Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Gemensam wikisida för smärtkurser inom medicinsk vetenskap (MC3023 och MC3024) > Artiklar om smärta > Smärta i ett internationellt perspektiv > Smärta i ett internationellt perspektiv (KF)

Smärta i ett internationellt perspektiv (KF)

    Table of contents
    No headers

    Smärta i ett internationellt perspektiv

    Omgivningen spelar roll för hur smärtan upplevs. Kontext eller contextual factors på engelska ger signaler om hur smärta kan upplevas om något i omgivningen upplevs som farligt eller allvarligt.

    Känningar i bröstet upplevs kanske som farligare om vi har nedsatt kondition och precis har gått upp för en trappa. Den sammanlagda informationen styr oss in i en riktning hur vi ska uppleva och tolka smärtan.Kontexten kan även minska smärtupplevelsen, det kan vara så för vissa att bara komma in till akutmottagningen kan minska smärtupplevelsen eftersom personen känner sig omhändertagen. Det betryggande att befinna sig i den kontexten minskar smärtupplevelsen.

    De kontextuella faktorerna lär vi oss genom vår familj och kulturen vi lever i. Det är viktigt att som behandlare även sätta sig in i det för att förstå patienterna (Linton, S).

    Kulturella faktorer

    Både kulturella och sociala faktorer avgör och sätter gränser för hur vi reagerar på smärta. Smärtan påverkas av våra relationer till andra människor.

    Den sociala faktorn kan avgöra både vad som är acceptabelt och vad som är tabu när det gäller vår smärta och hur vi uttrycker den.

    Kulturen kan bestämma hur vi upplever och pratar om vår smärta. I vissa kulturer ingår riter som är oerhört smärtsamma. Nordamerikanska indianer utför soldansen, en rit. Män binds fast vid en påle och det skärs ett snitt i kroppen där en läderrem träs in, de ska sedan slita sig loss därifrån. Detta är ett eldprov och de utsätter sig frivilligt för den fruktansvärda smärtan.

    I de flesta kulturer kan smärtan ha en andlig dimension. Smärtan kan då ses som ett straff eller att den orsakas av andliga skäl.

    I en studie av Maoribefolkningen på Nya Zeeland framkom det att Maorifolket liksom i andra kulturer ser smärtan ur flera perspektiv fysiskt-, psykiskt-, andligt-, samhälleligt- och ur ett familjeperspektiv. Det framkom också att de inte gärna pratar med andra om sin smärta utan ser den som något privat.

    Maorierna använde också andra ord för att beskriva sin smärta ord som inte finns i standard smärtformulär, ”djävulen”, ”glädjande”, och ”mörkaste”. Forskarna tror att de orden kommer från en i grunden andlig syn på smärta .Relationen till sjukvårdgivaren var viktig eftersom smärtan var så privat och en familjeangelägenhet. Relationen till sjukvårdaren skulle byggas upp under lång tid, det var viktigt för att patienten skulle känna ett förtroende för sjukvårdaren.

    Det är viktigt att vi i vården förstår att det kan finnas sociala och kulturella skillnader tex ett andligt perspektiv för att vi ska kunna förstå patienterna bättre och förstå den situation de befinner sig i (Linton, S).

     

    Differences in prescription opioid analgesic availability: comparing minority and white pharmacies across Michigan

     I en tvärsnittsstudie undersöktes tillgången på opioider på apotek, apotek i Michigan USA valdes ut utifrån vilket området de låg i.

    Anledningen till att studien gjordes var att det  inte finns så mycket skrivet om möjliga barriärer för att minoriteter ska få adekvat smärtbehandling. I en tvärsnittsstudie undersöktes förskrivningen av opioider, cirka hälften av apoteken låg i områden med mer än 70 % beskrivna som minoriteter och cirka hälften i områden med mer än 70 % beskrivna som vita. Tillräckligt god tillgång på opioider beskrevs som att det skulle finnas en långtidsverkande en korttidsverkande och en kombinations opioid tillgänglig. Det visade sig att i minoritetsområden fanns det signifikant färre varianter av opioider jämfört med apotek i vita områden. Det var även signifikant lägre tillgång på varianter av opioider i områden med låg inkomst oavsett om det var apotek i minoritets eller vita områden. Icke privata apotek hade även ett större utbud av opioider jämfört med privata. Slutsatsen var att i Michigan USA är det 52 gånger mindre troligt att få ut rätt opioid på ett apotek som ligger i ett minoritetsområde jämfört med ett område där det bor människor som beskrivs som vita oavsett inkomst. (Green, C, et.al.).

    Etniska skillnader när det gäller smärtbehandling och empati

    Så det är svårare för människor med viss etnicitet att få rätt medicin i USA men det finns även andra skillnader i inledningen till studien "Racial Differences in Pain Treatment and empathy in a Canadian sample" finns flera studier  beskrivna där det framkommit att patientens etnicitet spelat roll vid valet av smärtbehandling i USA. I dessa studier har det visat sig att icke vita patienter har signifikant högre risk att underbehandlas för sin smärta. Detta trots att afro-amerikaner i USA rapporterar mer smärta.

    I  studien gjord av Kaseweter i Kanada ville man undersöka om tidigare forskning överensstämde när det gäller etnicitet och smärtbehandlingsrekommendationer och empati. Om tidigare upptäckter var generaliserbara i Kanada. I tidigare studier  i USA har de som skattat varit vita studenter och vita sjuksköterskor. I den här studien varierade etniciteten hos de som skattade.

    Femtio studenter (24 män och 26 kvinnor) fick titta på videor 30 sekunders-klipp där i tur och ordning två män och två kvinnor (hälften beskrivna som vita och hälften beskrivna som svarta) visade ansiktsuttryck för smärta. Efter varje video skulle de föreslå hur mycket medicin, sjukgymnastik, massage mot smärta, akupunktur mot smärta de skulle föreslå till patienten på en nio-gradig skala från 1 lika med ingen till 9 väldigt mycket. De fick även skatta sin empati för patienten. De som skattade föreslog signifikant mer smärtbehandling till vita patienter jämfört med svarta patienter. Försökspersonerna skattade även sin empati högre för vita patienter jämfört med svarta. Det här resultatet  överensstämmande med resultatet från USA (Kaseweter, K, Drwecki, B, Prkachin, K).

    Education to identify and combat racial bias in pain treatment

     

    I en beskrivande artikel där Drwecki vill öka förståelsen för och motverka diskriminering av vissa minoriteter han skriver att det är lovvärt och görbart att reducera "racial biases" i smärtbehandling.  Det är möjligt att göra skillnad. Skillnader i sjukvård beror delvis på omständigheter som hälso och sjukvård inte kan styra över. I områden där det bor mest afro-amerikaner är det mindre troligt att vissa läkemedel finns på apoteken, diskriminering på arbetsmarknad och det gör att tillgång på hälso och sjukvård minskar utifrån hur det fungerar i USA. Men det finns även skillnader som hälso och sjukvård i USA kan styra över. Det gäller beslutsfattande, minoriteter får vänta längre på vård, personer som tillhör minoriteter i USA får inte ekg lika ofta vid bröstsmärtor, det är mindre troligt att de ska komma upp på en väntelista för organtransplantation samt bli utvärderade för detta. Dessa beslut tas i vården. Afro-amerikaner får sämre kvalite på smärtbehandling även fast de har samma försäkring som andra och söker vård på samma inrättning som icke afro-amerikaner. Forskning visar att det förekommer diskriminering även i övriga samhället, i USA inom skolan, i rättssystemet, banker som beviljar lån, inom sport. Det är inte bara ett problem inom hälso och sjukvård i USA. Det är inte så att det bara är några få som har fördomar utan många inom sjukvård i USA har det utan att vara medvetna om det. När afro-amerikanska och europeisk-amerikanska skådespelare simulerade bröstmärtor inför läkare var det mindre troligt att afro-amerikaner fick ekg. I ett annat experiment var det 20 till 23 % mindre chans att läkare skulle rekommendera svarta jämfört med vita till en njurtransplantation. Drwecki frågar sig är hälso och sjukvårdspersonal rasister. Författaren menar att de inte är rasister i den meningen att de medvetet vill skada andra. Det handlar om människor som inte medvetet skulle skada andra om de fick möjligheten. Inom socialpsykologi finns det forskare som föreslår hur det ska gå att minska hälso och sjukvårdspersonalens diskriminering av personer från andra etniska grupper. än deras egen. Det handlar om att personer med olika etnicitet samarbetar som likar och därmed utvecklar en förståelse för varann. Går det att reducera diskriminering? Författaren har gjort ett eget experiment. Sjuksköterskestudenter i experimentgruppen blev tillsagda att försöka sätta sig in i hur försökspersonerna känner sig under undersökningen. Det reducerade skillnaden i smärtbehandling för afro-amerikaner med ungeför 50 % jämfört med sjuksköterskorna i kontrollgruppen som inte hade fått samma uppmaning.  Det går att minska diskrimineringen. Etniska skillnader i hälso och sjukvård samt i val av smärtbehandling är på riktigt, författarens slutsats. Omedvetna fördomar är allt för vanliga. Det finns en tendens att människor undviker att titta på sina egna fördomar, men det finns bevis inom social vetenskap att fördomar kan minska om de gör det.Författaren Drwecki menar att man behöver inte hålla med om allt han skriver men det är viktigt med en förändring (Drwecki, B).

    Har varit osäker på hur jag ska översätta rase eftersom det inte finns raser när det gäller människor. Har översatt till etnicitet ibland vet inte om det är rätt heller. Minoriteter föväntas man veta vad det är men jag är osäker när det gäller Amerika. Skrivet av Kristina Flynner.

    Referenser

    Green, C, Ndao-Brumblay, K, West, B, Washington, T. (2005). Differensces in prescription opioid analgesic availability comparing minority and white pharmacies across Michigan. Journal of pain, 6 (10), 689-699

    Drwecki, B. (2015). Education to identify and combat racial bias in pain treatment. Ama Journal of ethics, 17 (3), 221-228

    Kaseweter, K.,Drwecki, B, Prkachin, K. (2012) . Racial differences in pain treatment and emphathy in a Canadian sample.Pain research and management,17 (6), 381-384

    Linton, S. (2013) . Att förstå patienter med smärta. (2.uppl.). Lund: Studentlitteratur

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Files (0)

     

    Comments (12)

    Viewing 12 of 12 comments: view all
    Jättebra att du skriver att det inte finns raser när det gäller människor! Jag såg dock att du tyckte det var svårt att översätta ordet rase och om jag hade skrivit om detta tror jag att jag hade satsat på att skriva “etnisk härkomst” eller etniska “grupper”.
    Tittar man på wikipedia så står det: “när det finns behov av indelning i kategorier har begreppet ras ibland ersatts av begrepp som “etniska grupper” eller “etnisk härkomst” det vill säga skillnader i sociokulturellt ursprung”. https://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4nniskoraser
    Posted 00:04, 14 Dec 2016
    Bra skrivet och vilket intressant ämne! Skrämmande vilka skillnader om studien om etniska skillnader visade, sorgligt nog kan jag tänka mig att det till viss del stämmer även här.
    Angående det sista stycket om "Education to identify and combat racial bias in pain treatment" så hade jag lite svårt att förstå det stycket och fick läsa det flera gånger. Kanske kan det gå att sammanfatta texten lite tydligare? Vet själv att det alltid är svårt att översätta på ett bra sätt från engelska.
    Tack för att du väckte reflektioner hos mig själv om hur jag och mina kollegor kan bemöta människor från andra kulturer!
    Posted 16:54, 14 Dec 2016
    Viktigt ämne du belyser och väldigt skrämmande! Personligen tyckte jag att texten var lite svårläst framför allt i slutet. Tror att bara genom att jobba med lite tydligare stycken blir den mer lättläst.
    Posted 19:43, 14 Dec 2016
    Hej! Viktigt ämne som du valt att fördjupa dig i. Det är viktiga synpunkter du lyfter fram; att det inte bara är enstaka rasister som gör vården olik, utan även omedvetna fördomar hos vårdgivare. Ytterligare en aspekt som jag tänker på är att om vårdgivare och patient har olika syn på smärtan tar vårdgivaren lätt tolkningsföreträde. På så vis utsätts patienter med annan kulturell bakgrund för ytterligare en barriär, utöver att deras smärta underskattas och deras behandling blir annorlunda

    Hälsningar
    Ida Carnerup.
    Posted 14:53, 15 Dec 2016
    Det här var ett väldigt intressant ämne att läsa om! Du har en bra text med relevanta studier. Skulle vara intressant om fler studier inom detta område gjordes i Sverige. Något jag kom att tänka på var att under TENS-föreläsningen i kursen diskuterades det att TENS som behandlingsmetod ej skulle rekommenderas till patienter, framför allt från andra länder, som kan ha utsatts för våld där man har använt el. Jag tänker att det är viktigt att alltid se till individen, men att ha information om eventuella kulturella skillnader.

    Gällande strukturen på texten så skulle tydligare indelning och färre stycken kunna underlätta för läsaren.
    Posted 22:47, 15 Dec 2016
    En reflektion: Det är intressant hur vi upplever och relaterar till smärta i olika sammanhang. Inte så sällan träffar man på patienter som beskriver samma besvär som deras föräldrar upplever, alltså en typ av modellinlärning där man tar efter beteendemönster. Ibland kan det givetvis vara ärftliga faktorer som bidrar till besvären, men då är det extra viktigt att som terapeut kunna ställa god diagnos och ha en tydlig behandlingsplan så man underlättar för patienten att särskilja sina egna besvär från andras.
    Posted 10:40, 18 Dec 2016
    Tack för intressant läsning. Ämnet som artikeln belyser känns högaktuellt och det är skrämmande att forskningen pekar på att vi är många som inte vill se våra egna fördomar i vitögat, tankeväckande. Artikeln har intressanta referenser inom ett område där forskning av god kvalitet tidigare har lyst med sin frånvaro.
    Förslag till förbättringar är att texten kan behöva en tydligare struktur och förtydligande inramning av innehållet. Tex rubriker på svenska till varje del. Mer text som fyller ut och knyter ihop de olika delarna i artikeln , möjligen någon slags röd tråd som gör att jag som läsare lättare kan följa med i tankegångarna. Artikeln innehåller flera långa stycken med olika beskrivningar och intressanta relevanta fakta. I slutet av stycket nämns sedan en referens. Kanske skulle någon kort inledande hänvisning underlätta för läsaren att hänga med? Det skulle kanske också kunna framgå i inledningen i vilken kontext studien är utförd? Tex. i stycket om opioider i Michigan. Lite ytterligare förklarande text som gör det enklare att hänga med. Att redan i första eller andra meningen förklara att det handlar om Michigan och olika folkgrupper före beskrivningar av olika andelar och procentsatser. Förslagsvis i stycket som beskriver den Kanadensiska studien, kan det, istället för att komma som bisats i en andra mening inleda stycket med en egen mening som inte är formulerad som en bisats. Alternativt att det står nämnt vilken studie stycket handlar om i stället för att enbart skriva "I denna studie"? edited 14:21, 18 Dec 2016
    Posted 14:12, 18 Dec 2016
    Hej! Spännande och skrämmande läsning! Tycker att du tar upp intressant fakta men saknar lite en röd tråd genom arbetet, som andra har kommenterat skulle det vara mer lättöverskådligt om det delades upp i stycken.

    Skulle även vara intressant att få lite information om smärtbehandling ur ett internationellt perspektiv. Hur tänker man nu? Och hur bör man tänka och agera?

    I alla fall mycket spännande arbete och intressant information!
    Posted 17:32, 18 Dec 2016
    Jag håller med ovanstående kommentarer om att ytterligare styckesindelning kanske skulle göra texten något mer lättläst.
    Jag skulle även gärna vilja ha något exempel på om det finns någon insats/strategi inom svensk sjukvård för att motverka detta?
    Intressant läsning!
    Posted 17:34, 18 Dec 2016
    Intressant läsning men man blir modfälld över människors beteende trots att de är oavsiktliga! Det känns verkligen viktigt att arbeta aktivt för en minskning av diskriminering och det verkar vara ett bra sätt att uppnå jämlikhet genom att sätta sig in i hur andra människor har det, helt enkelt ett tillvägagånssätt som innefattar empati.
    Posted 21:47, 18 Dec 2016
    Spännande OCH ffa skrämmande läsning. Jag tänkte att, detta måste vara forskning från lång tid tillbaka, men artiklarna är ju bla från 2012 och 2015!
    Förutom att jag hänvisar till #7 och de kommentarer som är gjorda där, vill jag påpeka några saker. Angående referenssystemet tänkte jag på att vad jag minns skulle det vara gjort enligt "Vancoversystemet". Alltså, numrerade referenser och referenser i artikeln inom parantes... (1,2). Lättare att följa så! Jag är nyfiken på om man kan hitta några europeiska referenser. För att få mer kunskap om "närmiljön". Jag har lite svårt att hänga med i texten ibland. Kan det bero på hur du översatt texten från artikelns originalspråk?
    Jag brukar ibland tänka på en text som jag fick se på utbildningen till Rehabkoordinator 2016:
    Några ord vi alla kan ta med oss!
    "Att ett förhållningssätt till genus och jämställdhetsfrågan är att vi ska behandla och bemöta varandra så som vi själva vill bli behandlade och bemötta. Inte bara mellan kön, utan även mellan religioner, etnicitet(hudfärg), sexualitet mm."
    Posted 22:47, 18 Dec 2016
    Roligt att många tyckte att det var intressant läsning. Stämmer bra att jag översatt från engelska satt med lexikon och hoppades på det bästa. Håller med om att texten behöver göras mer lättläst samt även förklaras bättre på sina håll. Har inte hittat någon liknande forskning i Sverige, vore intressant om det finns. Jag visste inte att vi skulle använda Vancoversystemet, i den förra uppgiften gick det bra med annat system. Jag tycker att det här systemet är bättre att se författarnas namn på en gång. Bra tips att använda etnicitet istället för raser som inte känns ok. Jag tycker att det är en bra kommentar att se till individen, alltid. Inte föra in människor i kategorier. Insats/strategi för att minska omedvetna skillnader. Tänkte på något jag läste för några år sedan kommer inte ihåg var men det gick ut på att personal inom sjukvård behöll sin empatiska förmåga bättre om de fick kontinuerlig handledning. Har tyvärr ingen referens. Jag har inte tagit reda på om valet av behandling skiljer sig åt jämfört med Sverige. Vore intressant att söka mer och se om det finns liknande studier i Sverige eller om det verkar finnas skillnader. Alla studierna är från Nordamerika, jag har inte sökt om det finns liknande studier i världen tex Storbritannien. Skulle vara intressant att ta reda på om morfinanvändandet skiljer sig åt i olika delar av världen. Vi fick ju höra att förbrukningen i Sverige ökat. Men är det för att fler i livets slutskede får morfin eller personer med cancer får rätt dos eller är det personer med långvarig smärta som inte beror på cancer tar morfin? edited 16:43, 23 Dec 2016
    Posted 16:28, 23 Dec 2016
    Viewing 12 of 12 comments: view all
    You must login to post a comment.