Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Fysisk aktivitet och träning som prevention och behandling, MC3025 > Fördjupningsarbeten > Styrketräning och Parkinsons sjukdom

Styrketräning och Parkinsons sjukdom

    Table of contents
    No headers

    Frågeställning: Kan styrketräning som komplement till sedvanlig medicinering vid parkinsons sjukdom ha effekt på motoriska symtom samt den funtionella rörligheten hos vuxna personer med diagnosen parkinsons sjukdom?

     

    Population: Vuxna personer med diagnosen parkinsons sjukdom

    Intervention: Styrketräning

    Control: Endast farmakologisk behandling

    Outcome: Effekt på motoriska symtom som tremor, rigiditet och igångssättningssvårigheter samt på den funktionell rörlighet enligt UPDRS.

     

    Introduktion

    "An essay on the shaking palsy" - en monografi som utgavs år 1817 av Londonläkaren James Parkinson är den första att beskriva de motoriska störningar som idag utgör den neurologiska och kroniska sjukdomen parkinsons sjukdom. Tremor, hypokinesi eller akinesi samt rigiditet är en triad av så kallade kardinalsymtom som kännetecknar och diagnosticerar sjukdomen, till dessa kan ytterliggare symtom läggas till vilka oftast upptår som en konsekvens av kardinalsymtomen. 

    - Tremor, skakningar, finns som debutsymtom hos ca 70% med parkinsons sjukdom och kan förekomma i vila "vilotremor", minska vid viljemässiga rörelser och öka vid till exempel oro och smärta. Skakningarna debuterar ofta ensidigt i övre extremiteter och pogriderar sedan till hela kroppshalvan eller till samtliga extremiteter. 

    - Hypokinesi eller akinesi, rörelsestörningar, tydligast syns en tröghet vid vid alternerande rörelser som vid pro/supination av handleder (borsta tänderna, skruva saker samt armpendling i gång. Ansiktiktuttryck kan minska kraftigt och rösten påverkar och blir monoton och ibland hes. Igångsättningssvårigheter hör till denna typ av kardinalsymtom och framträder ofta i gången vid start och vändningar och kan vara situationsbundna. Att hastigt reagera på till exempel att fånga en boll vara lätt medan en ett steg igenom en trång dörr kan låsa sig helt. Det finns olika metoder att bryta dessa "frysningar", vanligast är kanske att hitta en takt som personen går till. 

    - Rigiditet, motstånd i båda rörelseriktningar av en muskel vid passivt uttag, till skillnad från spasticitet är rigiditet inte hastighetsstyrd. Vid långsam rörelse kan en hackig känsla uppstå, det så kallade kugghjulsfenomenet. Rigiditet ses idag mer som ett statusfynd än ett symtom men är i allra högtsa grad framträdande hos personer med parkinsons sjukdom. (Fagius & Aquilonius, 2007)

    Vid parkinsons sjukdom påverkas nervcellerna som tillverkar signalsubstansen dopamin. Dopamin spelar en stor roll vid överföring av signaler mellan hjärnceller. Minskad tillverkning av dopamin resulterar i att hjärnan får svårare att styra kroppens rörelser. Vilket ofta resulterar i att personer med parkinson sjukdom får svårare att självständigt klara av aktiviteter i det dagliga livet, till exempel basala förflyttningar och gång sam personlig hygien. 

    I början av 2016 utgav socialstyrelsen för första gången riktlinjer för vården av personer med parkinsons sjukdom. Där uppges 18 000 personer i Sverige vara diagnosticerade med sjukdomen. I de nya riktlinjerna finns stöd för farmakologisk behandling, dock endast som symtomlindring. Idag finns ingenting som minskar eller avstannar nervcellernas påverkan. I avsnittet om parkinsonrehabilitering finns riktad gångträning med som rekommenderad behandling enligt de nya riktlinjerna. Dock nämns ingenting om styrketräning vid parkinsons sjukdom. (socialstyrelsen, 2016)

    Flera studier visar att personer med parkinsons sjukdom i genomsnitt även har nedsatt muskelstyrka jämfört med jämnåriga friska personer. Det visar sig också att det finns positiva effekter av styrketräning om 66-80% av maxstyrka under ett 15-veckorsprogram. Till exempel visades en ökad gångträcka vid 6 minuters gångtest, någonting som kan vara värdefullt för personer med parkinsons sjukdom. Studien rekomenderar därför att fysioterapeuter bör lägga till styrketräning vid rehabilitering av personer med milda till måttliga symtom av sin parkinson. (Lima, Scianni, Rodrigues-de-Paula, 2013)

     

    Litteratursökning

    För material till arbetet har databaserna Cinahl, Pubmed och Pedro använts. Sökord ”Parkinsons disease” AND ”Strength Training” OR ”Resustance Training” har använts. Även tillägg av ”Motor function” och ”Rehabilitation” men utan större resultat. Begränsning i sökning gjordes under en andra sökomgång och då så endast RCT-studier visades.

    I databasen Pedro användes sökord ”Parkinsons Disease” AND ”Strenght Training” AND ”Medication” varpå en studie hittades där en för att läsa fulltext hänvisades via länk till databasen Pubmed.

    Tre artiklar har valts ut till resultatdelen, en randomiserad kontrollerad klinisk prövning och två en randomiserade kontrollerade prövningar. Samtliga studier har granskats enligt SBU:s ”Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier”.

     

    Resultat

    Av samtliga studier hittades inga som matchade min frågeställning exakt. Studierna innehåller delar med intervention som ”strength training” eller ”resistance training” samt vissa har mätt utifrån skalan UPDRS. Ofta finns funktionella test som ”Timed up and Go” och ”sex minuters gångtest” som utvärderingsinstrument. Här tas alltså endast delarna som matchar frågeställningen ut. Mer om der i diskussionen.

     

    ”Exercise and medication effects on persons with parkinson disease across the domains of disability: a randomized clinical trial” är en studie där två grupper tränat efter ungefär samma träningsprogram innehållande både styrketräning, balansträning och konditionsträning. Kontrollgruppen tränar som sista moment 15 minuter koncentrisk styrketräning för nedre extremitet medan den s.k RENEW-gruppen tränar 15 minuter exentrisk träning för nedre extremitet.

    Träningspassen är 60 minuter långa, två gånger i veckan och övervakas av personal som tar vitalparametrar. Under första veckan inhämtades följande information: motorsymtom, UPDRS-resultat, Hoehn och Yahr-nivå, medicinering, sidoskillander samt testerna ”Functional Gait Assessment”, ”Six Minute Walk test” samt 1RM styrketest - med och utan medicinering.

    Studien visar att det inte finns någon signifikant skilland mellan grupperna i UPDRS-resultat. Dock visar det signifikant skillnad i förbättrade resultat med medicinering och träning. Samma sak visas vid 6MWT där det fanns signifikant skilland för båda grupper i gångträcka vid träning coh medicinering. Det man kunde se var att träning med medicinering även ökade muskelstyrkan utan medicinering. Som det tas upp i diskussionen: att träna är viktigare än vilken typ av träning som utförs. (Dibble, Foreman, Addison, Marcus, LaStayo, 2015)

     

    ”A Randomized controlled Trial to Reduce Falls in People With Parkinson's Disease” är en studie där man vill se om utbildning i fallprevention som ett komplement till styrke-eller strategiträning kan minska fall hos personer med parkinson's sjukdom, de har också ett sekundärt utfall där man vill se om styrketräning eller strategiträning har effekt på funktionell rörlighet, funktionsnedsättning och livskvalité. Personerna delades in i tre gruppen: ”Progressive resistance strenght training”(PRST), ”Movement stratedgy training”(MST) samt en kontrollgrupp ”Life Skills”(LF) kontrollgruppen träffades i s.k ”life-skill sessions”, där fysioterapeuter, arbetsterapeuter, logopeder m.m gav goda råd för det dagliga livet, dock ingenting angående fallprevention.

    Mätningar som gjordes var framförallt fallfrekvens 12 månader efter interventionen. För det sekundära utfallet användes UPDRS:s motoriska del med ADL, hastighet vid sex minuters gångtest, samt vid Timed Up and Go. PDQ39 och VAS användes för att skatta livskvalité.Resultatet var att att styrketräningsgruppen hade 85% mindre fall än kontrollgruppen. Dock finns ingen skillnad i hur allvarliga skador personerna ådrog sig av fallen.Både PRST och MST-grupperna hade en signifikant skillanad i förbättrat resultat på del II och III på UPDRS vad gäller ADL. Ingen skillnad syns i gånghastighet eller i TUG-testet. Däremot kan man se en förbättring av PDQ39-resultat hos de personer som var med i PRST-gruppen. (Morris, Menz, McGinley, Watts-Mcomm, Huxham, Murphy, Iansek, 2015)

     

    Ytterliggare en studie ”Randomized clinical trial of 3 Types of Physical Exercise for Patients With Parkinson Disease” använder sig av styrketräning som en av interventionerna. I detta fall var primära utfallet att se om gånghastigheten vid sex minuters gångtest ökade med högintensiv träning på gåband, lågintensiv träning på gåband eller styrketräning och strech. Samtliga tränade 3 gånger i veckan och var då övervakade av personal. Styrketräningsgruppen tränade tio repetitioner x två/ben på tre olika maskiner: benpress, knäextension(benspark) och knäflexion (legcurl). Vikten ökade när det behövdes.

    Samtliga grupper ökade sin gångsträcka på sex minuters gångtest, dock var det styrketränings- och lågintensiva-gruppen som nådde signifikant skillnad. Styrketräningsgruppen hade störts ökning på 1- repetion-maximun, totalt 16% ökning i muskelstyrka jämfört med gruppen som tränade högintensivt. Endast styrketräningsgruppen höjde sina totala poäng på UPDRS. Man kunde inte se några signifikanta skillnader i depression, fatigue, livskvalité och fall. (Sorkin, Ivey, Katzel, Schulman, Smith, Anderson, Reich, 2013)

     

    Dibble, E. L., Foreman B. O., Addison, O., Marcus, R. L., LaStayo, P. C. (2015). Exercise and medication effects on persons with parkinson disease across the domains of disability: a randomized clinical trial. J Neurol Phys Ther. 39(2), 85-92. doi: 10.1097/NPT.0000000000000086

    Fagius, J., Aquilonius,S.M., (RED.). (2007). Neurologi (fjärde uppl). Stockholm: Liber.  

    Lima, L.O., Scianni, A,. Rodrigues-de-Paula, F,. (2013). Progressive resistance exercise improves strength and physical preformance in people with mild to moderate Parkinson's disease: a systematic review. Journal of physiotherapy,59(1),7-13. DOI: https://doi.org/10.1016/S1836-9553(13)70141-3

    Morris, M. E., Menz, H. B., McGinley, J. L., Watts. Mcomm, J. J., Huxham, F. E., Murphy, A. T., Iansek, R., A. (2015). A Randomized Controlled Trial to Reduce Fakks in People With Parkinson's Disease. Neurorehabilitation and Neural Repair. 29(8)777-785. doi: 10.1177/154596831456551

    Socialstyrelsen. (2016). Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros och parkinsons sjukdom. Stöd för styrning och ledning. Falun: Edita Boberg AB. hämtad 180219:    http://www.socialstyrelsen.se/Lists/.../2016-12-1.pdf 

    Sorkin, J. D., Ivey, F. M., Katzel, L. I., Schulman, L. M., Smith, B. A., Anderson, K. E., Reich. G.(2013). Randomized Clinical Trial of 3 Types of Physical Exersise for Patients With Parkinson Disease. Jamaneurol. (2)70, 183-190. doi: 10.1001/jamaneurol.2013.646

     

    Diskussion

    Skriven av Linn Enqvist

    Files (0)

     

    Comments (1)

    Viewing 1 of 1 comments: view all
    Efter min träff med Paula och Maria i connect 27/3 har jag bl.a fått svar på min fråga om bortfall. Hur mycket bortfall är okej att ha i en studie? Alla mina studier har tydligt redovisat bortfallet men inte från början skrivit med hur många som behövdes för signifikanta resultat. Nu har jag läst igenom hela mallen för att kvalitetsgranska studier och där står det tydligt hur mycket bortfall som räknas som lågt, mellan och högt och när det är så pass högt att det studien inte kan räknas som tillförlitlig. Vi diskuterade också hur svårt det är att hitta studier som matchar den specifika frågeställningen man har. Det finns oändligt med studier men ingen som tittar på just det som jag vill, vilket kan kännas lite jobbigt när man letar studier. Det var också spännande att höra hur diagnoser är olika forskat på. Jag som skriver om Parkinsons hittade många studier om ämnet medan Maria som skriver om en liten diagnosgrupp hade svårare att hitta någonting. Slutligen pratade vi om att det kommer att bli skönt med nästa termins kurs så vi kan lära oss mer om själva "forskandet", att hitta och läsa studier och forma någon form av vettigt resultat. Det ska bli kul!
    Posted 13:49, 2 Apr 2018
    Viewing 1 of 1 comments: view all
    You must login to post a comment.