Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Gemensam wikisida för smärtkurser inom medicinsk vetenskap (MC3023 och MC3024) > Artiklar om smärta > Smärta i ett internationellt perspektiv > Smärta i ett internationellt perspektiv (IN)

Smärta i ett internationellt perspektiv (IN)

    Table of contents
    No headers

    Smärta i ett internationellt perspektiv (IN)

    Smärta i ett internationellt perspektiv,

    Spelar kultur, etnicitet och biologi någon roll i smärtsammanhang?

     

    Vad är smärta?

    Smärtbeskrivning enligt Internationel Association for the Study of Pain, IASP, är denna: ”Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse förenad med verklig eller möjlig vävnadsskada eller beskriven som sådan skada” (1). Smärta är subjektiv och kan kännas olika för varje individ (2)

    När vi pratar om smärta måste vi förstå att det finns flera olika typer av smärta som patienter kan tänka sig söka vård för. Etiologin eller orsaken till smärta, kan skilja sig. Vi har nociceptiv, neuropatisk och smärta av oklar orsak.

    Nociceptiv smärta det vill säga vävnadssmärta. Upplevs när någon vävnad i kroppen, tex. hud eller muskler (2), skadas eller är på väg att skadas. Neuropatisk smärta är smärta som uppkommer på grund av en skada eller förändrad funktion i nervsystemet (2).

     

    Smärta historiskt och internationellt.

    Smärta är dokumenterad i litteraturen sedan Aristoteles (384–322 f.Kr.). Han ansåg att smärtan var ett av själens lidande och inte ett sinnesintryck som de övriga fem: syn, hörsel, lukt, smak och känsel (3).

    Ett flertal organisationer bildades för att hjälpa människor som lider av smärta.

    Redan 1945 möttes diplomater för att bilda Förenta nationerna 1945, en av de saker som de diskuterade var att inrätta en global hälsoorganisation. Organisationen kom att kallas, World Health Organization, WHO. WHOs konstitution trädde i kraft den 7 April 1948. WHOs mål är att bygga en bättre, friskare framtid för människor över hela världen. Arbetar via kontor i mer än 150 länder, personalen arbetar sida vid sida med regeringar och andra partners för att säkerställa högsta uppnåeliga hälsa för alla människor (4).

    Organisationen IASP grundades i maj 1973. Anestesiologiprofessor John J. Bonica vid University av Washington sammankallade en tvärvetenskaplig grupp av smärtforskare och kliniker för att diskutera behovet av en professionell organisation som är dedikerad till smärta forskning och förvaltning. Dr. Bonica's vision var att ge ett jämlikt, tvärvetenskapligt och internationellt forum för att förbättra kunskapen om smärta, förbättra utbildningen av vårdgivare och förbättra omhändertagandet av patienter.  IASP bildades den 9 maj 1974 (5). Deras vision är ”Working together for pain relief throughout the world”, som betyder att arbeta tillsammans för smärtlindring över hela världen (6). IASP sammanför forskare, kliniker, vårdgivare och beslutsfattare att stimulera och stödja studiet av smärta och att översätta denna kunskap till förbättrad smärtlindring i hela världen (6).

     

    Finns det biologiska skillnader hos personer från olika länder som kan påverka smärtupplevelsen?

    Det finns ett flertal studier som har försökt jämföra synen på smärta i olika kulturer. Enligt Campbell and Edwards finns det en ökad känslighet för en smärtstimulus i etniska minoriteter jämfört med etniska majoriteter (7). I samma studie hänvisas det till studier gjorda i USA där man ser att svarta amerikaner rapporterar större känslighet till ett antal smärtstimuli jämfört med icke latinska vita amerikaner (7) så som värme, kyla och ischemisk smärta.  Vidare tas det upp att det kan finnas neurobiologiska skillnader. Det beskrivs hur Nociceptiva reflexer (flexionsreflexen) som bidrar till bortdragning av en kroppsdel vid smärtsam stimuli i perifierin,skilljer sig hos svarta amerikaner och icke latinska vita amerikaner. Man testade 58 friska unga studenters m.bices femoris, med Elektromyografi, EMG. Resultatet visade att svarta amerikaners nociceptiva reflexer reagerar vid en lägre stimulus, jämfört med icke latinska vita amerikaner (7). Detta kan få oss vilja begrunda, finns det flera biologiska skillnader i olika etniciteter?

    I en större enkätstudie fann man att äldre vuxna från Singapore som var ättlingar till malayfolket upplevde lägre smärta överlag än kinesiska deltagare (8)

    I en studie av som utfördes i Australien jämförde man ryggsmärta mellan män födda i Australien och män födda i Italien men som bodde i Australien (9). Man såg att italienska män upplevde mer smärta, oftare som var långvarig och begränsade deras beteende jämfört med australiensiska män (9).

     

    Hur skiljer sig synen på smärta i olika kulturer?

    Litteraturen pekar på ett flertal sociokulturella skillnader. Om vi fortsätter att begrunda artikel skriven av Campbell and Edwards (7), tar de upp att svarta amerikaner har en starkare koppling mellan känslor och smärtbeteende än icke latinska vita amerikaner samt rapporterar ökad nivåer av depression från långvarigsmärta. Många söker sig först till social stöd och bönen. 

    Många kulturer anser att smärta är en del av livet, en del av åldrandet. Bland Australiens Aboriginer kan en tredjedel av männen och hälften av kvinnorna gå omkring med ryggsmärta och inte söka vård (10). De anser inte att det är ett hälsoproblem som de behöver söka vård för eller visa symtom för(10).

    På landsbygden i Nepal fann man att ryggsmärta var mycket vanligt, dock söker inte personerna upp vård (11). Inte ens när de fick möjlighet till vårdcentraler. Befolkningen från landsbygden i det området anser inte att det är en hälsofråga som man behöver söka vård för utan är en del av det naturliga åldrandet (11).

    I många kulturer söker man alternativ medicin till det västerländska, det kan finnas ett annat sätt att se på sjukdomen, smärtan eller behandling. Ells och Caniano skrev om en sjuk äldre japansk man (12). Vid ett besök till sjukhuset med familj får släktingarna veta att patienten har avancerad cancer. Patientens smärta är stark och läkaren ger beskedet att det enda som finns kvar nu att göra är en operation för att lindra smärtan. Patienten måste få veta diagnosen för att kunna gå vidare med operationen. Patientens son ber läkaren att få prata i enrum och förklarar för läkaren att få detta besked anses i sin kultur som dödsbesked och det i sin tur kommer att orsaka ännu mer lidande. Sonen insisterar att gå vidare med operationen om detta lindrar symtomen utan att för den delen informera om den palliativa operationen (12).

    I ett annat exempel i samma artikel, har vi en 60-årig hmongvietnamesisk kvinna som hennes familj har sedan flera generationer bott i USA (12). Hon får beskedet att hon har kronisk cholecystitis och behöver en operation på grund av sina symtom, buksmärta, kräkningar och feber. Läkaren gav rådet att genomgå en titthålsoperation. Patienten, genom en tolk, meddelade läkaren att hon inte ville genomgå operationen. Hon informerade läkaren att hennes smärta berodde på andliga orsaker och att operationen inte kommer hjälpa mot den andliga obalansen hon har (12).

     

    Finns det några svårigheter när vi bemöter personer från andra kulturer inom vården i Sverige?

    I ett flertal österländska länder som Kina, Korea och Vietnam, erbjuder man som rutin akupunktur samt västerländsk medicin (13). Patienter som kommer till Sverige från Asien, kan därmed önska sig likande behandlingar och kan ha svårt att förstår varför denne måste samtidigt till exempel bli mera fysisk aktiv. Personen kanske aldrig har styrketränat regelbundet tidigare. Vi måste kunna förklara varför vi väljer en viss behandling som kan kännas främmande för patienten.

     

    Sammanfattningsvis

    När personerna invandrar till andra länder, lämnar de landet, men inte sin kultur. Därför bör vi som terapeuter lyssna på det ord som skrevs för över 60 år sedan av Mark Zborowski, som redan 1952 belyste vikten att kunskap över folkslagsattityd till smärta är grundläggande för att kunna förstå individens reaktion på smärta (14). Den kultur man tillhör kan forma ett reaktionsmönster för smärtupplevelsen. Vi som sjukgymnaster och fysioterapeuter bör se människan som en helhet, se ur det Biopsykosociala perspektivet. Hur reagerar personen som har smärta, till en viss behandling, utifrån bland annat förväntningar, rädsla (15), tidigare erfarenheter och kulturella faktorer.

    Kultur, etnicitet och biologi kan spela roll i smärtsammanhang för en patient i ett internationellt perspektiv. Hur vi, som sjukgymnaster och fysioterapeuter, ser på patienten och framför allt hur vi behandlar patienten, kan påverka patientens läkningsprocess.

     

     

    Referenser:

       1.     Norrbrink, C., Lundeberg, T. (red). Om smärta: ett fysiologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur; 2015. s. 11

       2.     Börjesson, M., Mannerkorpi, K., Knardahl, S., Karlsson, J., Mannheimmer, C. Smärta, 43. Ståhle, A. (red.), FYSS 2008. Fysisk aktivitet sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet [YFA].  Statens folkhälsoinstitut. Rapport 2008:4. Stockholm. 2008 upplaga 1:3. 553.

    3.     Ottoson, D. Vår smärta. Stockholm: Libertryck 1983.

    4.     World Health Organization. About WHO. Who we are. (2016) http://www.who.int/about/who-we-are/en/[hämtad 11 december 2016]

    5.    Internationel Association for the Study of Pain, IASP History (2016) http://www.iasp-pain.org/History?navItemNumber=665[hämtad 11 december 2016]

    6.     Mission and Vision (2016) http://www.iasp-pain.org/Mission?navItemNumber=586[hämtad 11 december 2016]

    7.     Campbell, CM. Edwards RR. Ethnic differences in pain and pain management. Future Medicine. 2012; 2(3): 219-230

    8.     Chan A, Malhotra C, Do YK, Malhotra R, Ostbye T. Self-reported pain severity among multi-ethnic older Singaporeans: does adjusting for reporting heterogeneity matter? Eur J Pain. 2011; 15(10):1094–1099. [PubMed: 21646030]

    9.     Stanaway FF, Blyth FM, Cumming RG, et al. Back pain in older male Italian-born immigrants in Australia: the importance of socioeconomic factors. Eur J Pain. 2011; 15(1):70–76. [PubMed:20542457]

    10.  Honeyman PT, Jacobs EA. Effects of culture on back pain in Australian aboriginals. Spine 1996; 1: 41-43

    11.  Anderson RT. An orthopaedic ethnography in rural Nepal. Med Anthropol 1994; 8:46-59

    12.  Ells, C. Caniano, DA. The impact of Culture on the Patient-Surgeon Relationship. Elsevier Science Inc 2002; 520-530

    13.  White, A. Cummings, M. Filshie, J. Churchill Livingstone Elsevier. 2008; 2,3

    14.  Zborowski M. Cultural components in response to pain. J Soc Issues 1952; 8:16–30.

       15.  Börjesson, M., Mannerkorpi, K., Knardahl, S., Karlsson, J., Mannheimmer, C. Smärta, 43. Ståhle, A. (red.), FYSS 2008. Fysisk aktivitet sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet [YFA].  Statens folkhälsoinstitut. Rapport 2008:4. Stockholm. 2008 upplaga 1:3.558.

    Files (0)

     

    Comments (12)

    Viewing 12 of 12 comments: view all
    Mycket intressant artikel!
    Roligt att få lite historik om organisationerna WHO och IASP. Något som jag vet lite om.
    När jag läser din artikel funderar jag på om man i de artiklar du tar upp (där man tittat på skillnad i smärtkänslighet i bl.a USA och upplevd smärta Singapore) diskuterat om biologiska skillnader finns och är förklaringen till detta? Eller om du i någon annan artikel som tagit upp detta? ytterligare en aspekt som jag undrar över är om de diskuterar är om dessa skillnader kan kopplas till socioekonomisk status?
    Det du skriver om att vi har olika sätt att se på sjukdom är också en intressant aspekt. Detta har man talat om även kan vara en generationsfråga. Vårat samhälle idag tillgodoser oss med god vård och vi ställer idag helt andra krav på vården.
    Hoppas mina kommentarer ger dig lite ny input.
    Posted 09:56, 14 Dec 2016
    Bra och intressant artikel om ett intressant men svårt ämne!
    Inledningen är bra med beskrivning av begreppet smärta och sedan ett historiskt bra beskrivet perspektiv. Även fin sammanfattning med bra reflektioner.
    Inga större saker att peka på dock ett par mindre förslag på förbättringar. Skulle önska att du skrev ut vad IASP står för, kan ju skrivas inom parantes efter förkortningen. Bara för att göra det mer informativt vad det står för. Annars bra beskrivning av organisationen i övrigt. Under rubriken "hur smärta skiljer sig i olika kulturer" har jag ett referenstips där du eventuellt kan komplettera lite mer uppgifter. En bok som heter "omvårdnad i ett månkulturellt samhälle" av Ingrid Hanssen. Där finns en del bra om syn på smärta i olika kulturer.
    Bra jobbat!
    Posted 13:31, 14 Dec 2016
    Väldigt intressant läsning! Speciellt det sista om hur olika kulturer behandlas olika och att det kan skilja sig så mycket från oss i Sverige.

    Jag tänkte på det stycke där rubriken lyder Förekomst smärta i olika länder, ett förslag är en rubrik: Historisk perspektiv på smärta. Som passar bättre i sammanhanget enligt min åsikt.

    Hade varit intressant med ett stycke som handlar om"Hur bemöter vi detta i klinik" eller något sådant. För det är ju viktigt att bemöta dessa individer utan att förminska och nedvärdera dem eller att de känner att de inte blir tillmötesgående eller lyssnade på.

    Upplevde du det som svårt att finna artiklar angående detta område?
    Posted 20:17, 14 Dec 2016
    Spännande och bra skrivet.
    Tyckte att stycket "är förekomsten av smärta olika i olika länder" lät väldigt spännande, men kände inte att texten riktigt svarade på rubriken. Det hade varit intressant om du hittat något om just skillnaden på smärta i olika länder.
    Hade även varit spännande med några rader om det finns något om hur olika kulturer bemöts i den svenska vården idag.
    Jättebra att du sammanfattade texten lite på slutet!
    Posted 11:36, 15 Dec 2016
    Fint skrivet, intressant och informativt. Du har fått många bra kommentarer redan, men det jag tänkte på är att religion, som iof är den del av kulturen, också kan spela en mycket speciell roll i smärtbilden och beteendet kring smärtan. Det är ju ofta så, som vår föreläsare i ämnet nämnde, att Gud liksom är konstant närvarande för visa patienter, och måste i deras värld tas i beaktande i hela processen och alla beslut om behandling etc. Men säkerligen är religionen också till hjälp för vissa patienter när det gäller att hantera smärtan, likväl som det kan vara ett hinder när det hjälper att agera för att förbättra sin hälsa. Har inte gjort någon jättesökning men här är en artikel i ämnet:
    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4768565/
    Posted 13:10, 16 Dec 2016
    Hej.
    Intressant läsning. Kan vi bli bättre på detta kan vi ge en mer individanpassad vård, som då blir mer effektiv. Så det är ett viktigt ämne som jag upplever att många inklusive mig själv har bristande kunskap om.
    Jag ser en förbättringspotential i underrubriken: "Är förekomsten av smärta olika i olika länder?". Jag upplever rubriken som missvisande mot innehållet, då det inte berör förekomst alls. Det är dessutom en fråga som rubrik som inte besvaras. Vad sägs om en underrubrik som ex: "smärta historiskt och internationellt" eller något liknande?
    Posted 13:45, 17 Dec 2016
    Spännande och verkligen aktuellt ämne när vår värld krymper och vi allt oftare stöter på andra kulturer i vårdsammanhang. En intressant aspekt som Linton tar upp i "Att förstå patienter med smärta" (kurslitteraturen). Är precis som du ger exempel på - vikten av den andliga komponenten i smärta. I många kulturer är andligheten och som h16katde nämner ovan, religion, en stor del i förklaringen till smärta (och mkt. annat). Även om man kanske inte själv tror på dessa förklaringsmodeller så är det viktigt att inte "vifta bort" patienters tankar kring det. Utan att man istället bemöter patienten där han/hon är. En annan viktig kulturell faktor som Linton tar upp på s. 46 är relationen och tilliten patienten känner för vårdgivaren. Detta är inget som känns främmande för de flesta av oss - självklart är det viktigt att känna tillit till sin vårdgivare, men just hur viktig relationen är. "Relationen skulle helst få ta tid så att man känner stort förtroende för den som är sjukvårdsgivare" (Linton, 2014. s. 46). Om man sätter detta i relation till hur det kan se ut i vården i Sverige där det är (oftast) svårt att under lång tid bygga en relation med en patient. Det är heller kanske inte möjligt och kanske inte lämpligt att bygga en relation under tid med en patient. Men det kan vara viktigt att ha klart för sig vad patienten har för förväntningar på vårdgivaren, behandlingen, resultatet.
    Posted 22:35, 17 Dec 2016
    Tack för en mycket intressant artikel. Det var ett sant nöje att läsa den. Artikeln har ett väl underbyggt resonemang med ett flertal referenser. Intressant att kunna referera till vad som skrevs redan 1952. Jag har tidigare förstått att det länge varit brist på bra forskning i området. Glädjande att se att du hittat många artiklar och att området beforskas på ett vetenskapligt väl underbyggt sätt numera.
    Om jag ska försöka formulera förbättringsförslag så skulle det kunna vara att texten i artikeln är uppdelad i många stycken där olika tankar förs fram. Kanske, om texten som helhet skulle skrivas mer sammanhängande, utan styckeuppdelningen, skulle det vara enklare för mig som läsare att följa med.
    Men i tredje stycket däremot, under sista rubriken ”Finns det fler exempel…annorlunda sätt än här”
    det stycke som inleds ”I ett flertal österländska länder…..” Där tycker jag, tvärtom, att det skulle vara en fördel att dela upp innehållet. I det stycket finns både en beskrivning av att akupunktur erbjuds som rutin i bl.a. Kina, och sedan följer en reflektion över vad patienter som kommer till Sverige önskar sig. Och den utmaning det innebär för oss terapeuter. Jag tycker resonemanget och reflektionen är mycket intressant men att den med fördel kan lyftas fram ännu tydligare.
    Posted 12:53, 18 Dec 2016
    Håller med tidigare inlägg, tack för en intressant läsning med historiskt perspektiv. Har en liten påpekan om rubriken Är förekomsten av smärta olika i olika länder, tycker inte att du svarar på frågan, har du hittat något svar?
    Engelskans definition disease - diagnostisk sjukdom, illnes - självrapporterad sjuklighet och sickness - sjukroll som patienten får eller tar i ett visst samhälle är väldigt bra att tänka på i mötet med patient med smärta oavsett vilken kultur de kommer ifrån. Reumatikerförbundet har en intressant folder som kan vara lämplig i teamarbete och heter "När smärtan talar olika språk" https://static-reumatikerforbundet.s3.amazonaws.com
    Posted 14:29, 18 Dec 2016
    Tack för en intressant artikel! Du nämner i texten ett flertal studier som bla visat att minoriteter upplever mer smärta än majoriteter. Hade författarna av dessa studier någon teori om varför man såg detta? Kan det vara en sociokulturell eller emotionell aspekt som gör att det ser ut på detta sätt? Det är hur som helst en väldigt intressant aspekt!
    Jag tänker att du i din artikel skulle kunna trycka lite mer på den emotionella aspekten av smärta och smärtupplevelsen då jag uppfattar det som att du tar upp denna aspekt men inte fördjupar dig i den.
    Jag har nu läst ett flertal artiklar här på wiki och när jag läste en om smärta ur ett genusperspektiv läste jag om att olika delar av hjärnan är olika aktiv vid smärtupplevelse hos kvinnor och män. Det vore intressant att se om det finna någon sådan forskning och liknande resultat när det gäller just den kulturella skillnaden av smärtupplevelsen.
    Man blir väldigt nyfiken på att läsa in sig mer på alternativa icke-västerlänska metoder när man läser din artikel!
    Posted 14:38, 18 Dec 2016
    Bra skrivet med att man lämnar ett land men man lämnar inte sin kultur samt att som du skrev med att det kan vara svårt för folk att förstå med att bli mer fysisk aktiv. Det tycker jag själv man stöter på mycket på jobbet med att fysisk aktivitet inte är vanlig hos en del individgrupper samt att synen kan vara just att när man är gammal så är smärta en del av vardagen.
    Intressant att du fick med en del om andlighet!
    Posted 16:17, 18 Dec 2016
    Jag vill börja med att tacka alla för alla ert fina ord, analys, råd, tips och tankar kring ämnet.

    Jag valde ämnet för att världen blir mer och mer mångkulturell, även Sverige. Inom primärvården ser vi personer som söker vård och som kommer från andra länder med olika kultur, tro och syn på smärta och vård. Det var svårt till en början att begränsa arbetet eftersom varje artikel hänvisade vidare till en till artikel och så vidare. Jag har nu hunnit läsa mycket om ämnet och försökte sammanställa till det som ni tidigare läste.

    Jag gick tillbaka till litteraturen och försökte ta fram lite mera information angående biologiska och sociokulturella skillnader. När jag började skriva var tanken att hålla mig till de frågorna som hänvisades i arbetet, men slutresultatet svarade ibland på nya tankar och jag har nu ändrat lite rubriker. Som exempel hade jag ”Är förekomsten av smärta olika i olika länder? Nu är det ändrat till ”Smärta historiskt och internationellt”, som jag håller med är en bättre rubrik.

    Under underrubriken; ”Finns det några svårigheter när vi bemöter personer från andra kulturer inom vården i Sverige?” Jag hittade inte så många artiklar kring ämnet, det vill jag gärna begrunda mera. Men jag tänkte att det som står i Hälso- och sjukvårdslag §2 (1982:763), kan vara bra att lägga till. Där står det, ”Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Lag (1997:142)”. För att kunna nå de här riktlinjerna behöver vi ta lite tid och begrunda vad detta betyder. Ska vi tänka annorlunda när vi har en person från ett annat land? Vi arbetar evidensbaserad i Sverige. Många personer från andra kulturer har religion, tro och andlighet som en stor och viktig del i deras liv, som kan påverka deras syn på rehabilitering. Som h16atde hänvisade till, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4768565/ där står det att religion kan trösta människorna med smärta, under deras lidande samt ge de, en mening med smärtan och styrka för att kunna möta smärtan och till och med ofrånkomlig död. Det ger inte bara tröst till personen med smärtan, men även till personens anhöriga. Vi ska aldrig nonchalera någons tro och syn på livet. Vi bör kunna ge vård och fortfarande ha ett respektfullt bemötande.

    En annan tanke kan vara, hur ger vi informationen, muntligt, skriftligt, både och. Har anhöriga möjligheten att kontakta oss, vårdpersonal, om de har frågor, funderingar. Vi kan försöka ge en bättre och mer individanpassad omvårdnad, se hela personen bakom smärtan. Det kommer förmodligen att krävas mera forskning i detta ämne i framtiden, vi har nu möjlighet att studera detta ämne, när vi ser hur världen förändras.

    Avslutningsvis vill jag tacka igen och jag kommer att vidare fördjupa mig i de artiklar och böcker som ni har hänvisat till.
    Posted 15:50, 22 Dec 2016
    Viewing 12 of 12 comments: view all
    You must login to post a comment.