Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Gemensam wikisida för smärtkurser inom medicinsk vetenskap (MC3023 och MC3024) > Artiklar om smärta > Smärta i olika åldrar > Smärta i olika åldrar, MS

Smärta i olika åldrar, MS

    Table of contents
    No headers

    Introduktion

    Smärta är väldigt vanligt i den äldre befolkningen och långvarig smärta hos äldre är ett stort hälsoproblem i samhället. I Sverige har 25-40 % av personer över 70 år någon form av långvarig smärta och för personer över 85 år har prevalensen av långvariga smärttillstånd stigit till 50-73. Trots att det är ett så vanligt och stort problem för den äldre populationen är det lite forskat kring detta område (1). Det är även mindre forskat kring den yngre befolkningen som har smärta men intresset för denna population växer och idag vet man att incidensen för smärta hos barn och ungdomar är högre än man tidigare trott (1,2).

     

    Smärttillstånd hos barn och ungdomar är olika jämfört med den äldre befolkningen. Huvudvärk, buksmärta och muskuloskelettala smärtproblem är vanligt hos unga medan smärta från degenerativa förändringar som artros och diskdegenerationer är problem hos äldre (1,3). Nedanstående stycken kommer närmare gå igenom dessa olika smärttillstånd för de två olika populationerna.

     

    Smärttillstånd hos barn

     

    Huvudvärk

    De vanligaste typerna av huvudvärk hos barn är migrän och spänningshuvudvärk (4). En studie som undersökte prevalens av huvudvärk hos svenska skolbarn visade att 23 % av alla skolbarn lider av spänningshuvudvärk och 17 % av migrän (5). En studie som undersökte prevalensen av huvudvärk hos vuxna (18-75 år) visade att 10 % av männen och 23 % av kvinnorna i studien led av huvudvärk. Det var vanligast med huvudvärk för den yngre delen av studiepopulationen (18-35 år) och prevalensen av huvudvärken minskade när åldersspannet ökade (6).

       Spänningshuvudvärk karakteriseras av ett tryck i eller ovanpå huvudet och detta tryck går sedan över till värk i hela huvudet, pannan eller i nacken (4). Koncentrationen och humöret kan påverka barnet vid spänningshuvudvärk men det resulterar mer sällan i skolfrånvaro jämfört med migrän.

       När ett barn får migrän kommer huvudvärken snabbare och är kraftigare än spänningshuvudvärk. Barnet kan med huvudvärken få aura, bli illamående och ljud- och ljuskänslig. Vid en migränattack är det mycket vanligt att barnet behöver lägga sig i ett tyst och mörkt rum och detta kan alltså resultera i att barnet måste vara hemma från skolan (4).

     

    Buksmärta

     Funktionella mag-tarm-sjukdomar är vanligt hos barn. En review visar att 4-53 % av barn lider av buksmärtor av något slag (3). Detta kan innefatta flera olika symtom och är ofta sammankopplade med att tester och undersökningar inte kan förklara barnets problematik. Det vanligaste symtomet vid detta tillstånd är buksmärtor. Det har föreslagits att buksmärtan uppstår av stimuli från till exempel mat, inflammation samt psykisk stress. Man har också sett att smärtans grad beror på hur barnet hanterar stress samt hur föräldrar mår psykiskt (7).

     

    Muskuloskeletala smärtor

    Muskuloskeletala smärtor har en prevalens av 4-40 % hos barn och det är vanligt att barnen har fler smärtområden eller tillstånd. Till exempel är prevalensen av ryggsmärtor hos svenska barn 7-9 %. Om smärtan har blivit kronisk ställs diagnosen när smärtan har varat i mer än 3 månader och då smärtan inte har orsakats av någon bakomliggande sjukdom. Man behöver då utesluta orsaker som trauma, juvenil ideopatisk artrit och fibromyalgi (8).

     

    Smärttillstånd hos äldre

     

    Artros

    Ikroppens leder finns det normalt en balans mellan nedbrytning och uppbyggnad av ledbrosket.Vid artros har det dock blivit en ledsvikt där nedbrytningen blir större än uppbyggnaden av brosket. Brosket får då sämre kvalitet och minskar i leden och det kan ske en inflammation i ledhinnan eller skelettförändringar.

       Artros är den vanligaste kroniska ledsjukdomen då ca 25 % av svenska befolkningen har artros vid 40 års ålder medan ca 80 % av personer över 85 år lider av artros (1, 9). Risken för artros ökar alltså med ålder men det finns också andra riskfaktorer såsom ärftlighet, kön (kvinnor drabbas oftare), övervikt, tidigare ledskada samt muskelsvaghet.

       Man kan få artros i alla leder men de vanligaste är höft och knä. De vanligaste symtomen vid artros är minskad ledrörlighet, smärta och nedsatt funktion. Vid knä och höftartros är det också vanligt att man är svag i lårmuskulatur, har nedsatt gångförmåga samt har svårt att lyfta eller bära tungt.

       För att ställa diagnosen artros krävs det 3 vanliga anamnestiska symtom samt 3 typiska kliniska undersökningsfynd. En röntgenundersökning behövs inte för att ställa diagnosen då anamnes, symtom och kliniska fynd ger en säkrare diagnos (9).

     

    Osteoporos

    Osteoporos är det vi i vardagligt tal kallar för benskörhet. Detta är en systemisk skelettsjukdom som ger minskad bentäthet och mikrostrukturell försvagning av benvävnaden. Många vet inte om att de har osteoporos då tillståndet inte ger några symtom utan upptäcks när en fraktur uppstår (10). Den skattade prevalensen för osteoporos kring höften är 22 % för kvinnor och 7 % för män.

       Primär osteoporos beror av det naturliga åldrandet såsom livsstilsvanor och menopaus. Den sekundära osteoporosen beror istället av en bakomliggande sjukdom eller vissa farmakologiska behandlingar som kortison.

       Då osteoporos orsakar att skelettet blir skörare finns det ökad risk för fraktur när man lider av detta tillstånd (10).

     

    Posttraumatisk smärta vid fraktur

    När man blir äldre försämras balansen och detta tillsammans med minskad känsla av säkerhet ökar risken för fall (11). Den äldre befolkningen drabbas också av minskad bentäthet och även tidigare nämnt osteoporos. Vid ett fall finns det därmed stor risk för att den äldre med osteoporos drabbas av en fraktur. Vid osteoporos krävs det dock endast lågenergivåld för att det ska kunna resultera i fraktur. År 2010 i Sverige rapporterades 107 000 osteoporosrelaterade frakturer, varav höftfraktur var 20 000 av dem. Att äldre drabbas av fraktur på grund av osteoporos är alltså vanligt förekommande (10).

     

    Degeneration och smärta

    Vid slutet av ett inflammatoriskt tillstånd kan en degenerativ process påbörjas men degeneration kan också utlösas av långvarig överbelastning (1). Till exempel ses en nedbrytning av vävnad i leden vid artros, men det finns endast få inflammatoriska celler. Det är då endast smärtan och funktionsnedsättningen som kvarstår. I den degenerativa vävnaden finns få smärtfibrer och –substanser vilket gör att storleken av smärtan inte direkt korrelerar med storleken av degenerationen. Den äldre populationen drabbas vanligen av degeneration i form av diskdegenerationer och cervikal spondylos. Dessa två tillstånd kan då orsaka ryggsmärta och nedsatt funktionsförmåga för de äldre (1).

     

    Sammanfattning

    Som tidigare nämn är smärttillstånd hos barn och äldre mindre utforskat jämfört med den vuxna befolkningen. Dettta visar sig genom att det finns många fler studier som innefattar vuxna jämfört med studier om barn eller äldre. Tillstånden hos barn och äldre varierar då det är vanligt att barn har smärttillstånd som beror på stress och psykiska faktorer medan äldre drabbas av smärta orsakat av åldersförändringar. Det finns även svårigheter att diagnostisera och behandla smärttillstånden hos dessa två populationer. Små barn upp till 6 år har inte möjligheten att kommunicera och berätta om sin smärta på samma sätt som vuxna. Därför behöver de anpassade skalor och utredningar för sin smärta, t.ex. skattningsskalor för barn som poker chip tool och Faces Pain Scale (FPS) (1). Många äldre har en tendens att inte berätta att de har ont, ofta för att de inte vill belasta vårdpersonal eller anhöriga. En annan svårighet att ge äldre rätt vård är bristande kommunikation genom nedsatt syn eller hörsel, förvirringstillstånd eller kognitiva sjukdomar såsom demens (1). Ytterligare och utförligare forskning behövs alltså för dessa två populationer, så att rätt undersökning och behandling utförs för deras smärttillstånd.  

     

    Referenser

     

    1.     Norrbrink C, Lundeberg T, editor. Om smärta – ett fysiologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur;2010.

    2.     Jakobsson U editor. Långvarig smärta. Lund: Studentlitteratur;2007.

     

    3.     Holm S, Ljungman G, Söderlund A. Pain in children and adolescents in primary care; chronic and recurrent pain is common: Pain in children and adolescents in primary care. Acta Paediatr. december 2012;101(12):1246–52.

     

    4.     Larsson B. Barn och smärta – state of the art: Huvudvärk. Stockholm:Socialstyrelsen;2002. [Läst 2016-11-26 ]. Tillgänglig: http://www.svenskbarnsmartforening.se/svenskbarnsmartforening/dokument/sota.pdf.

     

    5.     Laurell K, Larsson B, Eeg-Olofsson O, Mattson P.A Prevalence of headaches in Swedish schoolchildren with a focus on tension-type headache. Cephalalgia.2004;24:380-388.

    6.     Molarius A, Tegelberg A. Recurrent headache and migrane as a public health problem - a population-based study in Sweden. Headache2006;46(1):73-81.

     

    7.     Mc Omber ME, Shulman RJ.Recurrent abdominal pain and irritable bowel syndrome in children. Curr Opin Pediatr 2007;19:581–585.

     

    8.     Berit Flatø. Barn och smärta – state of the art: Barn og langvarige muskelskjelettsmerter. Stockholm:Socialstyrelsen;2002. [Läst 2016-11-26 ]. Tillgänglig: http://www.svenskbarnsmartforening.se/svenskbarnsmartforening/dokument/sota.pdf.

     

    9.     Roos E, Lund H, Juhl C. Fysisk aktivitet i sjudomsprevention och sjukdomsbehandling: Fysisk aktivitet vid artros. Stockholm:Folkhälsomyndigheten;2015. [Läst 2016-11-26 ]. Tillgänglig:

    http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/FYSS-kapitel_Artros.pdf.

     

    10.     Grahn Kronhed A-C, Ribom EL, Fysisk aktivitet i sjudomsprevention och sjukdomsbehandling: Fysisk aktivitet vid osteoporos. Stockholm:Folkhälsomyndigheten;2015. [Läst 2016-11-26 ]. Tillgänglig:

    http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/FYSS-kapitel_Osteoporos.pdf.

     

    11.  Frändin K, Helbostad JL. Fysisk aktivitet i sjudomsprevention och sjukdomsbehandling:Rekommendationer om fysisk aktivitet för äldre. Stockholm:Folkhälsomyndigheten;2015. [Läst 2016-11-26]. Tillgänglig:

    http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/FYSS-kapitel_FA-för-äldre_Rev.pdf.

     

     

     

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Tack för intressant läsning! Du har gjort en bra genomgång i vanliga smärttillstånd hos dessa populationer och beskrivit detta på ett lättillgängligt sätt. Det är ett par saker jag hade önskat att du hade med för att ännu bättre ge en bild av områdena. Du beskriver prevalenser i populationerna för en del smärttillstånd, men jag hade önskat att du även hade med några siffror att jämföra med, exempelvis sk. normalbefolkning. Helst hade jag velat få en uppfattning om hur prevalenserna skiljer sig i de granskade populationerna, vilket kanske är lämpligast gällande huvudvärk, buksmärta och muskuloskelettal smärta.
    I sammanfattningen nämner du att det behövs anpassningar i utredning samt att ytterligare forskning behövs för att dessa två grupper får rädd undersökning och behandling. Jag hade gärna sett att du utvecklade detta i din text. Hur kan man anpassa och hur beforskat är detta i dag?

    Hälsningar
    Ida Carnerup
    Posted 14:38, 15 Dec 2016
    Bra och intressant artikel, kul att du fått fram så mycket fakta med exakta siffror, det gör det enkelt och lärorikt att kunna jämföra de två grupperna med varandra. Håller med ovanstående kommentar att om du dessutom tagit med siffror från en vuxen befolkning så hade artikel fått ett ytterligare dimension.
    Jag saknar även mer info om olika behandlingar som är att föredra vid de olika tillstånden och kategorierna.
    Posted 18:33, 18 Dec 2016
    Bra strukturerad, väldigt lätt att följa med i läsningen. En fråga: Har man gjort några studier på generationen under 2000-talet, kan man se barnens (ca 6-12år) aktivitetsnivå jämfört med för ca 20-30 år sedan? Kan detta påverka den upplevda huvudvärken? Kan kosten vara en annan faktor? Jag tittade lite snabbt i några artiklar.

    I en studie från 2001, som hade granskat från 1986-2001, stod det: I Sverige har prevalensen av övervikt hos barn fördubblats under de senaste 15 åren, och förekomsten av fetma har ökat ännu mer . Petersen S., Brulin C, Bergström E. Increasing prevalence of overweight in young schoolchildren in Umeå, Sweden, from 1986-2001. Acta Paediatrica. 2003 Jul;92(7):848-53
    Detta var nu för ca 30 år sedan hur det det ut idag?

    I en studie från 2007, skrev Pernilla Garmy om ”Livsstil och övervikt hos tioåriga barn”, och att barn med övervikt visade ”Ofta huvudvärk” (27%), jämför med ej överviktiga barn, som rapporterade ”ofta huvudvärk” (9%) Garmy, P. Livsstil och övervikt hos tioåriga barn. Nordisk försäkringstidskrift 2007. Volym 88, Nummer 3. 259-264.

    Mycket bra sammanfattning. Intressant och viktig information du tar upp! Tack. edited 20:09, 18 Dec 2016
    Posted 20:07, 18 Dec 2016
    Hej!
    Tack för era kommentarer. Jag ska se om jag kan hitta siffror för smärttillstånd inom den vuxna populationen också. Jag kan absolut förtydliga vad jag menar med att anpassa skalor och hur mycket forskning det finns.

    Eftersom arbetet skulle vara relativt litet valde jag att inte skriva om behandlingar för de olika smärttillstånden. Om jag hade gjort det hade allt blivit mer kortfattat och jag tyckte att det var bättre att istället fokusera på en aspekt och skriva utförligare om det.

    h16iveni, jag tror inte riktigt att jag förstår din fråga. Skulle du vilja ha en jämförelse mellan hur huvudvärk är hos barn idag jämfört med för 20 år sedan? Eller att aktivitetsnivån gör att huvudvärken är större idag än för 20-30 år sedan?
    Posted 18:33, 21 Dec 2016
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.