Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Gemensam wikisida för smärtkurser inom medicinsk vetenskap (MC3023 och MC3024) > Artiklar om smärta > Särskilda smärttillstånd > Muskelskador (HJ)

Muskelskador (HJ)

    Muskelskador

    Akut muskelbristning eller muskelruptur, behandling och prevention

    Muskler och deras senor kan skadas på flera olika sätt. Bland idrottsskador är muskelbristningar i lårmusklerna, quadriceps, hamstrings och adduktorerna vanligast. Skadorna uppkommer genom direktvåld mot muskeln, kraftig och snabb muskelaktivering eller vid översträckning av muskeln. Skadegraden visar en stor variation med alltifrån mycket små bristningar till att muskeln/senan delvis eller helt går av. Inom många idrottsgrenar är situationer som kan orsaka muskelskador en mer eller mindre naturlig del av aktiviteten.  Fotbollsspelare som kolliderar eller samtidigt sparkar hårt mot samma boll är exempel på direktvåld mot muskeln och kraftig muskelaktivering som kan orsaka muskelbristningar. Detta leder i så fall i regel till djupt liggande muskelbristning i själva muskeln eller muskelbristning i övergången mellan sena och muskel1. Vid översträckning av muskeln, som när skidåkaren fastnat med fötterna och faller framåt eller när man halkar så att benet glider undan och rörelseuttaget och muskeltöjningen blir alltför stort, kan ge bristning i övergången mellan muskel och sena. Till och med lossning av muskeln från sitt fäste kan uppkomma vid kraftig översträckning av muskeln. Skador på musklerna i ljumsken karaktäriseras vanligen av inslag av överbelastning1.

    En variant på ”muskelbristning” i hamstrings och quadriceps är då senan i själva muskelbuken skadas. I många muskler fortsätter senan i muskelbuken (intramuscular tendon eller aponeurosis) och fungerar stabiliserande för muskelfibrerna. Muskelbristningar som involverar senan intramuskulärt eller muskelfibrernas förbindelse med den intramuskulära senan verkar kräva längre tid för läkning och är svårare att rehabilitera2.

    Den blödning som uppstår i vävnaden vid muskelbristning kan vara intra- eller intermuskulär beroende på om blödningen är innesluten i muskelhinnan eller sprids över ett större område i muskeln. Det senare ger ett betydligt större blåmärke och kan också absorberas och läka snabbare medan muskelbristning med innesluten blödning behöver längre tid för läkning. Läkningstiden förlängs också om senan blivit skadad. Med successivt stegrad rehabilitering och kontrollerad återgång i aktiviteten minskar risken för att skadan återkommer1.

    Muskelbristning utlöser en inflammation vars syfte egentligen är att stimulera till läkning. Immunceller, blodkärl och nerver samverkar på ett förprogrammerat, stereotypt sätt3. I samband med inflammationen sker en nedbrytning av matrix, den grundsubstans som fyller ut mellan vävnadscellerna. Tillväxtfaktorer som frisätts av inflammationen styr också tillväxten av fibroblaster. Det missgynnar muskelcellerna som förlorar sin förankring i vävnaden medan fibroblasterna stimuleras. Det kan leda till att organspecifika celler ersätts av bindväv5. Burhan et al (2012) belyser muskelskador och rehabiliteringen av dem som en komplex process i olika steg som överlappar varandra under samtidig inverkan av olika tillväxtfaktorer. Kanske är det så att inflammationen delvis är positiv och delvis är negativ för läkningen? Åtminstone så till vida att det finns delar som skulle vara önskvärda att minimera för optimal muskelläkning. Det finns visst stöd för att farmakologisk behandling med antifibrotiska läkemedel, t ex Losartan, kan minska bildningen av fibrös vävnad under läkningen och snabbare ge bättre funktion efter muskelskador4.

    Muskelbristning behandlas med kortvarig vila inledningsvis när den akuta smärtan är intensiv. Man försöker begränsa blödning och svullnad genom avlastning och tryckförband under den första timmen efter skadan. Kylbehandling kan ha smärtlindrande effekt. Det saknas vetenskapligt stöd för att de här åtgärderna är betydelsefulla för läkningen1.

    Så tidigt som möjligt efter skadan kan man börja med lätta muskelaktiveringar för att sedan övergå till successivt stegrad rehabilitering. Under den inledande fasen de första veckorna handlar det om att träna flera gånger dagligen för att återfå rörlighet och vänja muskeln vid belastning. Därefter följer en fas för tålighetsträning under ca 6 veckor. Nu ska träningen fokusera på balans, gång och allt bättre muskelfunktion och leda till känslan av att muskeln fungerar bra och klarar nästa fas med specifik hårdträning. Här fortsätter stegringen av muskelns och senans tålighet samtidigt som mer krävande balans- och koordinationsövningar, olika hopp och löpning läggs till under ca 11 veckor. Först därefter, när symptomen är borta och muskeln klarat av att träna hårt, kan återgången till idrott och motion ske vilket är den svåraste fasen att lyckas med. Under den här sista fasen, ca 6 veckor ska den tidigare träningen som är idrottsnära och innehåller spänst-, sprintträning och tung styrketräning ske parallellt med successivt ökad återgång i idrottsaktivitet1. Totalt handlar det alltså om ungefär ett halvårs rehabilitering efter en muskelbristning.

    Eftersom en muskelbristning innebär både lång frånvaron från idrotten/motionen och stor återfallsrisk eftersträvas prevention. Även om kunskapsläget förbättrats det senaste decenniet behövs mer forskning kring riskfaktorer, skademekanismer och metoder för att effektivt förebygga skador. Genom att identifiera personer i riskzonen och risker i tränings- och tävlingsprogram försöker man sätta in förebyggande åtgärder. Exempel på det är mer idrottsspecifik träning eftersom fler muskelskador sker under tävling än under träning6. Personer som löper störst risk för muskelbristning är de som tidigare haft en sådan skada. Man tror att det beror dels på muskeln och dels på riskfaktorer som fanns redan vid det tidigare skadetillfället.

    Rehabiliteringen efter muskelbristning inriktas främst på att undvika återfallsskada. Jämfört med tidigare har tiden från skadan till återgången i aktivitet snarast ökat. Träningen tillåts börja med låg belastning och stegras successivt. Anti-inflammatoriska läkemedel eller kortisoninjektioner rekommenderas inte vid muskelbristningar1. Anti-inflammatoriska läkemedel (Cox2-hämmare) verkar hindrande för skadade musklers reparationsparations4. Rehabiliteringen ska fortgå en tid efter återgången i aktivitet då risken för återfallsskada är som störst6.

     

     

    Slutkommentar

    Infallsvinkeln blir ganska idrotts-medicinsk både för att muskelbristningar uppkommer och vållar besvär inom det området och för att litteraturen främst fokuserar på idrottare. Nästan varannan svensk motionerar eller idrottar i någon form så det är många människor som kan drabbas av motions- eller idrottsskador. De som idrottar och motionerar har färre sjukskrivningsdagar än genomsnittet men skadorna ”kostar” en hel del sjukvårdsinsatser1. Muskelbristningar leder i regel inte till negativa följder eller andra svårigheter än att utövaren inte kunna ägna sig åt sin idrott/motion. Själva smärtan är oftast inte något stort problem i sammanhanget, mer än i det akuta skedet. Ansatsen i artikeln var snarare den att smärtan har en viktig roll i rehabiliteringen av muskelskador. Med hjälp av smärtan som varningssignal ska man lyckas dosera och stegra rehabiliteringen så att belastningen blir tillräcklig utan att bli för hög. Det är en viktig aspekt eftersom forskning har visat att läkning utan belastning ger ett sämre resultat i själva muskelns funktion och högre risk för återfall1.

    Jag valde i artikeln att försöka samla ihop information om muskelskador för att belysa skademekanismer och rehabilitering skador i musklerna. Senskador och andra frågeställningar som i sig är ganska omfattande lämnade jag även om de är både intressanta och relevanta i sammanhanget. Några saker nämner jag som att Brukner och Connell har konstaterat att muskelbristningar i quadriceps eller hamstrings verkar vara mer svårläkta om den intramuskulära senan drabbas och att kortisoninjektioner inte rekommenderas. Anledningen till att jag endast skriver om nedre extremitet är att jag inte hittade någon litteratur som beskriver muskelbristningar i övre extremitet. När det gäller behandling av antifibrotiska läkemedel var jag nog otydlig i artikeln. Det behövs mer forskning och framför allt RCT-studier innan metoden kan användas kliniskt.

    Muskelbristningar är inget stort problem sett ur folkhälsosynpunkt. Det kanske delvis kan motivera att kunskapsläget inte är så vetenskapligt förankrat. Mer forskning kring skademekanisker och rehabiliteringen behövs för att vi så småningom ska få klarhet i om den rehabilitering som idag förordas är effektiv. Det är svårt dra säkra slutsatser eftersom många faktorer spelar innan. Det tar också lång tid att utvärdera rehabiliteringen som är komplex. Återfallsrisken varierar men kan vara så hög som en av tre som tidigare haft muskelbristning i hamstrings (australiensk fotboll)1. Samtidigt nämns att rapporterade återfall kan vara underskattade eftersom en del utövare tvingats sluta med sin idrott på grund av skadan.

     

     

     

     

    Referenser:

    1.       Thomeé, R., Swärd, L., Karlsson, J. (2011) Nya motions- och idrottsskador och deras rehabilitering. Stockholm: Sisu idrottsböcker. ISBN 9789186323097

     

    2.       Brukner, P., Connell, D. (2016) ’Serios thigh muscle strains’: beware the intramuscular tendon which plays an important role in difficult hamstring and quadriceps muscle strains. Brittish Journal of Sports Medicine 2016;50:205-208

     

    3.       Norrbrink, C., Lundeberg, T. (red) (2014) Om smärta – ett fysiologiskt perspektiv. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. ISBN 9789144089706

     

    4.       Burhan, G. et al (2012) Biological approaches to improve skeletal muscle healing after injury and disease. Birth Defects Res C Embryo Today 2019;96(1):82-94

     

    5.       Wold, A., Mölne, J. (2011) Inflammationssjukdomar. Stockholm: Liber. ISBN 9789147093601

     

    6.       Bahr, R., Engebretsen, L. (2010) Undvik idrottsskador. Stockholm: Sisu idrottsböcker. ISBN 9789186323653

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Hej!
    Fint skrivet! Jag skulle önska en liten introduktion till texten, där du t ex beskriver din infallsvinkel, som verkar vara idrottsmedicinsk, dvs förutom att skadorna är idrottsrelaterade så är även målet med rehabiliteringen återgång till idrottande på avancerad nivå. (Det blir ju uppenbart senare i texten, men det vore bra med en inledning om detta).
    Du har skrivit genomgående kortfattat och informativt, vilket är bra. Och det är tydligt och klart vad du menar. Men ibland skulle jag vilja ha lite vidare beskrivningar av saker du nämner, till exempel om kortisoninjektioner, varför det inte är bra att sätta in vid muskelskador. Jag skulle också vilja ha lite mer kött på benen kring varför skador som involverar den intramuskulära senan är mer svårläkta och svårare att rehabba. Kanske behövs en beskrivning av hur senor läker och nåt slags jämförelse?
    Kanske lite mer också kring den kortvariga vilan vid akut skada, varför kortvarig, och vad riskerna med långvarig vila är. Och det vore intressant att ha lite reflektioner kring den stereotypa patienten (kanske ett patientfall), en idrottare på hög nivå, och hur tankegångarna kan gå kring en skada. Vad är deras specifika risker, kanske att återgå till träningen för snabbt, och vad det medför (snarare än det motsatta som i många andra typer av skador/patienter). Sen funderar jag lite på dina referenser, behöver man ha med ISBN-nummer? Här och var saknar jag också referenser i texten, t ex i början där det står vilka skador som är vanligast - var kommer det ifrån?
    Bra nivå annars tycker jag!
    /Katarina Dennis
    Posted 19:20, 15 Dec 2016
    Hej och tack för intressant läsning! Jag tycker att du med din text har fått till en bra introduktion till ämnet muskelskador men jag kan önska att texten var en nivå djupare. Likt h16katde skrivit här ovan upplever även jag att det skulle behövas några förtydliganden, som till exempel en motivering till varför kortisoninjektioner eller anti-inflammatoriska läkemedel ej rekommenderas och fördjupad information om skillnad mellan intermuskulär och intramuskulär blödning. Vad är vanligast och hur påverkar typen av skada mig i mitt arbete?
    Vad gäller rehabiliteringen får jag en övergripande bild om tillvägagångssättet med de olika faserna - bra, men allt fokus verkar vara på nedre extremitet (vilket du korrekt skriver är vanligast), då du beskriver gång, hopp och löpning. Hur ser förekomsten av muskelskador i övre extremitet ut och hur skiljer sig eventuell rehabilitering? Också generellt vore det intressant med lite statistik på förekomst, hur vanligt denna typ av skador är och hur många som återkommer till idrottande på samma nivå.
    Sammanfattningsvis en bra text men kanske lite för lite smärtfokus. En del frågor väcks och jag blir sugen på att själv fördjupa mig i ämnet.
    Tack!
    Posted 17:41, 18 Dec 2016
    Idrotsskador är alltid ett intressant ämne! :) En lättläslig, kortfattad men informativ text. Generellt så har du en bra tråd genom innehållet - från vad som händer och hur, till behandlingen/rehabilitering och slutligen till återgången till idrotten. Dock hade man kanske kunnat gå lite djupare eller reflekterat lite mer inom vissa delar? Finns det några siffror på hur många som skadas av muskelbristningar per år? Vilka drabbas - ålder, kön? Graderar man skadorna? Vilka är vanligast förekommande? Är det alltid konservativ behandling eller opererar man också? I så fall när?

    Jag hade aldrig hört talas om att behandling med antifibrotiska läkemedel, snabbare kunde ge bättre funktion efter muskelskador. Hur vanligt är det att man använder detta? Finns det några bieffekter? Om det nu ger snabbare funktion efter muskelskador, varför är inte detta då en allmän rekommendation? Kanske man kunde diskuterat/reflekterat lite kring detta?

    Gällande referenserna kan jag inte hitta referens 4 i texten? Och för kännedom så står referens 5 före referens 3.

    Tack o bock!
    Posted 17:42, 18 Dec 2016
    Mycket bra artikel! Jag kom på mig själv med att verkligen vilja fortsätta läsa då det var väldigt intressant! Det jag tänkte på med uppbyggnaden var att du kunde ha haft med rubriker för olika stycken för att göra det ännu mer lättläst och informativt. Jag skulle även gärna vilka ha en förklaring till vad fibroblaster är, för att det skulle vara intressant om du förklarade det så att man blir ännu mer insatt, eftersom du berättar om att det finns läkemedel mot detta.
    det jag kan hålla med de andra om är att texten kunde ha varit lite mer utförlig. Ett annat tips än tidigare nämnt är att mer ingående förklara de olika stegen för rehabiliteringen. Detta är ju otroligt viktigt för patienten så det skulle vara intressant och bra att veta mer om detta.

    Tack för en informativ och kul läsning!
    Posted 22:04, 20 Dec 2016
    Tack för kommentarer. Jag har försökt göra några förbättringar men inser förstås att mycket mer kunde göras! Det var lite svårt att hitta litteratur om muskelskador. Jag borde nog ha valt ett annat ämne från början. Kanske var det också lite dumt att inte skriva om smärta som ett problem i den här uppgiften. Utifrån den synvinkeln borde jag också ha valt ett annat ämne. När det gäller fibroblaster - och inflammation - rekommenderar jag boken "Inflammationssjukdomar" (Ref 5). ISBN-nummer behöver man säkert inte ha med..
    Posted 00:26, 23 Dec 2016
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.