Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Gemensam wikisida för smärtkurser inom medicinsk vetenskap (MC3023 och MC3024) > Artiklar om smärta > Särskilda smärttillstånd > Cervikogen huvudvärk

Cervikogen huvudvärk

    Table of contents
    No headers

     

    Huvudvärk; Cervikogen huvudvärk

     

    Bakgrund

    Huvudvärk är ett av det vanligaste förkommande sjukdomssymtomen. Den kan ha många orsaker och ingen åldersgrupp är immun, det kan dyka upp under hela livet. Ungefär 3 procent av den vuxna befolkningen har huvudvärk minst 15 dagar i månaden sedan minst 3 månader, vilket då kallas kronisk daglig huvudvärk. Det kan vara en primär sjukdom så som migrän, spänningstyp eller klusterhuvudvärk. Det kan också vara en sekundär sjukdom som uppkommer ur en annan identifierbar orsak. Cervikogen huvudvärk är en sekundär huvudvärk med den primära patofysiologin i de cervikala strukturerna. (1.2)

     Det finns egentligen inga objektiva test såsom specifika laboratorie -eller röntgenologiska undersökningar som kan påvisa primär huvudvärkssjukdom såsom migrän och huvudvärk av spänningstyp (HST). I regel är det lätt att diagnostisera migrän med aura och klusterhuvudvärk som har tydliga kännetecken, däremot är det oftast svårare att diagnostisera cervikogen huvudvärk, migrän utan aura samt HST då det finns avsevärda överlappningar av symtom mellan dessa huvudvärkstyper. Även om patofysiologin är olika så har dessa typer av huvudvärk en gemensam bana i det trigeminala systemet som kan förklara symtomöverlappningen. Diagnostisering försvåras ytterligare då huvudvärkspatienter ej sällan lider av blandad typ av huvudvärk. Anamnesen är således mycket viktig för att kunna ställa diagnos. Det kan underlätta med en huvudvärksdagbok där patienten kan fylla i anfallens frekvens, duration, lokalisation, intensitet samt andra symtom och eventuell medicinering. Detta är också bra då det kan ligga till grund för samtal kring utlösande faktorer (triggerfaktorer).

     

    Diagnos

    Följande diagnostiska kriterier gäller för att cervikogen huvudvärk (IHS 11.2.1) enligt den internationella klassifikationen av huvudvärk:

    A. Smärta som är refererad från ett ursprung i nacken och upplevs i en eller fler regioner av huvudet och/eller ansiktet vilken uppfyller kriterierna under C och  D.                                                                      

    B. Kliniska, laborativa och/eller bildmässiga bevis för en sjukdom eller skada inom nackryggraden eller nackens mjukdelar vilka man vet eller för vilka finns allmän acceptans att de kan orsaka huvudvärk.

    C. Bevis för att smärtan kan orsakas av sjukdomen eller skadan i nacken är baserad på minst ett av följande:

            1. Förevisning av kliniska tecken vilka pekar på att ursprunget till smärtan sitter i nacken.

            2. Med hjälp av placebo- eller annan kontrollerad teknik kan man visa att huvudvärken försvinner efter diagnostisk blockad av nackstrukturen eller dess innervation.

    D. Smärtan försvinner inom 3 månader efter framgångsrik behandling av den bakomliggande sjukdomen eller skadan (3).

     

    Andra kompletterande karaktäristiska kännetecken vid cervikogen huvudvärk är att smärtan ofta startar i nacken, att det sällan är autonoma symtom, vilket är mer typiska karaktärsdrag vid migrän.   Vid cervikogen huvudvärk uteblir även reaktion på läkemedel som ergotomin och sumatripan. Mest vanligt för både migrän och cervikogen huvudvärk är en unilateral huvudvärk men migrän kan byta sida under och mellan anfallen i motsats till cervikogen huvudvärk som alltid uppträder på samma sida. Det finns också studier som indikerar på en försvagad (sämre uthållighet) kraniocervikal muskulatur hos personer med cervikogen huvudvärk, detta har inte visat sig i grupper med migrän och spänningshuvudvärk, det krävs dock ytterligare forskning för att fastställa detta(1.2).

    För att definitivt diagnostisera cervikogen huvudvärk kräver både International Headache Society (IHS) och (CHISG) anestetiska cervikala blockader under flouroskopisk ledning. Att göra det på alla skulle vara alltför resurskrävande men man kan ta till det när alla andra konservativa metoder är prövade. Diagnostiska blockader är avgörande när kirurgisk behandling såsom neurotomi övervägs ibehandlingen(1).

     

    Patofysiologi

    Tänkbara orsaker till cervikogen huvudvärk är att det sker en konvergens i andra neuronet i segment C1-C3 mellan nociceptiv afferent från trigeminus och nociceptiv afferent från C1-C3. Den här sammanstrålningen mellan dessa strukturer förklarar refererad smärta från cervikala strukturer till huvudet och käken, samt från occiput upp mot coronala suturen. Alla segment från occiput till C4-C5 är kapabla att referera smärta till occiput regionen. Men refererad smärta till huvudet och käken sker endast från segment C1 och C2. Neuroanatomin av cervikogen huvuvärk indikerar att vilken som helst av de strukturer som innerveras av C1-C3 spinala nerver kan vara källan till huvudvärken. Dessa strukturer innefattar posteriora nackmusklerna, C2-C3 och C3-C4 facettleder, atlantoaxiala lederna inklusive kapsel och ligament, C2-C3 och C3-C4 diskarna, översta delen av duramater och carotis vertebralis. Det har dock visat sig att de mest vanliga strukturerna som refererar är facettlederna C2-C3 och lateral atlantoaxial leden. Andra mer sällsynta anledningar till cervikogen huvudvärk kan vara tumörer och infektioner i övre cervikalen. Reumatisk artrit i de övre lederna kan också orsaka cervikogen huvdvärk men då är även andra leder angripna(1.4.5). 

    Patienter med cervikal huvudvärk uppger ofta en bakgrund med trauma i huvud eller nacke som upptakt till symtomen. Det kan då vara lockande att lägga ihop nackskada + huvudvärk = cervikogen huvudvärk men nacksmärta är inte ovanligt symtom till vilken huvudvärk som helst, inklusive migrän och HST. Det är ej heller ovanligt att muskuloskeletal smärta förekommer i samband med huvudvärk frfa då den sitter i nackregionen. Det är viktigt att att använda klassificeringskriterierna när man ska ställa en definitiv diagnos vid cervikogen huvudvärk men man kan också lugnt ställa diagnos med en väl genomförd undersökning av det cervikala muskuloskeletala systemet och finna ett karaktäristiskt mönster av försvagningar i leder, rörelser och muskler (1).

     

    Behandling

    Det finns evidens för att cervikal manuell terapi och specifik terapeutisk träning har gynnsam effekt på cervikogen huvudvärk med en minskning av intensitet, frekvens och varaktighet. Andra mer avancerade behandlingsmetoder kan vara blockader, neurotomi, steroidinjektioner och steloperationer. När det gäller akupunkturbehandling så har det en god evidens och kan vara ett bra behandlingsalternativ när det gäller huvudvärk av spänningstyp och migrän. Det finns dock inte några bra studier som visar evidens för behandling med akupunktur vid diagnostiserad cervikogen huvudvärk(1.2).                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                  

     Min behandlingsplan hade sett ut på följande vis:                                                                                                                                                                                                                                                                          

     - Stärkande övningar i första hand för craniocervikal muskulatur/prevertebraler. Lågbelastande träning som främjar kontroll av segmentets rörlighet.                                                                                        

    - Även annan styrketräning eller någon typ av upprepad muskelarbete där vi försöker uppnå en kumulativ effekt, få en generellt smärtlindrande effekt samt ökad belastningstolerans. Vi försöker då påverka ergoreceptorer som via a-deltafiber skickar signaler via ryggmärgen och vidare upp i de ascenderande bansysytemet till talamus, påverkar PAG och RVM på vägen upp och vi får den smärtlindrande effekten via de descenderande banorna som hämmar överföringen av nociceptiv signal såväl pre som post synaptisk. Denna förklaringsmodell gäller även för akupunktur som också skulle kunna vara aktuellt för patienten. Då får vi också en perifer och spinal påverkan med ökat lokalt blodflöde samt smärthämmande effekter via bl.a interneuron där det frisätts ämnen                           exempelvis gaba som hämmar/bromsar nociceptiv överföring.                                                                                                  

    -Mobilisering/manipulation av segment där eventuella rörelserestriktioner finns, ex. cervikalt och/eller cervikothorakala övergången -för att få en följsam rörelse utan led eller muskelhinder.

    -Se över arbetsplatsen så att patienten har en bra ergonomi, och har möjlighet till att jobba i olika positioner exempelvis vid kontorsarbete att man kan jobba i både stående och sittande. Se över skärmplacering, ha rätt höjd på tangentbord. Se över placering av flyttbara föremål exempelvis pärmar. En förbättrad huvudposition förhållandevis till skärmen skulle i detta fall eventuellt få en minskad irritation av det cervikala muskuloskeletala komplexet.

     

    Då cervikogen huvudvärk oftast uppkommer sekundärt till någon typ av nack- eller huvudtrauma, exempelvis efter whiplashskada, så kan det vara svårt att förebygga smärttillståndet. Viktigt är dock att vara observant till varför smärtan triggas igång. Försöka hitta mönster i smärtbilden och förbygga med rätt ergonomi och regelbunden träning.

     

    Referenser

    1. Jull G, Sterling M, Falla D, Treleaven J, O`Leary S, Whiplash, huvudvärk och nacksmärta. Lund: Studentlitteratur; 2010.

    2. Varkey E, Linde M, Carlsson J. Behandling av huvudvärk ur ett sjukgymnastiskt perspektiv. 2010;

    Fysioterapi 1; 36-44.

    3.The International Classification of Headache Disorders: 2nd edition. Cephalalgia 2004;1:9-160

    4. Bogduk N. Cervicogenic Headache: Anatomic Basis and Pathophysiologic Mechanisms.

    Current Pain and Headache Reports. 2001;5:382-386.

    5. Bogduk N. The Neck and Headaches. Neurology Clinic. 2014;32:471-487.

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Spännande område! Hur kom det sig att du valde just cervikogen huvudvärk att skriva om?
    Jag saknade lite mer indelning/rubriker i texten för att lättare följa med och veta vad som skrevs om i just det stycket. Hade även varit roligt med en reflekterande sammanfattning på slutet där du själv lägger in lite tankar om förekomst, kriterier och behandling, eller lite om hur det ser ut i klinik gällande denna diagnos.
    Posted 11:45, 15 Dec 2016
    Intressant att läsa mer ingående om cervikogen huvudvärk. Bra!. Du beskriver specifik terapeutisk träning- Jag blev lite nyfiken på att vad det är och om det är något som du själv har erfarenhet av eller någon annan av de metoder som beskrivs? Jag blev även nyfiken på om McKenzie metoden beskrivs i litteraturen som en behandlingsform för denna typ av huvudvärk.
    Du valde att lägga in referenserna näst sist. Vet inte om det kanske bättre att referenserna står sist?
    Posted 16:06, 18 Dec 2016
    Hej. Intressant läsning. Cervikogen smärta känns som att den blir underdiagnosticerad, som du skriver är det en viktig diff.diagnos till spänningshuvudvärk och migrän. Jag tror tyvärr att den inte är lika etablerad (om åtminstone där jag jobbar).
    Jag undrar om det fanns några siffror på hur vanligt förekommande det är?
    Sen undrade jag också lite kort vad det var för patient du har beskrivit behandlingen för?
    Posted 19:29, 18 Dec 2016
    Bra skrivet och formulerat!

    I första stycket innan diagnosticeringen nämns lite om cervikogen huvudvärk men även mycket generellt om de olika typerna av huvudvärk. Jag tänkte på att det kan vara bra att skriva om huvudvärk men att sedan snabbt snäva in på området om cervikogen huvudvärk. Om detta kommer innan diagnosticeringen tror jag man lättare kan ta till sig utav de kriterierna då man har en bättre bild av tillståndet.
    I texten nämns att personer med cervikogen huvudvärk har sämre uthållighet i kraniocervikal muskulatur, finns det fler riskfaktorer?
    Saknar lite referenser i texten. Dels i andra stycket, för de diagnostiska kriterierna samt för behandlingsplanen. Där kommer behandlingsplanen även efter referenserna vilket man borde byta plats på.
    Hur ser det ut med prognosen, hur många blir bra från detta tillstånd?
    Bra beskrivet av både symtom samt hur cervikogen smärta förklaras på strukturnivå! Lite nyfiken på om det finns någon fakta på mer övergripande orsaker till cervikogen huvudvärk? Efter den ingående förklaringsmodellen nämns i texten att det finns andra mer sällsynta anledningar. Men finns det någon förklaring till de mer vanliga anledningarna?
    Intressant läsning!
    Posted 20:16, 19 Dec 2016
    Den här uppgiften har innehållit flera olika moment vilket varit lärorik. Det är sällan man tar sig tid att fördjupa sig och ”grotta” ner sig så i detalj i ett smärttillstånd. Roligt också att få kommentarer från andra personer med andra infallsvinklar.
    Precis som emeca kommenterar så upplever jag också att cervikogen huvudvärk kan vara underdiagnostiserad, och att det är ett område som behöver belysas mer med fler bra studier för att få en tydligare bild av bland annat prevalens och prognos.
    Jag tolkade uppgiften som att man kunde skriva ganska fritt och att ramarna var väl tilltagna. I litteraturen så finns det precis som jag skriver rekommendationer på olika behandlingar men inte så mycket mer specifika sjukgymnastiska interventioner. Därför beskriver jag behandlingsplanen mer efter mina egna tankar utifrån evidens och samlad erfarenhet. edited 09:14, 22 Dec 2016
    Posted 08:21, 22 Dec 2016
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.