. Det jag hade önskat mer av, är resonemang även hur kön och genus kan påverka beteende, utöver tankar och känslor utöver den fysiologiska skillnaden. Det finns spännande infallsvinklar exempelvis kring stress och hushållsarbete som kan bidra till att belysa skillnader på gruppnivå gällande smärta.
    Hälsningar
    Ida
    Posted 14:45, 15 Dec 2016
    Det här känns som ett aktuellt område inom vården just nu! Tydlig, intressant och lättläst artikel. Jag tycker att det du skriver om normer och den ökade stressen, framför allt hos kvinnor, är något som påverkar smärtupplevelsen och att det blir allt vanligare i dagens samhälle. Håller med dig i att det är viktigt att se till individen och inte göra skillnad på kön när man möter patienter i klinik.
    Posted 23:40, 15 Dec 2016
    Tack för tankeväckande läsning Det har fått mig intresserad av egen fördjupning. Genusmedicin är ett helt nytt område för mig. Det var bl.a. därför jag valde att läsa just din artikel.
    Jag har en reflektion kring språk och ordval. Det jag vill skicka med är att jag slogs av att texten har stora variationer. Från talspråkliga ”medans” till mer högtravande ord som ”detekteras”. Jag som läsare tror, utan att vara expert i området, att man kan vinna på att vara något mer konsekvent. Att medvetet välja vilket språkbruk/tilltal vill jag ha i min text.
    Jag bifogar ytterligare två tips på referenser, med fler länkar i området.

    ”Gender Differences in Acute and Chronic Pain in the Emergency Department: Results of the 2014 Academic Emergency Medicine Consensus Conference Pain Section”
    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26785152

    Kvinnor får lägre prioritet i vården – män norm inom medicinsk forskning
    http://www.forskning.se/2016/02/15/ge-ratt-vard-kvinnors-och-mans-kroppar-reagerar-olika-pa-behandling/
    Posted 19:48, 17 Dec 2016
    Mycket välskrivet! Bra indelning och lätt att följa med i tankarna. Du skulle kunna skriva ut vad IASP står för.
    Har några små tankar kring ämnet. När vi kommer till stycket om ”I kliniken”, undrar jag om du har läst något om ”Genushanden”, där vi som terapeuter får oss tankeställare, ställer vi samma frågor till patienter som riskerar att bli sjukskrivna oavsett deras kön? http://skl.se/download/18.430f8b0b145ac911ed643f14/1399453706023/SKL+Genushanden+-+Skurups+v%C3%A5rdcentral.pdf

    Nästa avsnitt kommer från hemsidan, kolla upp bilden med "Genushanden - Tänk Tvärtom". Det är riktigt bra när vi har att göra med patienter som riskerar att blir långtidssjukskrivna och behöver resurser som Multimodal rehabilitering, MMR.

    Genushanden - Tänk Tvärtom

    Genushanden är ett pedagogiskt verktyg som tagits fram vid Skurups vårdcentral för att tydliggöra de områden som visar sig skapa genusfördomar i sjukskrivningsprocessen. Modellen kom till efter att man hade granskat journaler och ställt "tvärtom-frågan" till läkare och andra som är involverade i arbetet med den sjukskrivne. Frågan syftar till att få svar på om de hade tänkt och gjort annorlunda om patienten hade haft ett annat kön. Man upptäckte då att exempelvis frågar läkare kvinnor om deras familjesituation, men de ställer sällan samma fråga till män.

    Genushandens fem fingrar representerar familjesituation, våldserfarenhet, somatisk eller psykiatrisk diagnos, riskbruk och rehabiliteringsplan. Verktyget används idag i de flesta regioner och landsting i Sverige.

    För närvarande är fokus våld i nära relationer, även med barnperspektivet, samt medikalisering, att undvika att ge sjukdomsstämpel vid en naturlig reaktion på onaturliga händelser. Även jämställt föräldraskap är ett viktigt fokusområde.

    http://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/sjukskrivning/jamstalld-sjukskrivning/
    Posted 14:46, 18 Dec 2016
    Efter vad det verkar så är kvinnor överrepresenterade som patienter inom vården och en reflektion om detta så kommer det att i framtiden se likadant ut om inte vi tar hänsyn till våra olikheter. Det blir inte jämlikt om vi inte tar hänsyn till mäns och kvinnors olika förutsättningar utan förväntas exempelvis arbeta lika många timmar där villkoren många gånger är sämre än på manliga arbetsplatser. Inom vården exempelvis har kvinnor sämre lön, mindre möjligheter att påverka sin arbetsuppgifter, oregelbunden arbetstid. För att få den viktiga återhämtningen så har en del arbetsplatser infört 6 timmarspass, det kan vara en bra modell om betingelserna på arbetet inte förbättras, förutsatt att kvinnorna inte förlorar i inkomst.
    För samhället i stort är det en enorm besparing att vara rädd om och ge människor förutsättningar att hålla ett helt arbetsliv.
    Posted 16:30, 18 Dec 2016
    Tack för en bra och intressant artikel! Tydligen spelar kvinnligt könshormon en stor roll när det gäller smärtupplevelsen. Många kvinnor får mindre besvär av migrän efter klimakteriet till exempel. Kvinnor drabbas i högre grad av artros än män efter klimakteriet (Vetenskap och hälsa, 2013). Intressant att smärtupplevelsen kan förändras vid könsbyte och att graden av "manlighet" respektive "kvinnlighet" tycks spela roll också.
    Med tanke på att smärta framkallar negativa känslor framför allt hos kvinnor, vilket bidrar till ett stresspåslag så skulle det vara intressant att veta hur det fungerar omvänt, alltså om stress kan öka smärtupplevelsen hos kvinnor. Detta skulle i så fall ha mer med genus att göra med tanke på att kvinnor ofta har en stor arbetsbelastning både hemma och på arbetet och ofta har små möjligheter att påverka sin arbetssituation.
    Posted 21:15, 18 Dec 2016
    Bra, föredömlig längd på artikeln. Ämnet är högaktuellt och spännande! Du har skrivit mycket om just kvinnors smärta och haft kvinnan som fokus genomartikel. I vissa frågor hade det varit intressant att få veta "lite" mer om mannen, om tex vilka smärtproblematik som drabbar honom. Spännande att läsa om vad som händer med smärta efter ett könsbyte.
    Genusperspektivet är extremt viktigt att skaffa kunskaper om kring. Jag har under senaste halvåret arbetat som Rehabkoordinator på en vårdcentral. Efter bara 6 månader ser man den tydliga trend som har med kvinnor, smärta och dess omgivning.
    Tänker uppmärksamma på boken/skriften
    http://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/sjukskrivning/jamstalld-sjukskrivning/ som #7 har skrivit om.
    En nyhet "redan" från 2017 är att i "Överenskommelse om sjukskrivning och rehabilitering" integreras numer jämställdhetsperspektivet i alla villkorsområden, dvs finns inte mer som enskilt villkor. Perspektivet uppmärksammas i överenskommelsen som kompetenssatsning i försäkringsmed. etc.En statistiktjänst ska möjliggöra könsuppdelad statistik inom hälso och sjukvård, grund för analyser och verksamhetsutveckling.
    Har du läst SBU:s rapport om rehabilitering vid långvarig smärta. Den ger bra information tycker jag.
    Posted 21:20, 18 Dec 2016
    Kul att så många läste min artikel! Tack för era kommentarer!!
    Posted 16:44, 22 Dec 2016
    Slutkommentar:
    Ämnet tycker jag är superintressant inom flera aspekter i samhället inte bara inom vård och smärta. Då vi är komplexa individer var och en av oss, är det så mycket som spelar in. Lever man med smärta blir det ofta en så stor del av vardagen att det spiller över på många andra områden i livet.
    Ni har gett mig flera tips och artiklar att fördjupa mig vidare i. Särskilt tack till genus-handboken som jag definitivt kommer att läsa. Jag visste inte att det fanns ett sådant verktyg så det var en positiv överraskning!
    Jag tror också som några av er nämner att stress på arbetet och hemma påverkar smärtan och skillnader i smärtupplevelser mellan män och kvinnor. Det finns mycket forskning som visar att kvinnor har mer stress och press på sig i hemmet medan männen kopplar av efter arbetet. Vad jag kunde hitta fanns ingen sådan artikel om jämförelser, men det vore ju ett väldigt intressant och aktuellt forskningsområde.
    De biologiska skillnaderna är också intressanta då detta också är ett område som just inom smärta man troligtvis kommer upptäcka mer och mer om när man nu lyfter frågan allt oftare i samhället.
    Här tänker jag dock att det på ett sätt blir mindre intressant att dela upp i biologiska och könsskillnader då vi vet att omgivning som t.ex. stress, tankar, förväntningar etc faktiskt också ger en konkret fysiologisk förändring och det kan vara svårt vad som berodde på vad eller vad som kom först.
    Tack för tipset om språket, alltid lurigt det där och man blir ju lite "hemmablind" när man läser sin egen text om och om igen.

    Så som sagt tidigare, jättekul med så många intressanta och insiktsfulla kommentarer och förslag på vidare fördjupning och förbättringar. Tack :)
    Posted 16:59, 22 Dec 2016
    Viewing 12 of 12 comments: view all
    You must login to post a comment.