Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Fysisk aktivitet och träning som prevention och behandling, MC3025 > Fördjupningsarbeten > Styrketräning vid Multipel Skleros

Styrketräning vid Multipel Skleros

    Table of contents
    No headers

    Av: Katarina Hesselgren

     

    Introduktion

    Multipel Skleros (MS), som betyder många ärrhärdar är en neurodegenerativ och autoimmun sjukdom. Immunologiska processer angriper myelin i hjärna och ryggmärg och det bildas plack som slutligen övergår till ärrvävnad. När myelinet är angripet minskar nervledningshastigheten, och i vissa fall försvinner nervledningsförmågan helt (Fagius & Röhl, 2007). Detta kan leda till både motorisk och kognitiv dysfunktion, symtom i form av depression, en överväldigande trötthet och utmattning i form av fatigue och en påverkan på vardagliga aktiviteter (Motl m.fl., 2017).

    Sjukdomen debuter hos 85–90 procent i 20–40 års åldern och då oftast i form av så kallad relaps-remitting försämring, det vill säga skov. Efter ca 15 år övergår sjukdomen i 40–50 procent av fallen i progressivt sjukdomsförlopp, så kallad sekundärprogressiv MS. Den sekundärprogressiva MS-formen innebär en mer stadig sjukdomsförsämring.

    Behandling vid MS sker med bromsmediciner som hämmar inflammation och minskar antalet plack med upp till 60 procent (Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, 2016). Dock kan dessa bromsmediciner endast användas vid skovvis fortlöpande MS, och den övriga behandlingen är symtomatisk utifrån de besvär som den drabbade uppvisar. För lindring av fatigue är den farmakologiska behandling bristfällig och i flertalet fall ej bättre än placebo(Fagius & Röhl, 2007).

    Där kommer fysisk aktivitet in i bilden, och ser man historiskt på MS och fysisk aktivitet så har det varit en behandlingsform som långt ifrån rekommenderades då man ansåg att det förvärrade symtomen i form av ökad svaghet, försämrad förflyttningsförmåga och ökade besvär av fatigue (Hayes, Gappmaier, & LaStayo, 2011). Idag vet vi att så inte är fallet. Fysisk aktivitet och träning är tvärtom en säker behandlingsform som rekommenderas i syfte att hantera symtom, återuppbygga eller underhålla funktion och optimera livskvalité hos personer med MS (Motl, McAuley, & Snook, 2005; Sharif m.fl., 2018).

    Fysiologiskt sker detta i form av neuroplasticitet som innebär att hjärnan är anpassningsbar och att det trots en skada fortfarande sker nybildning av synapser, och remyelinisering av demyeliniserade axoner (Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, 2016). Jämte hjärnans förmåga att bygga upp skadade områden ses även en funktionell reorganisering som gör att de patofysiologiska förändringarna synliga på magnetkameraundersökning inte alltid överensstämmer med de kliniska symtomen den drabbade uppvisar (Zeller & Classen, 2014). Hjärnan kan med andra ord kompensera för de oreparerbara skador på nerver som ibland uppstår, så kallade lesioner.

    Trots all information om hälsofrämjande effekter visar studier av personer med MS i mindre mån är fysiskt aktiva jämfört med den friska normalbefolkningen (Motl m.fl., 2017). Minst aktiva är de med hög sjukdomsgrad (Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, 2016).

    Träning av aerob karaktär är den som studerats mest vid MS. Effekterna är bland annat förbättrad syreupptagningsförmåga, ökad muskelstyrka och uthållighet och minskad grad av fatigue. Effekterna av styrketräning ses framförallt i form av en ökad muskelkraft (Cruickshank, Reyes, & Ziman, 2015).

    De svenska rekommendationerna ser ut som följer:

    Aerob fysisk aktivitet

    Muskelstärkande fysisk aktivitet

    Intensitet

    Duration min./vecka

    Frekvens ggr/vecka

    Antal övningar

    Antal repetitioner

    Antal set

    Antal ggr/vecka

    Måttlig

    Minst 150

    3–7

    8–10

    8–15

    Minst 1

    2–3

    eller

     

    Hög

    Minst 75

    3–5

    Eller måttlig och hög intensitet kombinerat, minst 90 min./v (t.ex. 30 min. 3 ggr/v)

                                                                                                         (Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, 2016)

     

    Frågeställning

    För män och kvinnor med diagnosen Multipel Skleros, ger styrketräning jämfört med avsaknad av strukturerad fysisk träning en förbättrad effekt vid behandling av fatigue?

     

    P   Män och kvinnor med Multipel Skleros

    I    Styrketräning

    C   Avsaknad av strukturerad fysisk träning

    O   Fatigue mätt med Fatigue Severity Scale (FSS) eller Modified Fatigue Impact Scale (MFIS)

     

    Litteratursökning

     

    Resultat

     

    Diskussion

     

    Referenslista

    Cruickshank, T. M., Reyes, A. R., & Ziman, M. R. (2015). A systematic review and meta-analysis of strength training in individuals with multiple sclerosis or Parkinson disease. Medicine, 94(4), e411. https://doi.org/10.1097/MD.0000000000000411

    Fagius, J., & Röhl, A. (2007). Multipel skleros. Stockholm: Karolinska Institutet University Press.

    Hayes, H. A., Gappmaier, E., & LaStayo, P. C. (2011). Effects of high-intensity resistance training on strength, mobility, balance, and fatigue in individuals with multiple sclerosis: a randomized controlled trial. Journal of Neurologic Physical Therapy: JNPT, 35(1), 2–10. https://doi.org/10.1097/NPT.0b013e31820b5a9d

    Motl, R. W., McAuley, E., & Snook, E. M. (2005). Physical activity and multiple sclerosis: a meta-analysis. Multiple Sclerosis Journal, 11(4), 459–463. https://doi.org/10.1191/1352458505ms1188oa

    Motl, R. W., Sandroff, B. M., Kwakkel, G., Dalgas, U., Feinstein, A., Heesen, C., … Thompson, A. J. (2017). Exercise in patients with multiple sclerosis. The Lancet. Neurology, 16(10), 848–856. https://doi.org/10.1016/S1474-4422(17)30281-8

    Sharif, K., Watad, A., Bragazzi, N. L., Lichtbroun, M., Amital, H., & Shoenfeld, Y. (2018). Physical activity and autoimmune diseases: Get moving and manage the disease. Autoimmunity Reviews, 17(1), 53–72. https://doi.org/10.1016/j.autrev.2017.11.010

    Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. (2016). FYSS 2017: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling ([3.,  uppl.]). Stockholm: Läkartidningen förlag AB.

    Zeller, D., & Classen, J. (2014). Plasticity of the motor system in multiple sclerosis. Neuroscience, 283, 222–230. https://doi.org/10.1016/j.neuroscience.2014.05.043

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.