Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Gemensam wikisida för smärtkurser inom medicinsk vetenskap (MC3023 och MC3024) > Artiklar om smärta > Särskilda smärttillstånd > Whiplashskada (AK)

Whiplashskada (AK)

    Table of contents
    No headers
    Whiplashskador
     
    Inledning
    Whiplashskador är en vanlig diagnos att träffa på inom arbetet som primärvårdssjukgymnast. Att drabbas av en whiplahsskada innebär inte bara en risk för stor funktionspåverkan för individen men även en stor konstnad för samhället sekundärt. Den allmänna uppfattningen (baserat på ett flertal kohortstudier) är att efter två till tre månader har en tredje del av det skadade blivit avsevärt förbättrade i jämförelse med skadetillfället, en tredjedel har kvastånde besvär på en lägre nivå och den reserane tredjedelen har stora funktionsnedsättningar och mycket smärta (Jull, Stering, Falla, Treleaven & O´Leary, 2010, s.125).
    Whiplashskador är ett komplext tillstånd som saknar konsensus både kring bästa behandling samt kring patologin. I jämförelse med andra spinala smärttillstånd pekar evidensen även på att whiplashskador har unika karakteristiska.
     
    Bakgrund och symtom
    En whiplashskada defineras som en "Funktionsstörning efter distorsion i halskotpelaren på grund av acceleration/decelerationskraft via indirekt trauma (sk pisksnärtsvål)" (praktiskmedicin, 2015).
    Vanligaste orsaken till att drabbas av detta tillstånd är en krock med ett motorfordon där huvudet slungas fram och tillbaka i en snabb rörelse. Kroppen kan utsättas för en kraft på 4,5G redan vid en hastighet på 6-8km/h (1177, Vårdguiden 2016).
    Traumat kan ge upphov till en rad olika symtom med variation i intensitet. Symtomen kan uppstå direkt i samband med skadetillfället eller upp mot 12-15h efter skadan.
    Några utan symtomen är:
    • Yrsel
    • Huvudvärk
    • Parestesier
    • Anestesier
    • Balansförlust
    • Synrubbningar
    • Svårigheter med att koncentrera sig
    • minnessvårigheter

    Granskar man symtombilden så är det tydligt att en whiplashskada kan ge både fysiska och psykiska besvär.

    Whiplasskador bruka kategoriseras som "smärta av oklar orsak eller idiopatisk smärta", då man idag med aktuella undersökningsmetoder inte kunnat påvisa någon exakt patoanatomisk orsak till besvären. Smätan har ofta gått från att ha varit en primär nociceptiv muskuloskeletal smärta till att bli mer långvarig och drabba ett allt större område i kroppen (Norrbrink & Lundeberg, 2015 s. 76-77).

    Studier har visat att det uppstår en störning i det motoriska mönstret i nacken efter en whiplashskada. Man kunde även obsevera att det störda mönstret fortsatt att vara bestående upp emot två år efter olyckan hos samtliga individer, även de som uppgav sig vara helt återställda.

    Det har även kunnat observeras att individer med whiplashskador ofta drabbas av en nedsatt aktiv cervical rörlighet efter skadan. De individer som uppgav hög smärta samt kraftig funktionsnedsättning enligt Neck Disablity Index hade kvarstående nedsättning 2-3 månader efter olyckan. (Jull et al. 2010 s.130)

    Klassificering:

    Det är viktigt att i ett tidigt skede kunna klassificera en whiplashskada för att kunna identifiera riskerna för att tillståndet ska bli långvarigt. Grad av smärta och funktiosnedsättning har vid ett flertal tillfällen visat sig vara en indikation på hur länge patienten kommer ha sina besvär. (Jull, 2010 s. 134.) Indelningen används även för att kunna anpassa behandlingen på bästa sätt. Det finns rekommendationer om att använda sig av ett validerat mätinstrument så som "Neck Disability Index" för att vidare kartlägga patientens besvär.

    Whiplash klassificeras idag efter Quebec Task Force (QTF). Indelninge kallas för WAD, Whiplash Associated Disorder. Indelningen ser ut enlig följande:

     

    "0=Inga besvär från nacken, inga kliniska fynd.

    I=Nackbesvär i form av stelhet, smärta eller ömhet. Inga fysiska tecken.

    II=Nackbesvär. Muskulosketetala tecken som omfattar: minskad rörelseräckvidd samt en öm punkt.

    III=Nackbesvär. Muskulosketala tecken. Neurologiska tecken som omfattar: minskade/obefintliga senreflexer, muskelsvaghet samt sensoriska brister.

    IV=Nackbesvär och fraktur eller förskjutning."

    (Jull et al., 2010 s. 128)

     

    Diagnosen ställs kliniskt och vid misstanke om WAD II till IV kompletteras undersökningen med röntgen (1177 Vårdguiden, 2016).

     

    Behandling:

    Trots att whiplashskador är en vanlig diagnos och att ca 50% av alla som drabbas fortfarande har symtom ett år efter skadan saknas det koncensus kring vilken som är den bästa behandlingsmetoden (Petersons, 2016). Det har gjorts flertalet undersökningar av träning vid långvariga whiplashbesvär som lyckats påvisa effekt på smärta och funktion men bara i viss utsträckning (Jull et al., 2010, s.126).

    Det finns en mängd olika behandlingsmetoder i nuläget som varken tar ställning till att rekommendera eller avråda från behandling av WAD grad I-II. Exempel på dessa behandlingsmetoder är: patientutbilding, multimodalrehabilitering, manuell terapi eller träning.

    Däremot har man sett att en aktiv rehabilitering att föredra vid långvariga whiplashrelaterade besvär (Peterson, 2016, s.14).

    I en studie av G. Peterson (2016) tittade man på den mekaniska nackmuskelfunktionen och effekten av tre stycken interventioner. Man jämförde fysisk aktivitet på recept, nackmuskelspecifik träning samt nackmuskelspecifik träning med en beteende medicinsk inriktning. Slutsatsen blev att nackspecifik träning med eller utan beteende medicinsk inriktning visade sig reducera smärta och visade tecken på att förbättra nackmuskelfunktionen.

    Kliniskt används även TENS samt akupunktur för denna patientkategori och rekommenderas av 1177 Vårdguiden. Dessa behandlingsmetoder används i smärtlindrande syfte och skulle rent teoretiskt kunna påverka den sensoriska överkänslighet som vissa whiplashpatienter drabbas av.

    Eftersom whiplashskador är komplexa och kombinerar både fysiska och psykiska symtom skulle det vara av intresse att se effekten av en psykologisk intervention. Detta är dock ett område som är relativt outforskat och endast ett fåtal studier är gjorda.

    Sammantaget gäller det att diagnosticera och behandla den här patientkategorin tidigt för att minska risken för långvarig smärta. Vid mera komplicerade patientfall bör ett samarbete mellan professioner ligga till grund för behandlingsupplägget (Jull et al., 2010 s.134-136).

     

    Referenser:

    Praktisk medicin. (2015).  Whiplashskada. Halsryggsdistorsion. Pisksnärtskada. WAD (Whiplash Associated Disorder). Hämtad 2016-12-13. http://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/whiplashskada-halryggsdistosion-pisksnart-2/

     

    1177 Vårdguiden. (2016). Pisksnärtskada - whiplashskada. Hämtad 2016-12-13. http://www.1177.se/sormland/fakta-oc...whiplashskada/

    Jull, G., Sterling, M., Falla, D., Treleaven, J., & O´Leary, S. (2010). Whiplash, huvudvärk och nacksmärta, forskningsbaserade behandlingsriktlinjer inom sjukgymnastik. Lund. Studentlitteratur AB.

     

    Norrbrink, C & Lundeberg, T. (2015). Om smärta, -ett fysiologiskt perspektiv. Lund. Studentlitteratur AB. 

     

    Peterson, G. (2016). Neck muscle function in individuals with persistent pain and disability after whiplash injury. (Doktorsavhandling, Department of medical and health sciences, no 1523) Linköping. Linköping University.

     

     

     

     

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Bra struktur hela artikeln igenom och intressant att få läsa på mer om Wiplashskada! I den informationen som du hittat har någon av dessa referenser hänvisat till Vårdprogram av WAD antingen från VGR eller annan sida? Ex. https://www.imh.liu.se/samhallsmedicin/rehabiliteringsmedicin/filarkiv/1.59720/vardprogrammmetwad.pdf, http://www.whiplashkommissionen.se/www.whiplashkommissionen.se/omoss/om_oss.html och http://www1.vgregion.se/whiplash/Startsida/pif/Omh%C3%A4ndertagande%20av%20patieneter%20hela%20v%C3%A5rdprogrammet.pdf. Vore intressant och veta ännu mer om hur behandlingen mer specifikt bör gå till. /Sofia
    Posted 11:17, 16 Dec 2016
    Tack för en jätteintressant artikel! Jag jobbar själv väldigt mycket med just whiplashpatienter. Vi har faktiskt i samarbete med de vårdcentraler som finns i omrdet kring min mottagning börjat sammanarbeta kring våra patienter. De skickar nu mer alla patienter som varit med om en whiplashskada till oss för att vi ska unna förebygga framtida besvär. Vår gemensamma uppfattning är att smärtan/stelheten kan debutera så sent som 3veckor efter skadetillfället. Min uppfattning är därför att klassificeringen inom WAD-skador är lite svår att jobba med beroende på när klassificeringen sker och att denna kan variera mycket under de första veckorna efter skadan. men det är ju å andra sidan väldigt bra att det finns en klassificering överhuvudtaget!
    Eftersom WAD är en omstridd diagnos med, som du skriver, många olika tänkbara patologier tycker jag att det skulle berika din artikel om du skrev ut några av dessa. Men som sagt, tack för en välskriven artikel!
    Posted 14:45, 18 Dec 2016
    Slutkommentar:
    Tack för bra feedback! Som svar på din kommentar Sofie så hänvisar 1177.se till Whiplashkommisionens hemsida. Förutom den länken har jag inte hittar någon annan som refererar till just de vårdprogrammen som du föreslagit. Bra tips och kul med något som är kliniskt användbart. Uppskattade särskilt formulären som man kunde lämna till patienterna som "Västa Götaland" hade i sitt vårdprogram. Vad jag kunde läsa mig till i vårdprogrammen så sammanfattar Jull et al. det ganska bra i sin bok "Whiplash, huvudvärk och nacksmärtor" och informationen är delvis densamma.
    Jag valde att inte gå in på någon specifik behandling i min artikel då det inte riktigt finns någon koncensus kring vad som är den bästa behandlingen. Det hade dock varit väldigt intressant att diskutera detta vidare om det hade funnits mer utrymme för det i uppgiften.
    Vad intressant att höra om ditt arbete h16aelin! Vad är det för klinik du arbetar på? Jag håller verkligen med dig vad gäller klassificeringen, att den kan vara lite svår att jobba med. Jag tar till mig kommentaren gällande patologin och tänker att det kan vara en bra idé för att förtydliga bilden kring vad man tänker sig händer vid en whiplashskada.

    En reflektion som jag fått under arbetet med den här uppgiften är just hur komplexa vissa typer av smärttillstånd är och att det verkligen gäller att tänka tvärproffesionellt och att se hela människan vid behandling och bemötandet.
    Jag har även reflekterar en del kring vikten av att arbeta förebyggande, så som h16aelin också nämnde.
    Sammantaget en intressant uppgift och lärorikt att ta del av övriga kursdeltagares artiklar.
    Posted 20:25, 21 Dec 2016
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.