Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Gemensam wikisida för smärtkurser inom medicinsk vetenskap (MC3023 och MC3024) > Artiklar om smärta > Särskilda smärttillstånd > Trigeminusneuralgi (AA)

Trigeminusneuralgi (AA)

    Table of contents
    No headers

     

    Bakgrund

    Medfödd total okänslighet för fysisk smärta är en mycket sällsynt funktionsnedsättning som ofta leder till att personen drabbas av en förtidig död, inte sällan på grund av personen i fråga kan skada sig utan att vara medveten om det. Ett tämligen välkänt svenskt exempel på det är den så kallade Vittangisjukan namngiven efter en ort i Norrbotten varifrån det flesta med sjukdomen härstammar. Socialstyrelsen publicerade under 2014 en beskrivning av tillståndet och diagnosen fick koden G60.8 i ICD-10(1).

    För de som inte har denna specifika genkombinationen kan man nog säga att samtliga har någon gång haft ont någonstans.

    Denna artikel kommer att titta närmare på uppkomsten och behandlingen av trigeminusneuralgi. Trigeminusneuralgi är ett relativt ovanligt tillstånd men ger ofta en en ansiktssmärta som är värre än något som den drabbade upplevt tidigare och kallas därför ibland självmordssjukan(2).

     

    Trigeminusnerven och trigeminusneuralgi

    Även kallad trillingnerven, trigeminusnerven består av tre grenar som förmedlar sensoriska impulser från ansiktet. Det är den femte kranialnerven. Trigeminusneuralgi innebär huggliggande smärta i en eller fler av nervens grenars utbredningsområden. Smärtan är blixtrande och kommer i plötsliga attacker. Attackerna varar vanligtvis några sekunder och sällan mer än 2 minuter. Smärtattackerna kan utlösas av vardalgliga aktiviteter som att skratta, borsta tänderna, tugga, raka eller sminka sig (2).

    I sin idiopatiska form drabbar trigeminusneuralgi oftast personer kring 50 år och kvinnor oftare än män. En mindre patientgrupp har så kallad symtomatisk trigeminusneuralgi där sjukdomen är sekundär till exempel till multipel skleros eller en tumör. En mer och mer vedertagen förklaringsmodell till tillståndet är uppkomsten av ett fysisk tryck på trigeminusnerven av ett blodkärl(3).

    Patienterna kommer ofta i första hand i kontakt med akutläkare och det är mycket viktigt med en korrekt diagnos och insatt behandling. Antiepileptiska är förstavalsmedecineringen, opioider, NSAID och paracetamol har i stort sett ingen eller mycket svag effekt (4). I de allra flesta fall är det inte bristen på effekt som gör att behandlingen avslutas utan snarare obehagliga biverkningar och att patienten inte tolererar den dosering som krävs för att få tillräcklig effekt (5). Inverkan på livskvaliteten hos patienterna med trigeminsneuralgi är hög och orsakar stor oro och rädsla för oförutsägbara smärtepisoder och betungande läkemedelsbiverkningar. I brist på respons av behandlingen kan det vara aktuellt med ett kirurgiskt ingrepp där en så kallad mikrovaskulär dekompression (MVD) är förstahandsvalet. Om det mekaniska trycket från kärl på nerv inte kan bevisas är det möljigt att utföra en radiofrekvent rizotomi (RF) vilket förstör nervroten. Resultaten postoperativt tenderar till att vara goda men relativt lågt behov av reoperation eller vidare läkemedelsbehov (6,7).

     

    Patientfallexempel

    För tio år sedan hade patienten de första symtomen från trigeminusneuralgi. Personen sökte då först till tandläkare för vår värk i höger överkäke. Tandläkaren kunde inte se något avvikande. Då smärtan återkom under en helg sökte patienten vård på akuten vid flera tillfällen utan att få rätt hjälp. Ingen läkare kunde finna orsaken till ansiktssmärtan och patienten blev ordinerad läkemedel utan effekt. Ansiktet blev stelt på den smärtande sidan. Det var när patienten träffade en läkare på vårdcentralen diagnosen ställdes och Karbamazepin, ett antiepileptiskt läkemedel ordinerades. Effekten från läkemedlet var omedelbar, tog udden av smärta och stelheten försvann. Patienten beskriver ansiktssmärtor på båda sidor i ansiktet men har starkare smärtor på ena sidan. En smärtattack sitter i ungefär en minut åt gången och smärtan är blixtrande och den värsta tänkbara,. Smärtan känns i tänder, öron och hals. Vid attacker gör det så ont att patienten skriker. I en period av ansiktssmärta återkommer smärtattackerna 3-10 gånger om dagen i en period på 2-3 dagar men ibland upp till två veckor. Attackerna triggas exempelvis av att tugga på segt bröd, en kall vindpust, vid skratt, tandborstning och vid förkylning då slemhinnorna svullnar. Varm dryck förvärrar och kall dryck lugnar ner smärtan något. När patientens besvär succesivt förvärrades ökades dosen av läkemedlet efter hand, vilket resulterade i besvärliga biverkningar. Patienten kunde inte längre sköta sitt arbete på grund av trötthet, yrsel, klåda och ödem. Behandling med pregabalin provades då men det gav sämre effekt och viktuppgång. Patienten fick då prova Karbamazepin igen i lägre dos. Stora besvär med trigeminus neuralgi kvarstod och det blev det blev aktuellt med en MVD. Efter operationen var hon helt smärtfri under 7 månader. Smärtan kom då tillbaka av en mer molande karaktär som känns varje dag. Inga smärtattacker som tidigare. Remiss är nyligen skriven för eventuell kirurgisk åtgärd.

     

    Evidensbaserad sensorisk behandling

    Icke farmakologisk eller kirurgisk behandling har inte särskilt mycket stöd i dagens forskning. En litteratursökning via Pubmed gav 10 träffar med sökorden: Trigeminal neuralgia AND Tens. En sökning med: Trigeminal neuralgia AND acupunctur gav 15 träffar. Med begränsningarna att studierna publicerades inom 10 senaste åren. Dock visar dom få studier som finns att sensorisk smärtbehandling kan vara ett värt alternativ, främst med högfrekvent transkutan elektrisk nervstimulering (8,9).

     

     

    (1) J.Minde, läkare, för Socialstyrelsen. Tillgänglig vid: http://www.socialstyrelsen.se/ovanli...mne#anchore_18

    (2) Fahlström, ST-läkare, för Läkartidningen. Tillgänglig vid: http://www.lakartidningen.se/Klinik-...minusneuralgi/

    (3) Fagius J,Aquilonius S-M. Neurologi. Stockholm: Liber, 2006.

    (4) Ibrahim S. Trigeminal neuralgia: diagnostic criteria, clinical aspects and treatment outcomes. A retrospective study. Gerondontology. juni 2014; 31(2): 89-94.

    (5) Di Stefano G, La Cesa S, Truini A, Ceuccu G. Natural history and outcome of 200 patients with classical trigeminal neuralgia treated with carbamazepine or oxcarbazepine in a tertiary center for neuropathic pain. J Headache Pain. 9 juni 2014; 15:34.

    (6) Dumot C, Brinzeu A, Berthiller J, Sindou M. Trigeminal neuralgia due to venous neurovascular conflicts: outcome after microvascular decompression in a series of 55 consecutive patients. Acta Neurochir (Wien). 5 november 2016.

    (7) Hitchon PW, Holland M, NoellerJ, SMith MC, Moritani T, Jerath N, m.fl. Options in treating trigeminal neuralgia: Experience with 195 patients. Clin Neurol Neurosurg. October 2016; 149: 166-70.

    (8) Yameen F, Shahbaz NN, Hasan Y, Fauz R, Abdullah M. Efficacy of transcutaneous electrical nerve stimulation and its different modes in patients with trigeminal neuralgia. JPMA J Pak Med Assoc. Maj 2011; 61(5):437-9.

    (9) Millán-Gerrero RO, Isáis-Millán S. Acupuncture in Trigeminal Neuralgia Management. Headache J Head Face Pain. 1 mars 2006;46(3):532-532.

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Hej och tack för intressant läsning. Vad bra att du lyfter fram denna skrämmande diagnos. Jag har själv en aktuell patient med samma bekymmer just nu och det är svårt att sätta sig in i det lidandet det måste ge. Dessvärre är det tråkigt att läsa om det aktuella forskningsläget för icke-farmakologiska eller operativa insatser men det är väl tyvärr precis så det ser ut, hoppas det blir ändring framöver. Är detta en patient du själv har provat att behandla med akupunktur eller TENS?

    Det enda jag funderar lite på när jag läser din text är inledningen om den medfödda oförmågan att känna smärta, som jag inte riktigt kan koppla till den vidare texten om trigeminusneuralgi. I övrigt en lättförståelig och bra artikel.

    Hälsningar
    Linda Tellström
    Posted 13:44, 16 Dec 2016
    Vilken intressant läsning! Detta kunde jag alldeles för lite om, har mer eller mindre bara hört namnet/diagnosen förut.

    I vilket syfte kom patienten till dig? För smärtlindring eller annat? Du skriver att studier visa "att sensorisk smärtbehandling kan vara ett värt alternativ, främst med högfrekvent transkutan elektrisk nervstimulering", är detta något du själv provat? I så fall, med vilken effekt?
    Jag gick in och läste vidare på Läkartidningens artrikel, som du refererat till. Som en kommentar till denna artikel i tidningen, kunde man sa att en läkare från Karolinska institutet behandlat patienter med Trigeminusneuralgi "med elektrisk akupunktur enligt en tysk metod och deras apparatur". Läkarens kommentar var att "patienterna får hjälp och efter 3-5 behandlingar är symptomfria i långa perioder", vilket verkade intressant. Är det något du läst mer om?

    Du redogör kortfattat och bra om vilka symtomen är, vilka som drabbas, behandingsstaregier mm. Men något som jag saknar i din text är lite mer om det patofysiologiska orsaker bakom diagnosen, vad är det egentligen som händer?

    Gällande den kirurgiska behandlingen rekomenderar de i Läkartidningen "tidig kontakt med neurokirurg, då tidig kirurgisk behandling ger bättre resultat än sen eftersom sjukdomen ofta progredierar och läkemedelsbehandlingens effekt försämras med tiden". Med tanke på din patient, diskuterades inte kirurgi tidigare?

    Kan precis som h16ltell ovan, inte heller koppla inledningen helt med resterande innehåll i texten? Har det något samband med Trigeminsneuralgi, i så fall vilken?

    Intressant patientfall och intressant läsning, tack för det! :)
    Posted 16:56, 18 Dec 2016
    Bra skriven artikel, intressant med patientfallet. Skulle vara intressant och få mer fakta om det finns andra åtgärder som kan användas eller i alla fall testats som behandling? Akupunktur/TENS/BK/ samt även mer om prevalensen. Bra val av tillstånd, jag lärde mig massor!
    Posted 18:56, 18 Dec 2016
    Tack för intressant läsning.
    Jag får inte heller ihop din bakgrund. Sista stycket är relevant, om det där med att känna smärta ska vara kvar behövs en tydlig koppling till resten av texten. Annars, ta bort det.
    Sen funderar jag på din behandlingsplan. Kommer du erbjuda patienten något trots bristande evidens för ickefarmakologisk behandling? I sånt fall vad?
    Posted 20:07, 18 Dec 2016
    Hej och tack för era kommentarer!

    Jag kan och ska inte försvara bakgrundstexten. Den så kallade Vittangisjukan har ingen koppling med uppkomsten av Trigeminusneuralgi. Den kom med som trivia och platsar egentligen inte som relevant bakgrund till en vetenskaplig artikel om ett specifikt smärttillstånd.

    Patientfallet handlar inte om en egen patient utan uppkom efter en diskussion med en sköterska på min arbetsplats. På grund av samtalet läste jag på om ett för mig okänt smärttillstånd. En mer rigorös litteratursökning behövs för att kunna erbjuda patienten och lägga upp en ickefarmakologisk tilläggsbehandling.
    Posted 15:30, 23 Dec 2016
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.