Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Fysisk aktivitet och träning som prevention och behandling, MC3025 > Fördjupningsarbeten > Styrketräning vid Multipel Skleros

Styrketräning vid Multipel Skleros

    Table of contents
    No headers

    Av: Katarina Hesselgren

     

    Introduktion

    Multipel Skleros (MS), som betyder många ärrhärdar är en neurodegenerativ och autoimmun sjukdom. Immunologiska processer angriper myelin i hjärna och ryggmärg och det bildas plack som slutligen övergår till ärrvävnad. När myelinet är angripet minskar nervledningshastigheten, och i vissa fall försvinner nervledningsförmågan helt (Fagius & Röhl, 2007). Detta kan leda till både motorisk och kognitiv dysfunktion, symtom i form av depression, en överväldigande trötthet och utmattning i form av fatigue och en påverkan på vardagliga aktiviteter (Motl m.fl., 2017).

    Sjukdomen debuter hos 85–90 procent i 20–40 års åldern och då oftast i form av så kallad relaps-remitting försämring, det vill säga skov. Efter ca 15 år övergår sjukdomen i 40–50 procent av fallen i progressivt sjukdomsförlopp, så kallad sekundärprogressiv MS. Den sekundärprogressiva MS-formen innebär en mer stadig sjukdomsförsämring.

    Behandling vid MS sker med bromsmediciner som hämmar inflammation och minskar antalet plack med upp till 60 procent (Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, 2016). Dock kan dessa bromsmediciner endast användas vid skovvis fortlöpande MS, och den övriga behandlingen är symtomatisk utifrån de besvär som den drabbade uppvisar. För lindring av fatigue är den farmakologiska behandling bristfällig och i flertalet fall ej bättre än placebo (Fagius & Röhl, 2007).

    Där kommer fysisk aktivitet in i bilden, och ser man historiskt på MS och fysisk aktivitet så har det varit en behandlingsform som långt ifrån rekommenderades då man ansåg att det förvärrade symtomen i form av ökad svaghet, försämrad förflyttningsförmåga och ökade besvär av fatigue (Hayes, Gappmaier, & LaStayo, 2011). Idag vet vi att så inte är fallet. Fysisk aktivitet och träning är tvärtom en säker behandlingsform som rekommenderas i syfte att hantera symtom, återuppbygga eller underhålla funktion och optimera livskvalité hos personer med MS (Motl, McAuley, & Snook, 2005; Sharif m.fl., 2018).

    Fysiologiskt sker detta i form av neuroplasticitet som innebär att hjärnan är anpassningsbar och att det trots en skada fortfarande sker nybildning av synapser, och remyelinisering av demyeliniserade axoner (Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, 2016). Jämte hjärnans förmåga att bygga upp skadade områden ses även en funktionell reorganisering som gör att de patofysiologiska förändringarna synliga på magnetkameraundersökning inte alltid överensstämmer med de kliniska symtomen den drabbade uppvisar (Zeller & Classen, 2014). Hjärnan kan med andra ord kompensera för de oreparerbara skador på nerver som ibland uppstår, så kallade lesioner.

    Trots all information om hälsofrämjande effekter visar studier av personer med MS i mindre mån är fysiskt aktiva jämfört med den friska normalbefolkningen (Motl m.fl., 2017). Minst aktiva är de med hög sjukdomsgrad (Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, 2016).

    Träning av aerob karaktär är den som studerats mest vid MS. Effekterna är bland annat förbättrad syreupptagningsförmåga, ökad muskelstyrka och uthållighet och minskad grad av fatigue. Effekterna av styrketräning ses framförallt i form av en ökad muskelkraft (Cruickshank, Reyes, & Ziman, 2015).

    De svenska rekommendationerna ser ut som följer:

    Aerobfysisk aktivitet

    Muskelstärkandefysisk aktivitet

    Intensitet

    Duration min./vecka

    Frekvens ggr/vecka

    Antal övningar

    Antal repetitioner

    Antal set

    Antal ggr/vecka

    Måttlig

    Minst 150

    3–7

    8–10

    8–15

    Minst 1

    2–3

    Eller

     

    Hög

    Minst 75

    3–5

    Eller måttlig och hög intensitet kombinerat, minst 90 min./v (t.ex. 30 min. 3 ggr/v)

                                                                                                                                            (Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, 2016)

     

    Frågeställning

    För män och kvinnor med diagnosen Multipel Skleros, ger styrketräning jämfört med avsaknad av strukturerad fysisk träning en förbättrad effekt vid behandling av fatigue?

     

    P   Män och kvinnor med Multipel Skleros

    I    Styrketräning

    C   Avsaknad av strukturerad fysisk träning

    O   Fatigue mätt med Fatigue Severity Scale (FSS) eller Modified Fatigue Impact Scale (MFIS)

     

    Litteratursökning

    Litteratursökning har gjorts via Pub Med med sökning på: multiple sclerosis and resistance training and fatigue. Inklusionskriterier för relevans utifrån uppställd frågeställning var att studierna skulle ha en kontrollgrupp som inte fick vara igång med strukturerad fysisk träning, använda sig av bedömningsinstrumenten FSS eller MFIS och vara öppna för både manliga och kvinnliga deltagare. Majoriteten av studier som uppfyllde dessa kriterierna vände sig mot patientgruppen som har ett skovvis fortlöpande sjukdomsförlopp samt att studiedeltagarna hade milda till måttliga funktionsnedsättningar. Studier med deltagare med primär- och sekundärprogressiv MS och/eller svårare funktionsnedsättningar var få och uppfyllde ej inklusionskriterierna.

    Utifrån sökresultatet valdes slutligen två RCT-studier ut och en systematisk litteraturöversikt. Studierna var från 2011 (Dodd m.fl., 2011)respektive 2010 (Dalgas m.fl., 2010), och översikten var från 2015 (Cruickshank m.fl., 2015). I litteraturöversikten ingick även de båda studierna nämnda ovan. Granskning av studierna har gjorts enligt delar från SBU:s Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier.

     

    Resultat

    Resultatet på frågeställningen är att styrketräning jämfört med avsaknad av strukturerad fysisk träning ger en förbättrad effekt vid behandling av fatigue för män och kvinnor med diagnosen Multipel Skleros.

    I studien av Dalgas et al. (2010) genomförde deltagarna ett styrketräningsprogram under 12 veckor. Träningen var övervakad, utfördes 2 gånger per vecka och hade fokus på övningar för nedre extremitet. Efter avslutad behandlingsperiod sågs en signifikant minskning på fatigue med 10 % (Cruickshank m.fl., 2015), mätt med FSS. Även Dodd et al. (2011) redogör för en signifikant minskning av fatigue, med 24 % (Cruickshank m.fl., 2015), efter styrketräning för nedre extremitet 2 gånger per vecka under en 10-veckorsperiod. Utvärderingsinstrumentet som användes var MFIS.

    Båda dessa studier hade förutom utvärdering efter 12 respektive 10 veckors styrketräningsperiod även en uppföljning ytterligare 10 veckor senare. Bägge redogör för en återgång till samma påverkan av fatigue som innan behandlingsstart, vilket stärker föreställningen om att styrketräning måste utföras kontinuerligt för bibehållen effekt. Ingen skillnad mellan grupperna sågs.

    I studien av Dalgas et al. (2010) uppfyllde 106 stycken personer inklusionskriterierna. Av dessa inkluderades 38 stycken i studien och randomiserades in i interventions- respektive kontrollgrupp. Totalt föll 7 deltagare bort under studiens gång. Bortfallets storlek höll sig balanserat mellan grupperna. För utfallsmått av fatigue användes FSS. Utifrån granskning finns frågetecken om deltagarna behandlats/exponerats på samma sätt bortsett från interventionen. Träningsgruppen deltog i övervakad träning vid två tillfällen per vecka under en 12-veckorsperiod. Kontrollgruppen uppmanades att fortsätta vardagen som vanligt men utan inslag av fysisk träning.

    Detta har Dodd et al. (2011) försökt att korrigera för genom att erbjuda kontrollgruppen ett socialt program som bestod av träffar under en timme varje vecka som studien pågick. Träffarna fick inte ha en förväntad träningseffekt. Utformningen av det sociala programmet har skapats utifrån en pilotstudie av samma författare, vilket i detta fall kan bedömas som en styrka. 76 stycken inkluderades i studien, totalt föll 9 stycken bort. Majoriteten av bortfallet var i kontrollgruppen. En brist är att författarna inte tillräckligt noga analyserat detta bortfall och/eller hur det eventuellt kunnat hindrats. För utfallsmått av fatigue användes MFIS.

    Träningsupplägget som Dodd et al. (2011) erbjöd bygger på rekommendationer från American College of Sports Medicine från 2009, som består i en intensitet av 10–12 RM fördelat på två set, med en vila på två minuter mellan seten. Stegring av belastning gjordes när 12 repetitioner av övningen kunde göras.

    Dalgas et al. (2010) har ett annat upplägg som bestod i en förbestämd progressionsmodell. Vecka 1–2: 3 x 10 reps (15 RM). Vecka 3–4: 3 x 12 reps (12 RM). Vecka 5–6: 4 x 12 reps (12 RM). Vecka 7–8: 4 x 10 reps (10 RM). Vecka 9–10: 4 x 8 reps (8 RM). Vecka 11–12: 3 x 8 reps (8 RM). Mellan varje set erbjöds en vila på 2–3 minuter.

    När det gäller en korrekt representation av populationen motsvarar studierna förväntan när det gäller könsfördelning dvs. en övervägande andel kvinnor. Samt att medelålder, längd, vikt och sjukdomsgrad är jämnt fördelat mellan alla deltagargrupper.

     

    Diskussion

     

    Referenslista

    Cruickshank, T. M., Reyes, A. R., & Ziman, M. R. (2015). A systematic review and meta-analysis of strength training in individuals with multiple sclerosis or Parkinson disease. Medicine, 94(4), e411. https://doi.org/10.1097/MD.0000000000000411

    Dalgas, U., Stenager, E., Jakobsen, J., Petersen, T., Hansen, H. J., Knudsen, C., … Ingemann-Hansen, T. (2010). Fatigue, mood and quality of life improve in MS patients after progressive resistance training. Multiple Sclerosis (Houndmills, Basingstoke, England), 16(4), 480–490. https://doi.org/10.1177/1352458509360040

    Dodd, K. J., Taylor, N. F., Shields, N., Prasad, D., McDonald, E., & Gillon, A. (2011). Progressive resistance training did not improve walking but can improve muscle performance, quality of life and fatigue in adults with multiple sclerosis: a randomized controlled trial. Multiple Sclerosis (Houndmills, Basingstoke, England), 17(11), 1362–1374. https://doi.org/10.1177/1352458511409084

    Fagius, J., & Röhl, A. (2007). Multipel skleros. Stockholm: Karolinska Institutet University Press.

    Hayes, H. A., Gappmaier, E., & LaStayo, P. C. (2011). Effects of high-intensity resistance training on strength, mobility, balance, and fatigue in individuals with multiple sclerosis: a randomized controlled trial. Journal of Neurologic Physical Therapy: JNPT, 35(1), 2–10. https://doi.org/10.1097/NPT.0b013e31820b5a9d

    Motl, R. W., McAuley, E., & Snook, E. M. (2005). Physical activity and multiple sclerosis: a meta-analysis. Multiple Sclerosis Journal, 11(4), 459–463. https://doi.org/10.1191/1352458505ms1188oa

    Motl, R. W., Sandroff, B. M., Kwakkel, G., Dalgas, U., Feinstein, A., Heesen, C., … Thompson, A. J. (2017). Exercise in patients with multiple sclerosis. The Lancet. Neurology, 16(10), 848–856. https://doi.org/10.1016/S1474-4422(17)30281-8

    Sharif, K., Watad, A., Bragazzi, N. L., Lichtbroun, M., Amital, H., & Shoenfeld, Y. (2018). Physical activity and autoimmune diseases: Get moving and manage the disease. Autoimmunity Reviews, 17(1), 53–72. https://doi.org/10.1016/j.autrev.2017.11.010

    Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. (2016). FYSS 2017: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling ([3.,  uppl.]). Stockholm: Läkartidningen förlag AB.

    Zeller, D., & Classen, J. (2014). Plasticity of the motor system in multiple sclerosis. Neuroscience, 283, 222–230. https://doi.org/10.1016/j.neuroscience.2014.05.043

    Files (0)

     

    Comments (1)

    Viewing 1 of 1 comments: view all
    I samband med gruppdiskussionen fick man chans att lyfta frågetecken gällande den egna litteraturgranskningen och höra hur de andra tänkte. En del korrigeringar i texten gjordes för att förtydliga styrkor respektive svagheter med studierna, men mycket tid lades även på vilka punkter som kunde vara lämpliga att lägga extra fokus på under diskussionsdelen.
    Jag tycker att gruppdiskussionen var mycket givande. edited 17:54, 29 Mar 2018
    Posted 17:53, 29 Mar 2018
    Viewing 1 of 1 comments: view all
    You must login to post a comment.