Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Fysisk aktivitet och träning som prevention och behandling, MC3025 > Fördjupningsarbeten > Styrketräning vid inklusionskroppsmyosit (IBM)

Styrketräning vid inklusionskroppsmyosit (IBM)

    Table of contents
    No headers

    av Maria Signeul

     

    P Män och kvinnor med diagnosen inklusionskroppsmyosit (IBM, inclusion body myositis).

    I  Styrketräning

    C ingen intervention

    O Muskelfunktion mätt med Functional Index 2 (FI2) och Manual Muscle Test (MMT). Livskvalité mätt med The Short Form 36 Health Survey (SF-36).

     

    Introduktion

    Myosit är en inflammatorisk myopati och kan förekomma i akut form och är då ofta spontant övergående, men det finns former som är kroniska där orsaken inte är känd (Klareskog, Saxne, & Enman, 2011). Dessa idiopatiska inflammatoriska myopatier (IIM) indelas oftast i tre undergrupper: dermatomyosit (DM), polymyosit (PM) samt inklusionskroppsmyosit (IBM, inclusion body myositis), men en ny subgrupp har nyligen identifierats, immun-medierad nekrotiserande myopati (IMNM) (Sakiniene, 2018). DM, PM och IBM skiljer sig åt i kliniska manifestationer och i muskelhistopatologi. Gemensamt för dessa myositer är dock att de karaktäriseras av muskelsvaghet och nedsatt uthållighet i fram för allt proximal muskulatur (Klareskog, Saxne, & Enman, 2011). Vid IBM så drabbas fram för allt quadricepsmuskulaturen, distal benmuskulatur samt handleds- och fingerflexorer och muskelatrofin är uttalad (Alexanderson, 2012). Det är vanligt att patienterna faller (Alexander, 2016). Muskelsvagheten kommer smygande under månader upp till år. Sväljsvårigheter förekommer också och drabbar nästan en tredje del av patienterna. Män drabbas oftare än kvinnor av IBM samt att männen ofta är över 50 år vid sjukdomsdebut, till skillnad från DM och PM där diagnoserna är vanligare hos kvinnor (Klareskog, Saxne, & Enman, 2011). Patienter med IBM svarar inte på farmakologisk behandling och de skattar lågt på livskvalité vad gäller fysisk funktion, social funktion och allmän hälsa. Det finns inte så många studier på träning vid IBM, men de senaste rönen tyder på att träning är säkert samt att det kanske också dämpar den kliniska sjukdomsaktiviteten samt minskar muskelinflammationen (Alexanderson, 2012). Vid alla myositsjukdomar är det viktigt att patienten från första början får sjukgymnastisk behandling. Fysisk träning har visats ha bra effekt vid poly- och dermatomyosit (Sakiniene, 2018). 

     

    Frågeställning

    Kan styrketräning leda till ökad muskelfunktion och förbättrad livskvalité hos män och kvinnor med diagnosen inklusionskroppsmyosit, mätt med Functional Index 2 (FI2), Manual Muscle Test (MMT) samt SF-36, direkt efter avslutad intervention? 

     

    Litteratursökning

    Till introduktionen gjordes initialt en sökning på Högskolan Dalarnas biblioteks sökmotor Summon.

    Sökord: inclusion body myositis AND physical exercise.

    I tillägg söktes information bland kända faktaböcker i ämnet samt sökning direkt på websidan ”internet medicin”.

    Ny sökning gjordes sedan i följande databaser: PubMed, PEDro, Cochrane Database of Systematic Reviews, Summon samt Ovid MEDLINE(R) 1946 till 14:e mars 2018.

    Huvudsökord: inclusion body myositis, resistance training, exercise, physical therapy, aerobic exercise, muscle function, muscle impairment, quality of life. 

     

    Resultat

    Gualano et al. (2009) genomförde en case study på en 65-årig man med IBM som fick träna 12 veckors styrketräning på en moderat intensitet med ett begränsat blodflöde. Programmet utfördes 2 ggr/vecka och bestod av övningarna benpress, knästräckning och knäböj utförda med ett 50%-igt begränsat blodflöde. Antal repetitioner var 3 x 15 RM med 30 sekunders vila mellan seten. Blodflödet begränsades med två tryckmanschetter som placerades över ljumskvecken på bägge låren. Man använde bland annat utvärderingsmåtten 1RM benpress, tvärsnittsyta lår (mätt med CT), balans och muskelfunktion (mätt med timed up-and-go och timed stands test), livskvalité (mätt med SF-36, Health Survey Questionnaire samt Health Assessment Questionnaire (HAQ)) samt inflammationsparametrar i blod. Resultatet visade på ökning i lårets tvärsnittsyta med 4.7%, nästan 16% förbättring på 1 RM i benpress samt 6 sekunder snabbare på timed up-and-go (60% förbättring). Timed stands test var oförändrat. Vad gäller livskvalité så skattade patienten bättre på alla delskalor i SF-36, men HAQ var oförändrat. En av svagheterna i denna studie är att alla parametrar inte är redovisade, ex.v. nämns inte värdet på timed stands test eller HAQ. Sedan är det en case study så frågan är vilka slutsatser man kan dra, men jag tycker att författarna har en relevant och intressant diskussion angående resultatet.

     

    Alexandersson (2016) konstaterar in sin reviewartikel över fysisk träning vid idiopatisk inflammatorisk myopati (IIM), att det är få träningsstudier som fokuserar på IBM, endast 6 stycken. En studie hade använt sig av hemträning där övningarna bestod av uppresning från sittande till stående, biceps- och deltoideuskontraktioner, övningar för handledsböjarna, sittande rodd, tå- och hällyft, dynamiska knästräckningar i sittande, isometriska kontraktioner i låradduktorerna samt stretching av vadmuskel. Programmet utfördes 2 ggr/dag under 16 veckor. I denna studie såg man signifikant förbättring av knästräckarna och fingerflexorerna samt även i övriga muskelgrupper. Utfallsmått var bl.a.  30 m gångtest, trappgång samt myometer som hölls i handen. Samma forskargrupp hade även tittat på konditionsträning på 80% av maximal hjärtfrekvens i kombination med ovan nämnda hemträningsprogram. Resultatet i den studien visade att konditionen blev bättre men att muskelstyrka (mätt med MMT-8) och andra funktionella mått var oförändrade. I en av de första träningsstudierna på IBM som kom 1997 utvärderade man styrketräning 3 dagar/vecka under 12 veckor, med belastningar mellan 3 och 15 VRM (voluntary repetition maximum). Muskelstyrkan mätt med 3 VRM ökade mellan 25-120% med störst effekt i de minst drabbade muskelgrupperna. Styrkan mätt med MMT förändrades dock inte. Alexanderssons review täcker i stort sett alla träningsstudier med syfte att påverka olika delar av hälsan, som publicerats sedan 1993, då de första träningsstudierna på myositer kom. Så en styrka är att den är så omfattande. Det är däremot svårare att få information om de exakta interventionerna, så som exakt vilka övningar som använts och hur många VRM.

     

    Av de sex studierna i Alexanderssons review, varav en av dem var den case study som Gualano et al. gjort, så var träningsinterventionen 12 veckor i fyra av dem, i en studie var den 16 veckor och i en 3 veckor med en frekvens mellan daglig träning till 2 dagar/vecka. Av de utfallsmått jag sökte i min frågeställning så är det ingen av dessa studier som använt muskelfunktionsbedömningen FI2, men däremot dess föregångare functional index (FI) i två studier. MMT och MMT-8 har använts i två av studierna med ingen förbättring. Livskvalité mätt med SF-36 har bara använts i en av studierna, vilket var i en case study, och visade resultatet på förbättring.

     

     

    Diskussion

    Referenser

    Alexanderson, H. (2012). Exercise in Inflammatory Myopathies, Including Inclusion Body Myositis. Current Rheumatology Reports, 14(3), 244–51. https://doi.org/10.1007/s11926-012-0248-4.
    Alexanderson, H. (2016). Physical exercise as a treatment for adult and juvenile myositis. Journal of Internal Medicine, 280(1), 75–96. https://doi.org/10.1111/joim.12481.

    Gualano B, Neves M, Jr., Lima FR, Pinto AL, Laurentino G, Borges C, ... Ugrinowitsch C. (2010). Resistance training with vascular occlusion in inclusion body myositis: a case study. Medicine & Science in Sports & Exercise, 42(2):250-4. doi: 10.1249/MSS.0b013e3181b18fb8 

    Klareskog, L., Saxne, T., & Enman, Y. (2005). Reumatologi (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

    Sakiniene, E./internetmedicin.se. (2018). Idiopatiska inflammatoriska myopatier. Hämtad 2018-02-19 från http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1067

    Files (0)

     

    Comments (2)

    Viewing 2 of 2 comments: view all
    Paula, Linn och jag diskuterade SBU:s olika granskningsmallar. Det var inte bara jag som tyckte att det var lite svårt att använda dem. Bl.a. för att terminologin kändes ovan. Vi konstaterade också att det var svårt att hitta artiklar som besvarar exakt den frågeställning man har, även om området man skriver om är brett eller smalt. Jag kom fram till att jag ska försöka hitta ytterligare en artikel som berör min fråga.
    Posted 18:57, 3 Apr 2018
    Jag har hittat ett abstract på en RCT studie på sIBM, men har problem att finna själva artikeln.
    Posted 22:35, 3 Apr 2018
    Viewing 2 of 2 comments: view all
    You must login to post a comment.