Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Gemensam wikisida för smärtkurser inom medicinsk vetenskap (MC3023 och MC3024) > Artiklar om smärta > Akut och långvarig smärta > Akut och långvarig smärta (VN)

Akut och långvarig smärta (VN)

    Table of contents
    No headers

    Nästan alla människor har problem med smärta någon gång.  Akut smärta definieras som smärta som upplevs i 3-4 veckor. Man söker ofta hjälp inom sjukvården och tar smärtlindrande medicner  (2). Akut smärta fyller en funktion. Den varnar oss och vi tolkar smärtan som ett hot. (5).

     

    I vissa fall går den akuta smärtan inte över utan blir långvarig. Långvarig smärta, vilken pågått i mer är tre månader, kan påverka flera av kroppens system. Den påverkar det autonoma nervsystemet, det immunlogiska systemet, det endokrina samt motoriken. Det innebär bland annat att sömnen, humöret, koncentrationsförmågan, minnet etc försämras. Man blir ofta nedstämd och isolerad (3). Den centrala smärtförstärkningen brukar normalt gå i regress om den nociceptiva, neuropatiska eller inflammatoriska retningen upphör. Dock är vissa individer mer mottagliga att drabbas av ökad central smärtkänslighet och långvarig smärta på grund av ärftliga och känslomässiga faktorer  (1).

     

    Psykologiska faktorer spelar en stor roll vid långvarig smärta och är en starkt bidragande orsak vid övergången från akuta till långvariga besvär. Kognitiva riskfaktorer är bland annat katastroftankar samt rädsla-undvikande-inställning. Emotionella riskfaktorer innefattar ångest, depression, nedstämdhet, stress, upprördhet etc. Ökad oro eller en deprimerad sinnesstämning leder till en sänkning av smärttrösklarna och man tolererar smärtan sämre (2).

     

    Hur kan behandlingen ske? Det är viktigt att bibehålla eller återuppta vardagliga aktivteter för att gynna läkningsprocessen och funktionsförmågan. Ett aktivt liv gynnar tillfrisknandet. Patienten kan behöva smärtlindring för att kunna hålla sig aktiv (2). Personer som besväras av långvarig smärta är ofta inaktiva på grund av smärta, trötthet, rörelserädsla och nedstämdhet. Fysisk träning har smärtlindrande effekter men kan även påverka välbefinnandet och sömnen (3). 

     

    ACT (Acceptance and Commitment Therapy) är en behandlingsmodell och en vidareutveckling av KBT (kognitiv beteendeterapi) där fokus ligger på personens beteende istället för smärtupplevelsen. Man fokuserar på det som känns meningsfullt i livet och att leva som man vill trots smärtan. Acceptans handlar om att acceptera (tillåta) alla upplevelser och att inte lägga kraft på att försöka ta bort de obehagliga upplevelserna. Acceptans är ett bra förhållningssätt vid upplevelser som inte går att ta bort. Målsättningen i ACT är att acceptera det som inte går att förändra och att fokusera på det vi kan styra över för att få ett innehållsrikt liv (5).

     

    I en studie där man jämförde KBT och ACT som behandlingsmetod vid långvarig smärta, fann man evidens för båda metoderna när det gäller förbättring av depression och smärtrelaterad ångest hos deltagarna. Det förbättrade tillståndet kvarstod vid en 6-månaders uppföljning. Deltagarna upplevde ACT-modellen som mer tillfredsställande (6). ACT har även använts som behandlingsmetod för ungdomar med långvarig smärta i en studie där även föräldrarna deltog i ett supportpogram. Signifikanta förbättringar sågs hos ungdomarna gällande depressiva symptom och smärthantering (8)

     

    Multimodal rehabilitering (MMR) används för patienter med stora rehabiliteringsbehov. Ett team bestående av flera professioner planerar och utför åtgärder tillsammans med patienten under fyra till sex veckor och tanken är att patienten ska få ett mer välfungerande liv. Det finns måttligt starkt stöd för att MMR minskar patienten sjukskrivningstid eller att det leder till återgång i arbete (4).

     

    Tvärprofessionella behandlingar har visat sig vara effektiva för patienter med fibromyalgi. I en studie deltog patienter med fbromyalgi i ett tre månaders tvärprofessionellt behandlingsprogram. Hypotesen var att patienterna skulle öka sin funktionella status, nivå av fysisk aktivitet och regelbunden träning efter att ha deltagit i programmet, vilket också infriades.  Alla deltagarna erhöll konventionell farmakologisk behandling, fysisk träning två gånger/vecka samt KBT-sessioner i grupp, två timmar/vecka. De funktionella förbättringarna kvarstod ett år efter avslutad behandling (7).   

     

     

     

    Källförteckning

     

    1. Lidbeck,J., (2016), Central sensitisering bakom svårbehandlad smärta. Läkartidningen.

    2. Linton JS., (2005), Att förstå patienter med smärta. Studentlitteratur AB.

    3. Norrbrink C., Lundeberg T. (2012), Om smärta - ett fysiologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.

    4. Socialstyrelsen (2011), Indikation för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta.

    5. Wicksell R., (2015), Att leva med smärta. ACT som livsstrategi. Stockholm: Natur och kultur.

    6. Loebach Wetherell J, et al (2011), "A randomized, controlled trial of acceptance and commitment terapy and cognitiv-behavioral therapy for chronic pain". Pain.

    7. Salvat I, et al (2016), "Functional status, physical activity level, and exercise regularity in patients with fibromyalgia  after Multidisciplinary treatment: retrospective analysis of a randomized controlled trial": Rheumatology.

    8. Kanstrup M, et al  (2016) "A cinical pilot study of individual and group treatment for adolescents with chronic pain and their parents: effects of acceptance and commitment therapy on functioning" Children

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    En lättförstålig artikel. Intressant läsning angående ACT behandling då jag inte är så inläst på denna behandlingsmetod. För att utveckla artikeln skulle du kunna fylla på lite kring Centralt störd smärtmodulering. Tips på artiklar som berör detta.
    http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2016/10/Central-sensitisering-bakom-svarbehandlad-specifik-smarta/
    http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/7/7725/LKT0741s2959_2964.pdf
    Posted 18:14, 14 Dec 2016
    Tack för intressant läsning. En reflektion är att du i stycke 2 skriver om gliaceller aktiveras, det skulle jag vilja veta mer om , du skriver även om förändringar i perifer vävnad vid sensitiserig, det skulle jag också vila veta lite mer om. I kurstilleraturen Om-smärta som du hänvisar till finns förklaring. Håller med h16viekd med att ACT var mycket intressant, kände inte till det. Då smärta och stress har liknande fysiologiska händelser antar jag att ACT kan fungera på utbrändhet.
    Posted 09:18, 15 Dec 2016
    Jag håller med om att för oss som vårdgivare är det viktigt att kommunikationen med patienten är tydlig och empatisk och på så sätt få patienten att förstå att vi kan ha smärta utan att en allvarlig skada föreligger och att det då är att använda kroppen, till och med det smärtande området som kan vara nyckeln till att lindra smärtan. Har vi ont är det naturligt att vi blir rädda och undviker och i detta fallet så måste vi gå mot rädslan. Annars är risken att patienten blir upptagen av söka efter rätt behandlare/behandling och valsa runt i sjukvården. Har man jobbat ett tag så har man träffat på de här personerna som känner sig misstrodda och kränkta för att deras smärta ej tas på allvar. edited 10:55, 15 Dec 2016
    Posted 10:54, 15 Dec 2016
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.