Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Gemensam wikisida för smärtkurser inom medicinsk vetenskap (MC3023 och MC3024) > Artiklar om smärta > Smärta i olika åldrar > Smärta hos barn (AG)

Smärta hos barn (AG)

    Table of contents
    No headers

    Smärta hos barn

     

    International Association for the Study of Pain (IASP) definierar smärta som ”En obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadskada, hotande vävnadskada eller beskriven i termer av sådan skada”. I Sverige räknas man som barn från det att man föds till den dagen man fyller 18 år, men självklart är det stor variation mellan de olika åldrarna. Länge var barns smärtsystem outforskat och behandlades därefter. Nu har man kunnat konstatera att redan under fosterstadiet utvecklas system för smärtsignalering. (1)

    Hur vanligt är det med smärta hos barn?  Vilka smärttillstånd drabbas barn av?  

    Det är svårt att hitta exakta siffror på hur vanligt det är med smärta hos barn men eftersom barn har ett utvecklat smärtsystem redan när de föds är det rimligt att tro att alla barn upplever smärta (undantag för dem medfödda sjukdomar som gör individen inte uppfattar smärta). Men smärtan kan självklart variera.

    Barn har inte ett uppbyggt immunförsvar under de första åren, detta leder ofta till att barn i större utsträckning än vuxna drabbas av förkylningar, feber och infektioner. Alla dessa tillstånd ökar smärtkänsligheten för individen.(2)

    Smärtan kan komma i olika former och ha olika orsak och uppkomst. Trauma är en vanlig orsak till smärta hos barn, det kan röra sig allt i från skrapsår till allvarliga frakturer. Från nyfödd till vuxen ålder utvecklas ständigt barnets motoriska kontroll, innan man behärskar det är det vanligt med fall skador. Barns skelett skiljer sig från vuxna, och ju yngre barnet är, desto större är skillnaden. Skeletten hos barn är mindre mineraliserat, vilket gör skelettet mer elastiskt och sårbart. Frakturer blir därför vanliga och ungefär 1,5% av alla barn i Sverige får årligen en fraktur (3)

    Andra tillstånd som förekommer hos barn är muskeloskeltal smärta som kan komma från både överbelastning, felbelastning, övervikt och överrörlighet. Även sjukdomar kan ge stor smärta hos barn, cancer och neuromuskulära sjukdomar är tyvärr inte ovanligt. Många barn söker även hjälp på grund av smärta för kronisk smärta, framförallt magont och huvudvärk, dock behovs mer forskning om orsakerna för detta (8).

    Hur skiljer sig barns smärta från smärta hos vuxna? 

    Från födseln till det att barnet fyller två, har barn lägre aktiveringströsklar, ökad känslighet, större receptoriska fält, fler aktiva receptorer och får ett längre och kraftigare svar jämfört med äldre individer (1). Detta gör att små barn upplever smärta oftare och starkare än den vuxna populationen. Barn har inte heller samma kroppsuppfattningsförmåga som vuxna personer har då de inte har upplevt och erfarit lika mycket. Detta påverkar självklart den affektiva komponenten av smärta, obehag och rädslor som blir den naturliga följden när man inte kan förstå varför det gör ont eller har förståelse om och när det kommer gå över, ökar upplevelsen av smärta.

    Hur tolkar och beskriver barn smärta? Vilka metoder finns för att skatta smärta hos barn i olika åldrar?  

    Fram till tre år räknas barn som icke verbala och kan därför inte uttrycka sin smärta i ord, därav får man försöka förstå tecken och beteende som tyder på smärta, det kan vara mer skrik och gråt, mindre spontant rörelse eller andra beteenden som avviker från det normala. Det är även viktigt att vara uppmärksam på fysiologiska förändringar som kan vara tecken på smärta, svettningar eller puls förändringar är vanliga symptom man kan se(1).

    ICF, International Classification of Function, Disability and Health, används idag inom de flesta vårdenheter i Sverige och kan vara mycket användbart när man ska skatta och klassificera barns smärta. Focusen ligger inte på smärtan primärt men genom ICF kan man se hur smärtan begränsar och påverkar barnet i vardagen och istället lägga målet inom funktion. Detta används primärt inom långvarigt smärtsyndrom och främst hos äldre barn och ungdomar (4).

    Andra verktyg som används är Visuell Analog Skala, VAS (5), en 10 cm långskala där patienten själ markerar var på skala dem tycker sin smärta befinner sig, från ingen till värsta tänkbara. Även Verbal Skattningskala, VDS (6) används där barnen får välja ett av de fyra till sju tillgängliga orden som finna angivna för att bäst beskriva deras smärta. Barn kan även få en enkel anatomisk bild av en människa där de själva får fylla i eller rita vart de upplever sig ha smärta ifrån. Till barn som är mellan 7 till 10 år finns även en annan skattningsskala som man kan använda: Face Pain Scale Revised (FPS-R) är ett instrument där 6 bilder på olika ansikten visas. Ansiktet längst till vänster visar inget tecken på smärta, men ju längre till höger man går, desto mer smärtuttryck visar ansiktena (1). Dessa tre skattningsinstrument är väldigt enkla, vilket är positivt för det är lätt för barnen och vårdgivaren att använda samt utvärdera men negativa för man får väldigt lite information om smärtan. Dessa skalor ger oss ingen information om smärtans karaktär, intensitet, duration eller hur den påverkar barnet. Det finns flertalet multidimensionella kartläggningsinstrument för att få ett bredare perspektiv, men inga som är specifikt utformade för barn och ungdomar (7).

      Vilka viktiga skillnader finns när det gäller behandling av barns smärta jämfört med vuxna? 

    Genom att barns smärtsystem är annorlunda än vuxna individer samt att deras kommunikation inte är full utvecklat, varken hur de uttrycker sig eller i förståelse, kan behandlingen skilja sig från vuxna.

    Läkemedel är till största del utprovat på fullvuxna människor (främst män) och dosen kan därför bli svår att applicera på barn. Vissa läkemedel (tex vissa preparat med paracetamol och NSAID:s) har en angiven dos även för yngre barn (barn under 12 år), men detta är något de flesta läkemedel saknar. Även om vissa läkemedel har räknat ut dosen efter vikten och på så vis vore applicerbart även på barn så är detta inget att rekommendera,då brnsfysiologi är anurlunda än vuxnas(1).

    TENS och akupunktur har ofta en god effekt av smärtlindring hos barn, men kräver här extra uppmärksamhet av vårdgivaren. Att vara ärlig och berätta om behandlingen, att det kan kännas obehagligt och lite ont i början, är viktigt för att skapa ett förtroende med barnet. (1). Både TENS och akupunktur har många verkningsmekanismer när de används för smärthämning. En metod de har gemensamt är att båda verkar som konkurrernade inflöde istället för smärta. Genom beröringen som kommer med båda behandlingarna

    Fysisk aktivitet är extra viktigt för barn och unga, det förbättrar skeletthälsan, ökar musklestyrkan och konditionen, ger en bättre mental hälsa och ger en positiv smärthämmande effekt(8) När musklerna används aktiveras ergoreceptorerna som finns i musklerna. Dessa skickar signaler till hjärnan via A delta fibrer och när de periaqueductala grå substansen, ofta kallad PAG, en kärna i hjärnstammen, som sätter igång de decenderande smärthämmande banorna samt friätter kroppegna opioder (1).

    När man tränar med barn jämfört med vuxna är det fördelaktigt att rörelsen och träningen utförs i lekform istället för strikta program och övningar. Detta för att uppmuntra motorik och rörelser. Enligt Fyss rekommenderas barn och ungdomar att röra på sig minst 60 minuter om dagen, detta kan jämföras med den vuxna befolkningen där rekommendationen är minst 30 min om dagen för hälsofrämjande effekter(8).

    Sammanfattning

    Smärta hos barn är vanligt förekommande och orsakerna kan variera stort. Många behandlingsformer finns att välja mellan, samt smärtskattningsinstrument, men få är anpassade helt efter barn. Smärta hos barn är inte lika be forskat som smärta hos vuxna, detta är något som all litteratur kan enas om, samt att mer forskning behövs för att optimalt kunna kartlägga och behandla smärta hos barn.

     

    Slutkommentar

    För mig var det mycket lärorikt och insiktsfullt att skrva detta arbete, många gånger i mitt jobb på barn hailitringen gör man "som man alltid gjort" utan att reflektera om varför eller vad det finns för andra metoder. Genom att skriva denna artikel fick jag inte bara vetenskaplig evidens på flera teorier jag arbetat utefter utan även input och kunskap om nya rekomendationer och rön. Jag fick bekräftat att de saknas tydlig och lätt åtkomlig forskning på barn inom flera områden, tex läkemedel var svårt att hitta korrekta rekomendatationer och ett vetenskapligt svar om varför de skiljer sig så mycket från vuxna. Viss litteratur var även motsäglesfull mot varandra, vilket även togs upp i kommentarerna jag fick på artikeln. Min kunskap inom området har absolut vidgats samtidigt som jag känner att det finns så mycket mer för mig och lära, genom mitt egna skrivande och de fina litteratur tipsen i kommentarerna har jag nu massor av spännande forksning att läsa igenom för framtiden.

     

     

     

    (1)          Norrbrink, C. & Lundeberg, T. (2012) Om Smärta – ett fysiologikst perspektiv. Upplaga 1:6. Lund; Studentlitteratur. 978-91-44-05661-6.

    (2)   Lännergren, J., Westerblad, H., Ulfendahl, M. & Lundeberg, T. (2013) Fysiologi. Lund; Studentlitteratur. 978-91-44-07747-5.

    (3)   Beckung, E., Brogren, E. & Rösblad, B. (2003) Fysioterapi för barn och ungdom. Upplaga 2:1. Lund: Studentlitteratur. 978-91-44-07068-1.

    (4)   FoU-rapport 11/2013. Långvarig smärta hos ungdomar med neuromuskulär sjukdom.  Forskning och utvecklings enheten, region Skåne. 978-91-7261-262-4.

    (5)   Grant, S., Aitchison, T., Hendeson,  E., Chrisite, J., Zare, S., McMurray, J. & Dargie, h. (1999). A compasison of Reproducibility and the Sensitivity to Change of Visual Analogue Scales, Borg Scales and Likert Scales in Normal Subjects During Submaximal Exercise. Chest Journal, 116:1208-1217.

    (6)   Stromborg, M. & Olsen, S.J. (1997) Instrument for clinical health-care research (2and edition). London: Jones & Barlett Pub.

    (7)   Strong, J. Sturgess, J., Unruh, A.M. & Vicenzino, B. (2009). Pain assessment and measurement. I: Strong, J., Unruh, A.M., Wright , A. & Baxter, G.D. Pain- A textbook for therapists. Edingburgh: Elsevier Health Science, 123-147.

    (8)   Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA), FYSS 2015. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling,Statens Folkhälsoinstitut, 2015

    Files (0)

     

    Comments (6)

    Viewing 6 of 6 comments: view all
    Jag har en kollega som jobbar uteslutande mot barn och ungdomar inom primärvården och hon lånade för någon månad sedan ut en bok till mig som jag tror du skulle ha stor nytta av i din artikel. Det är en bok som är utgiven i år och är skriven av Stefan Lundeberg och Gunnar L Olsson och heter “Smärta och smärtbehandling hos barn och ungdomar”. I den boken står det att inte finns så mycket bra forskning som stöder akupunktur som behandlingsform på barn och ungdomar och de pratar även om risken för att få en noceboeffekt av behandlingen. Det skiljer sig en del från din referens till Norrbrink och Lundebergs bok som du refererar till. Kanske kan vara något att kolla upp? I övrigt tror jag du skulle kunna använda boken som en bra referens till den del där du tagit upp om vilka fysioterapeutiska behandlingsmetoder som finns. I boken finns det bland annat tydligt beskrivet hur man ska tänka vid återgång till idrott i olika faser av rehabiliteringen.
    Posted 00:01, 14 Dec 2016
    Mycket bra skrivet! Informativt och skrivet på ett sätt som är lätt att förstå.
    Jag tycker många mycket intressanta områden och aspekter i ämnet lyfts i texten. Exempel på detta: medfödda sjukdomar som gör att barn inte kan känna smärta, hur smärtsinnet utvecklas och påverkas av infektioner etc, förekomst och orsak till muskeloskeletal smärta hos barn. Många aspekter lyfts men inget granskas närmare vilket är synd då de är mycket intressanta. Man vill gärna veta mer om allt (vilket är en omöjlighet i detta arbete). I instruktionen till arbetet står dock att artiklar på området kan svara på efterföljande frågor. Mitt förslag skulle således vara att inrikta arbete mot en eller några aspekter för att få lite mer djupare kunskap om dessa. Exempelvis fysiologiska mekanismer och förklaringsmodeller bakom även om dessa inte är helt fastställda. Jag tycker själv att det är intressant hur muskeloskeletal smärta uppkommer hos barn kopplat till överbelastning, tillväxtzoner, tillväxthormon etc. Även teorier kring växtvärk är intressant.
    En annan mycket intressant aspekt som jag stött på när jag läst är hur stark smärta i mycket tidig ålder (innan ett års ålder) påverkar smärtsystemet och är avgörande för hur man reagerar på smärta senare i livet. En teori är att detta sker via långpotentiering som har med smärtminne att göra. Det står lite om detta i boken ”Smärta och sensorisk behandling” av Werner och Leden. Troligtvis finns även studier som undersöker detta vidare.
    Posted 07:34, 14 Dec 2016
    Intressant läsning! Du skriver att vissa läkemedel räknat dos och vikt och på så sätt applicerbara på barn men inget att rekommendera, kan du förklara varför (jag tror dig, men kan vara bra att förtydliga)?

    Sista mening i stycket om Fysisk aktivitet tänkte jag att du kanske kan nämna att PAG är en kärna i hjärnstammen. Men beror ju på vem man tänker artikeln är riktad mot, för vissa kanske PAG är vedertaget.
    Posted 20:02, 14 Dec 2016
    Håller med de som tidigare kommenterat din artikel, intressant läsning och ämne.
    Du skriver lite om huvudvärk och magont vilket att intressant tycker jag, både, barn, unga vuxna och vi vuxna drabbas ju av detta till och från ibland utan att veta orsak. Jag vet att jag någonstans läst att just huvudvärk och magont hos barn kan vara tidiga tecken på psykisk ohälsa, vilket ökar. Du skriver även om fysisk aktivitet och mental hälsa. Apropå detta med fysisk ohälsa och mental hälsa / fysisk aktivitet ett tips om du eller någon annan är intresserad av läsning så har Anna Duberg, fysioterapeut Psyk Barn och Unga vuxna, Örebro disputerat 20/5 2016 på ämnet "Danceintervention for adolescent Girls with Internalizing Problems".
    Angående smärtskattning så har jag kommit i kontakt med ett formulär som används på barn som har kommunikationssvårigheter, används bla på Lilla Ersta barnhospice, de kallar det BOSS- Beteende Observation & Skattning av Smärta men heter i original Non-Communicating Childrens Pain Checklist - Postoperative Version (NCCPC-PV)ett tips som kanske också kan användas på äldre.
    Posted 08:50, 15 Dec 2016
    Mycket intressant text, du tar fram relevant fakta och belyser problematiken på ett bra sätt. Ngt. jag stött på då jag läst, precis som h16mafor tar upp ovan, är hur smärta i tidig ålder (inte bara innan ett års ålder utan även lite äldre barn), påverkar smärtupplevelse och beteenden senare i livet. Får verkligen hoppas att utvecklingen går framåt när det gäller behandling av smärta hos barn - inte bara för att det är ett problem där och då, utan att det kan bli ett livslångt(?) besvär för individen.

    En annan del som intresserar mig är den kommunikativa biten, eller snarare icke kommunikativa. Du beskriver bra tecken och beteenden som är tecken på smärta hos barn. I mitt arbete inom habilitering stöter jag ofta på patienter som antingen saknar förmåga att kommunicera verbalt, eller förmågan att kognitivt förstå vad smärta är. Där du kan kommunicera (om än begränsat) med patienten men på frågan om något gör ont så vet de inte - eftersom de inte vet vad ont är. Finns otroligt många sätt att uttrycka smärta och otroligt många individuella variationer. Även om barn är en specifik kategori så finns det ju liknande problem med smärta hos äldre, patienter med utvecklingsstörning och flerfunktionshinder etc. Där smärta kan yttra sig som aggressivitet, förvirring, oro m.m. HIttade en intressant artikel som visar på svårigheterna i bedömning av smärta https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2913812/ som tar upp bedömning och icke farmakologisk behandling av smärta hos barn. De tar upp en mängd test för att bedöma smärta hos barn, utöver de du nämner. Vilket jag kan tycka belyser problematiken bra - desto fler test det finns för något desto osäkrare är det. edited 21:11, 17 Dec 2016
    Posted 21:10, 17 Dec 2016
    Mycket intressant och mycket bra text inom ett väldigt intressant ämne! Jag tycker att det vore väldigt intressant att läsa lite mer om de olika typerna av skador, tex frakturer som du ju skriver om i texten. Jag tror att ett kort stycke med en liten fördjupning om barns frakturer, tex kvistfrakturer och smärta i fyszonerna skulle berika din artikel.
    Mycket bra att du tar upp olika instrument för att barn ska kunna skatta sin smärta! Det finns en stor komplexitet i att be barn, personer från andra kulturer och andra personer som av olika anledningar har svårare för att kommunicera angående sin smärta.
    Posted 14:30, 18 Dec 2016
    Viewing 6 of 6 comments: view all
    You must login to post a comment.