Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Gemensam wikisida för smärtkurser inom medicinsk vetenskap (MC3023 och MC3024) > Artiklar om smärta > Smärta i olika åldrar > Smärtskattning hos barn och ungdomar (RT)

Smärtskattning hos barn och ungdomar (RT)

    Table of contents
    No headers

     

    Smärtskattning hos barn och ungdomar

     

    Smärta:

    ”Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse förenad med verklig eller möjlig vävnadsskada eller beskriven som sådan skada” enligt International Association for the Study of Pain (IASP).

    Upplevelse av smärta är subjektiv samt enskild för individen. Smärta delas in i fyra olika grupper beroende på orsak till uppkomsten av smärta. Nociceptiv, neuropatisk, smärta av oklar anledning samt psykogen smärta. En aspekt av smärta har varit tidsaspekten och kan därför delas upp i akut eller långvarig smärta.

     

    Smärta hos barn och ungdomar:

    Tidigt under fosterutvecklingen ca i sjunde veckan bildas och utvecklas nociceptorer. Systemet är under utveckling upp till när barnet är ca 2 år dock så är nervsystemet fullt utvecklat i tonåren (1). Hos ett spädbarn så har nociceptorerna bland annat lägre aktiveringströsklar samt fler aktiva receptorer jämfört med vuxna. Vilket kan medföra exempelvis att inflödet av från nociceptorer är mer påtagligt hos barn. Vid smärta är den affektiva komponenten en del av upplevelsen. Då ett barns kognitiva funktion inte har utvecklats fullt så har ett barn inte samma förståelse för betydelsen av exempelvis att ta ett blodprov. För en vuxen individ kan det vara en minimalt smärtsam upplevelse och för ett barn som styrs av det mer emotionella än ett logiskt tänkande så kan det vara en mycket mer kraftfullt (2).

    En vanlig typ av återkommande smärta hos barn är buksmärta samt huvudvärk. Återkommande buksmärta brukar vara av ospecifik anledning och har upplevts av ca 10-20 % av barn i skolåldern. Huvudvärk har enligt forskare och barnpsykiatriker Bo Larsson drabbar 7-22% av barn i skolåldern ca 1 gång per vecka. Den vanligaste typen är migrän eller spänningshuvudvärk (3). Neuropatisk smärta med pga nervskada på perifera nerver är ovanligt hos barn under 8 års ålder (1).

     

    Att mäta smärta:

    Eftersom smärta är en subjektiv och individuell upplevelse går det inte att mäta smärta. Därför har verktyg tagits fram för att skatta smärtan då individers upplevelser av smärta skiljer sig från andras upplevelser. Att skatta smärta är viktig för att få en förståelse för individens upplevelse samt se om smärtan ändrar intensitet eller karaktär etc enligt socialstyrelsens barn och smärta, State Of The Art (SOTA) (3). Det är ett dokument där experter inom olika områden för barn med smärta har fått skriva en del som sedan satts ihop av socialstyrelsen för att öka kunskapen inom diagnostiken och behandlingsalternativen hos barn med smärta. Detta för att förbättra behandlingen för barn med smärta och för att fortsätta utvecklas. Det är dokument som är skrivet av framförallt läkare som riktar sig till vårdpersonal, främst läkare, smärtsjuksköterska samt sjuksköterska.

    För att bestämma vilken skattningsskala som är mest lämplig att använda beror på vilken ålder barnet har, orsaken till smärtan samt barnets kognitiva utvecklingsnivå (3). Nedan följer ett antal skattningsskalor som används och är uppdelade i olika åldrar utefter det som funnits i olika artiklar om vid vilken ålder som testerna är lämpliga att använda. 

     

    Skattning av smärta hos spädbarn 0-3 år:

    För att utvärdera smärtan hos de yngsta individerna så blir skattningen att titta på och att tolka dels beteende och dels fysiologiska sätt att reagera vid smärta. Det synliga kan vara kroppsrörelser, ansiktsuttryck samt gråt eller skrik. Det fysiologiska vid akut smärta hos spädbarn kan exempelvis visa ökad hjärtfrekvens, förändring i blodtryck samt saturationen enligt state of the art av socialstyrelsen (3,4). Andra uttryck av smärta hos små individer kan vara exempelvis svettning eller andra signaler om stress (2). Hos de yngsta individerna används då beteendeskalor. Enligt Norrbrink och Lundeberg så finns det många skalor som är validerade på engelska och inte fullt så många på svenska. Samt att det inte är av vikt vilken av dessa skalor som används så länge den är lätt att använda kliniskt och att det dokumenteras (1). Ett exempel på beteendeskala för smärtskattning hos spädbarn är Face, Legs, Activity, Cry, Consolability (FLACC) där man tittar på alla de olika delarna och sätter poäng 0-2 beroende på det observerade beteendet. Ju högre siffra desto högre smärtskattning.

     

    Skattning av smärta hos barn 3-6 år:

    För att få en självskattning av smärta så har det påvisats att användning av ”The Faces Pain scale – R ”(FPS-R) hos barn med akut smärta är tillförlitligt. Ett självskattningsverktyg med sex ansikten med olika ansiktsuttryck som barnet får peka på. Dessa ansiktsuttryck har ett numeriskt värde från 0-10 så att varje ansikte har ett eget skalsteg (5). Kan även användas för barn från 6 – 10 års ålder (2).

    Ett annat skattningsverktyg är poker chip tool där barnet får markera upplevelsen av smärtan med hjälp av marker. Det är en fyrgradig skala där barnet markerar med marker, en mark är lite smärta och fyra marker påvisar högst smärta.

     

    Skattning av smärta hos barn och ungdomar från 8 år:

    Visuell Analog skala (VAS) kan användas av barn från 8-års ålder. En skala som är 10 cm lång som harr en sida som individen ser och en sida som personalen kan se för att få hjälp för att utläsa svaret. Individen får sätta markören baserat på smärtans intensitet från 0 är ingen smärta och till 10 som är värsta tänkbara smärta (5).

    En annan skala som kan användas för att skatta smärta är verbal och endimensionellskala vid namet Numeric Rating Scale (NRS). En skala från 0-10 där den utgår från samma som ovanstående test där 0 är ingen smärta och 10 är den värsta tänkbara smärtan. Även på denna skattningsskala så skattar individen intensiteten av smärtan.

    För att underlätta skattningen av smärta kan en smärtteckning göras vilket kan utföras av flesta åldrarna. Det går ut på att rita var det gör ont och intensiteten av smärtan. Hos äldre kan även karaktären fyllas i.

     

    Skattning av smärta hos barn med funktionshandikapp:

    Enligt barnläkaren Barbro Westerberg kan det användas olika skattningsskalor vid smärta hos barn med funktionshandikapp dock så är det  enligt Westerberg föräldrarnas och vårdpersonalens individuella bedömning mer säker än ett skattningssintrument. Det som föräldrar och vårdpersonalen tittar på är förändringar i individens beteende före samt efter en behandling (3). Tecken på att ett barn med funktionshinder har ont kan vara blekhet, andfåddhet, gråt, skrik, svettningar, ökad puls och ökad tonus etc (3).

    För barn med funktionshinder som har svårt att kommunicera kan reviderade Face, legs, activity, cry, consolability (r-FLACC) användas (6).

     

    Vid smärtskattning hos barn och ungdomar så är det bra att ta hänsyn till helheten gällande individen och dess situation. Hos yngre barn är det en fördel att prata med föräldrarna om deras tolkning av barnets smärta och beteende (3). De kan även bidra med en trygg miljö för barnet för att underlätta. Samtidigt som det kan vara av vikt för äldre barn eller tonåringar att få vara självständiga för känslan av kontroll (1).

     

    Eftersom att smärta är en subjektiv upplevelse och att det finns en avsaknad av ett specifikt sätt att mäta smärtan objektivt på, gör att det finns svårigheter med att exempelvis jämföra smärta hos olika individer. Smärtskattning är bra för att kunna jämföra individens tidigare skattningar för att se utvecklingen samt för att utvärdera behandlingar. Min kunskap och mina egna erfarenheter om smärtskattning hos barn var väldigt begränsade innan denna artikel och därför har jag valt att fördjupa mig inom området. Jag jobbar inom primärvård och på min mottagning finns det en sjukgymnast som är mer inriktad på barn som oftast tar alla barn som kommer till oss. Vi även har drop in på mottagningen så om det kommer ett barn när jag är ansvarig så känner jag att jag har fler verktyg att använda nu.

     

     

     

    Referenser:

     

    1.   Molin B, Norrbrink C, Lundeberg T, Lund I, Lundeberg S. Om smärta: ett fysiologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur; 2012.

    2.   Werner M, Strang P, Wilhelmsson J. Smärta och smärtbehandling. Stockholm: Liber; 2003.

    3.   sota.pdf [Internet]. [citerad 10 december 2016]. Tillgänglig vid: http://www.svenskbarnsmartforening.s...ument/sota.pdf

    4.   Hatfield LA, Ely EA. Measurement of acute pain in infants: a review of behavioral and physiological variables. Biol Res Nurs. januari 2015;17(1):100–11.

    5.   Huguet A, Stinson JN, McGrath PJ. Measurement of self-reported pain intensity in children and adolescents. J Psychosom Res. april 2010;68(4):329–36.

    6.   Valkenburg AJ, de Leeuw TG, van Dijk M, Tibboel D. Pain in Intellectually Disabled Children: Towards Evidence-Based Pharmacotherapy? Paediatr Drugs. oktober                     2015;17(5):339–48.

    Files (0)

     

    Comments (6)

    Viewing 6 of 6 comments: view all
    Enkel och koncis information i texten - tack så mycket. Jag tycker det är ett bra upplägg. Däremot hade jag gärna önskar lite mer information om smärttillstånd hos barn och ungdomar. Kan lite mer om hur det yttrar sig i de olika åldrarna, om du kan finna artiklar till det, som prevalensen. Är huvudvärk vanligt hos barn i alla åldrar, hur är det med ungdomar? Jag ser att du har skrivit ca 5300 tecken så här kan du med fördel utvidga texten lite ytterligare med tanke på anvisningen om ca 7500-12000 tecken i uppgiften :). Annars tycker jag det är tydligt med vilka typer av skattningsmetoder man kan använda sig av för smärtbedömning. /Sofia
    Posted 10:59, 16 Dec 2016
    Vilken intressant artikel, jag lärde mig mycket, tack för det! Jag håller med föregående skribent om att det hade kunnat vara lite längre, men eftersom du har valt att specificera dig mot smärtskattningar hos barn skulle du kanske kunna utveckla den delen mer? Jag tänker specifikt på tre saker:
    1. SOTA: Det låter som en jättebra källa, men kan man beskriva det som socialstyrelsen gjort mer?
    2. Åldersspannet. Varför har du valt att dela in det i dessa åldrar?
    3. Egna erfarenheter av att smärtskatta hos barn? Hur kan det hjälpa till i behandlingen?
    Posted 17:52, 18 Dec 2016
    Fint skrivet! Jag håller också med, kort och koncist, mycket bra innehåll. Men du har ju utrymme så jag skulle också gärna höra mer om SOTA, och vad den är riktad mot eller vad upphovet var. Jag skulle också gärna läsa om lite exempel på när och var och av vilken profession t ex de olika skalorna används. (Självklart kanske, men ändå värt att ha med exempel tycker jag, för intressantare läsning).
    Sen undrar jag hur det är med barn som är äldre men ändå har svårt med kommunikation, t ex vid mentala handikapp. Vad använder man sig av då? Det pratas ju faktiskt inte så mycket om det heller för vuxna, jag tycker det är värt att lyfta generellt.
    Hälsn
    Katarina
    Posted 21:40, 18 Dec 2016
    Bra struktur genom texten och väldigt lättläst! Rubrikerna gör det lätt för förståelsen och följa texten.
    Det nämns i texten gällande akut smärta, en tanke var då om denna artikel handlar om smärtskattning i förhållande till akut smärta eller om det innefattar även långvarig smärta, alltså smärta överlag?
    Hade varit intressant att veta hur väl mätinstrument används inom smärtskattning och hur ofta de olika nämnda instrumenten används. Eventuellt de större skillnaderna mellan barn och vuxna skulle kunna finnas med. Med denna fakta hade även fördelar och nackdelar med de olika skalorna kunnat nämnas.
    Några referenser som skulle kunna vara utsatta. Dels i början för IASP, sedan för de olika skalorna FLACC, Poker chip tool och NRS.
    Det nämns tre olika grupper av barn och smärtskattning hos dessa. Den sista gruppen var barn från 8år och uppåt. Till vilken ålder räknades man som barn i det här fallet?
    Liksom tidigare kommentarer tycker jag det hade varit intressant med exempel i texten. Det står i början om förståelsen av att ta ett blodtryck för en vuxen respektive ett barn. Detta gör det lite intressantare att läsa och det ger en större förståelse av det som står. Kanske det går att få med något mer sådanna exempel :)

    Väl skrivet och jag tackar för trevlig läsning!
    Posted 20:53, 19 Dec 2016
    Hej! Jag tackar också för en intressant läsning! Jag håller med om att man inte vet så mycket om denna åldersgrupp, det är inte så mycket forskat kring det, jämfört med vuxna. Jag tyckte det var väldigt bra att du hade med ett stycke om barn med funktionshinder. Där är det väldigt viktigt att veta hur man ska kommunicera och använda mätinstrument och jag tycker att få tar upp det området i läroböcker.
    Som tidigare kommentarer tänker jag också att du skulle kunna fylla ut texten lite. Till exempel förklara skattningsinstrumenten mer, gärna VAS och NRS. Just det stycket om VAS och NRS tyckte jag saknade en flytande text, du skulle kunna försöka sammanföra meningarna så de bygger på varandra istället för enskilda meningar. Då tror jag att man förstår skalorna ännu bättre! Som tidigare nämnt från kursare saknade jag också källhänvisningar vid några stycken. Denna källa förklarar NRS och att det är en utveckling av VAS:

    Farrar JT, Young Jr. JP, LaMoreaux L, Werth JL, Poole RM. Clinical importance of changes in chronic pain intensity measured on an 11-point numerical pain rating scale. PAIN. 2001;94(2):149–58.

    Sist vill jag nämna att det var en bra text med korrekta rubriker som gjorde att man kunde följa med bra i texten!
    Posted 21:48, 20 Dec 2016
    Hej alla!
    Det är lätt att bli hemmablind när man sitter med en text.
    Jag håller med om att det är relevant med att berätta mer om SOTA, varför socialstyrelsen har gjort denna och vilka som använder sig. Samt att det är bra att ha med en del om funktionshandikappade barn så det fixade jag igår.
    Jag har även fyllt på med egen erfarenhet och lite mer om smärttillstånd.
    Tack för synpunkterna!
    Posted 16:14, 21 Dec 2016
    Viewing 6 of 6 comments: view all
    You must login to post a comment.