Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Gemensam wikisida för smärtkurser inom medicinsk vetenskap (MC3023 och MC3024) > Artiklar om smärta > Smärta i olika åldrar > Smärta hos barn och ungdomar (TH)

Smärta hos barn och ungdomar (TH)

    Table of contents
    1. 1.  

    Inledning 

    Denna text kommer att handla om smärta hos barn och ungdomar. Enligt 2 § i 1 kap av Socialtjänstlagen (2012:76) räknas man som barn så länge man är under 18 år. Smärtan är individuell och kan beskrivas på många olika sätt. IASP (International Association for the Study of Pain) definition av smärta lyder "Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse förenead med verklig eller möjlig vävnadsskada eller beskriven som sådan" (Norrbrink & Lundeberg, 2012)

    Man har tidigare haft dålig kunskap om smärta hos små barn, men man vet nu att nociceptorerna utvecklas redan under den sjunde gestationsveckan. Därefter går utvecklingen fort, mellan den tjugonde och tjugotredje gestationsveckan har fostret ett komplett system med smärtsignalering. Trots att systemet beräknas som komplett för smärtsignalering pratar man även om att det är ett omoget system, detta för att barnen upplever mer diffusa lokalisationer på smärtorna då nervbanorna inte har hittat helt och hållet sin plats i bakhornets lamina (Norrbrink & Lundeberg, 2012).

     

    Hur skiljer sig barn smärta från smärta hos vuxna?

    Barn har en ökad känslighet och ett kraftigare och längre svar vid stimulering. de har även fler aktiva receptorer som också har lägre aktiveringströsklar än vad vuxna har vilket gör att samma stimuli blir mer skadligt hos barnen än hos de vuxna. Det nyfödda barnet har inte helt utvecklade inhiberade nervbanor under de första två levnadsåren. Så de nociceptiva systemet börjar utveckla sig tidigt men fortsätter sin utveckling under de första två levnadsåren och är inte fullt utvecklad och mogen förens så sent som i tonåren (Norrbrink & Lundeberg, 2012)

     

    Hur vanligt är det med smärta hos barn? Vilka smärttillsånd drabbas barn av?

    Akuta smärttillstånd och smärta i samband med t ex provtagning och undersökningar är den vanligaste formen av smärta hos barn och ungdomar, men även långvarig och återkommande smärta hos barn och ungdomar har visats sig vara vanligare än vad man tidigare trott (Norrbrink & Lundeberg, 2012). Kronisk huvudvärk och magsmärtor är tillstånd som många barn och ungdomar söker vård för (Berg & Ekblom, 2015). Ofta förekommande huvudvärk är vanligen kopplad till andra kroppsliga besvär, psykiska problem, nedsatt funktion i vardagen och även sämre livskvalitet. Migrän och spänningshuvudvärk är vanliga former av återkommande huvudvärk bland barn och ungdomar (Carlsson & Linde, 2009)

     

    Hur tolkar och beskriver barn smärta? 

    Från och med att barnen är ca 18 månader kan de sätta ord på sin smärta men det är inte förens det är ca sex år som de kan beskriva sin smärtupplevelse mer detaljerat (Coffman, o.a., 1997). Vid bedömning av smärta hos barn som inte kan uttrycka den med ord är den beteendemässiga bedömningen viktigast.  Olika beteenden som t ex gråt, skrik, total tystnad, ansiktsuttryck, kroppsställning och stelhet kan vara indikationer på smärta. Smärtbeteende är också individuella vilket man lär ha med i beräkningen då de lätt kan feltolkas. Sömn och stillhet kan både tyda på att barnet inte har någon smärta alls men det kan också vara på de sätt som just de barnet hanterar sin smärta på bästa sätt (Bertilsson & Sjöström, 2005).

     

    Vilka metoder finns för att skatta smärta hos barn i olika åldrar? 
    Att skatta smärta hos barn är en utmaning, framförallt hos barn som inte kan prata ännu. Då får man istället uppmärksamma kroppsrörelser, ansiktsuttryck, svettning och andra tecken på stress (Norrbrink & Lundeberg, 2012). Vilket instrument som är lämpligt beror dels på barnets ålder, kognitiva utvecklingsnivå och orsaken till smärta (Socialstyrelsen, 2002). Här är ett exempel på hur man kan tänka om man utgår från barnets ålder. Barn i åldern 0-3 år som man räknar som icke verbala barn skattar man i första hand efter en beteendeskala. Självskattningsinstrument kommer vanligtvis in i åldern 4-6 då man i den åldern kan uttrycka sin smärta i ord. En skala man kan använda i detta ålderspam är ”Poker Chip Tool”. När barnen kommer över 7 år använder man olika skalor, bland annat ansiktsskalor, t ex Faces Pain Scale – Revised (FPS-R). När barnen sedan kommer över 10 år ålder används numerisk skattningsskala (NRS) eller visuell analog skala (VAS). Smärtteckning kan vara ett bra instrument att använda som komplement oavsett vilken ålder patienten är i. Denna ger en mer översikt över lokalisationen på smärtan och man kan lätt följa smärtförloppet (Norrbrink & Lundeberg, 2012).

     

    Vilka viktiga skillnader finns när det gäller behandling av barns smärta jämfört med vuxna?

    Vid behandling av barn är det viktigt att vara ärlig mot barnet i samband med behandlingarna, t ex om man ska göra någon behandling där det kan göra lite ont eller kännas obehagligt är det bra att förklara det för barnet redan innan så det inte blir en oförutsedd upplevelse för barnet. Något som också är väldigt viktigt är att man pratar med barnet under besöket och inte vänder sig till föräldern och pratar om barnet.

    Farmakologisk behandling av barn skiljer sig inte så mycket från behandlingen av vuxna förutom att man reducerar dosen efter barnets kroppsvikt, ålder eller kroppsyta (Lindemalm, 2011). Akupunktur, akupressur och TENS (transkutan elektrisk nervstimulering) fungerar även det bra som smärtlindring hos barn. Dock krävs det att man försiktigt provar ut behandlingen och är noggrann med informationen inför behandlingen som nämnts i stycket ovan. Även värme, kyla och massage har använts mer under de senaste åren, detta kan bland annat minska smärta vid rörelse och belastning (Norrbrink & Lundeberg, 2012).  I övrigt är det den motoriska funktionen man vill återskapa/bibehålla med sjukgymnastik. Detta gör man lättast genom aktivitet och träning. När man tränar barn så bör den vara allsidig och passa barnets utvecklingsnivå och samtidigt vara lekfull så barnet vill utöva aktiviteten (Berg, 2008)

     

    Sammanfattning

    Barnet börjar redan som foster att utveckla nociceptorer men det är inte helt fullt utvecklat och moget förens i tonåren. Barnen känner mer smärta än vad vuxna gör på samma stimuli pga att de har ett mer känsligt och ett kraftigare och längre svar vid stimulering, de har även fler aktiva receptorer och lägre aktiveringströsklar vilket också bidrar till detta. Vanliga smärttillstånd hos barn och ungdomar är huvudvärk och buksmärtor. 

     

     

    Referenser

    Berg, U. (2008). Barn och Unga . i Y. f. (YFA), FYSS Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (s. 161). Statens folkhälsoinstitut .

    Berg, U., & Ekblom, Ö. (2015). Fysisk aktivitet för barn och ungdomar . i Y. f. (YFA), FYSS (s. 7). Statens folkhälsoinstitut .

    Bertilsson, S., & Sjöström, B. (2005). Bedömning av smärta hos barn - en review. Nordic Journal of Nursing Research , 14.

    Carlsson, J., & Linde, M. (2009). Fysioterapi vid huvudvärk hos barn och ungdomar . i B. Larsson, Migrän och spänningshuvudvärk hos barn och tonåringar (ss. 113-123). Lund: Studentlitteratur .

    Coffman, S., Alvarez, Y., Pyngolil, M., Petit, R., Hall, C., & Smyth, M. (1997). Nursing assessment and management of pain in critically ill children. Heart and Lung. Heart & Lung, 26, 221-228.

    Lindemalm, S. (2011). Läkemedelsboken. Uppsala: Läkemedelsverket.

    Norrbrink, C., & Lundeberg, T. (2012). Om Smärta - ett fysiologiskt perspektiv . Lund: Studentlitteratur .

    Socialstyrelsen. (2002). Barn och Smärta - State of the art. Socialstyrelsen.

    Socialtjänstlagen (2012:776). Hämtad den 13 december 2016 från
                          http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453

     

    Files (0)

     

    Comments (7)

    Viewing 7 of 7 comments: view all
    Bra skriven artikel som är väldigt strukturerad och tydlig. Givetvis är det svårt att få med allt i ett såhär litet arbete men hade varit intresserat med någon mer fördjupning inom någon av delarna.
    Väldigt bra och användbart med skattningsskalorna.
    En reflektion jag fick angående att sömn och stillhet också kan vara ett tecken på smärta/smärthantering är att jag fick lära mig när jag var på HLR-kurs nyligen att barn som får luftvägsstopp genom att sätta i halsen ofta kan gå och lägga sig vilket ju kan feltolkas som att de mår bra.
    Posted 16:38, 14 Dec 2016
    Mycket övergripande artikel med god struktur! Extra intressant med barns smärtbrteende. Något som hade varit intressant är att de behandlingsmetoder som beskrivs. Aku, tens etc hade hänvisats till någon artikel för att vete hur bra det eventuellt fungerar hos barn.
    Posted 08:35, 16 Dec 2016
    Intressant och bra artikel! Spännande och intressant att barn har ett kraftigare och längre svar vid stimulering än vuxna, samt att de har fler aktiva receptorer som också har lägre aktiveringströsklar än hos vuxna.

    Som sagt bra och intressanta delar. Jag saknade behandling av smärta hos barn och ungdomar. Skickar med en artikel där det står lite exempel kring det:
    http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:518223/FULLTEXT01.pdf
    Posted 16:48, 18 Dec 2016
    Tydligt och bra skriven artikel!
    Jag tycker, som även nämnts tidigare, att det hade varit intressant att veta om det finns någon artikel/forskning gällande smärta hos barn och i sådant fall vilket smärttillstånd man tittat på.
    Kul och bra med tips på kliniskt relevanta saker som tillexempel tecken på smärta hos väldigt små barn och skattningsformulär.
    Posted 17:16, 18 Dec 2016
    Bra skrivet och lätt att förstå- Visste inte att barn troligen känner mer smärta och att aktiveringströskeln är lägre, att de inte ger upp när de lär sig att gå och slår sig hela tiden. Att smärta vid provtagning fortfarande är vanligt det har ju gjorts en del med emla kräm och information och avledning vid provtagning när det gäller barn med cancer. Undrar också om det finns restriktioner när det gäller behandling av barn med akupunktur och tens om det krävs speciell kunskap om barn?
    Posted 19:38, 18 Dec 2016
    Lättläst och informativt. Det skulle även vara intressant att veta vad som händer hos en individ som utsätts för stark smärta i tidig ålder, om man då till exempel lättare utvecklar olika smärtsyndrom.
    Posted 21:31, 18 Dec 2016
    Tack för alla kommentarer! Jag har kollat upp mer noggrant om studier kring där man behandlat barn med akupunktur och har bl a hittat en studie där man undersökt om akupunktur kan lindra kolik hos spädbarn. I en studie skriven av Kajsa Landgren (2004) har de använt akupunktur på 68 st spädbarn. 67 föräldrar av 68 st beskrev en förbättring av kolikbesvären i form av minskat skrik, lugnare söm och baby. Däremot hittar jag även en artikel i GP där de skriver om behandling av kolik med akupunktur och att socialstyrelsen inte helt stödjer detta då vi som vårdgivare ska jobba efter vetenskap och beprövad erfarenhet. När den artikeln skrev hade Landgren precis kommit ut med sin studie och vad jag förstår räknas den ännu inte som vetenskaplig då den ej går att hitta på databaserna PubMed, google scholar osv.
    Länk som handlar om Landgrens studie http://www.akupunktur.se/wp-content/uploads/2012/02/Artikel_Omvrdnadsforskning.pdf
    Länk till artikel i GP http://www.gp.se/nyheter/sverige/socialstyrelsen-granskar-akupunktur-p%C3%A5-sp%C3%A4dbarn-1.1227152

    Vid cerebral pares används akupunktur som en alternativ behandlingsform för att motverka spasticitet. http://neuroforbundet.se/diagnos-symtom/cerebral-pares-cp/neuroguiden/vard-och-behandling-neuroguiden/

    Gällande restriktioner av behandling av barn med akupunktur och TENS har jag inte hittat något specifikt, men som jag nämner i texten att man förbereder barnet på behandlingen för att undvika att det blir en obehaglig upplevelse. Gällande TENS tänker jag främst på det vi pratade om på föreläsningen om att barnet bör ha en god förståelse för behandlingen och kunna styra TENSapparaten på egen hand osv. Pga det kräver det troligen att barnen är upp emot 10 år.
    Angående om det är lättare för en individ som utsätts för stark smärta i tidig ålder att utveckla olika smärtsyndrom hittar jag inget om. Tar man fibromyalgi t ex pågår ju fortfarande forskning om vad som kan vara orsaken till att utveckla de smärtsyndromet, men vad jag kan se är detta inget man misstänker i nuläget, inte vid sjukdomen fibromyalgi i alla fall. Men detta vore väldigt intressant att undersöka mer tycker jag! edited 10:56, 21 Dec 2016
    Posted 10:53, 21 Dec 2016
    Viewing 7 of 7 comments: view all
    You must login to post a comment.