Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Fysisk aktivitet och träning som prevention och behandling, MC3025 > Fördjupningsarbeten > Stryrketräning hos äldre med diabets typ II

Stryrketräning hos äldre med diabets typ II

    Table of contents
    No headers

    Introduktion

    Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar där du har för hög nivå av socker i blodet, kroppen celler blir då mindre känsliga för insulin. Detta påverkar kroppen negativt, främst är det blodkärlen som drabbas genom åderförfettning och åderförkalkning. Genom att det blir svårare för blodet att transporteras genom ådrerna ökar risken för nedsatt cirkulation, hjärtinfarkt och även stroke (1). När cirkulationen blir sämre märks det av i hela kroppen, det kan leda till nervskador som kan märkas av genom smärta, obehag och känselbortfall, det blir även svårare för sår att läka. Dessa faktorer bidrar till att diabetes påverkar stora delar av kroppen och avsevärt försämrar livskvalitén hos patienten.

    Det finns olika typer av diabetes, Typ 1 där kroppen slutar producera insulin och Typ 2 ger höga plasmaglukosvärden till följd av insulinresistens. Insulinresistansen leder till att levern får en för hög glukosprouktion samtidigt som det är ett minskat glukos upptag i skelettmusklerna.Typ 2 är den vanligaste formen och den snabbast växande sjukdomen över hela världen, 2016 fanns det över 350 000 personer i Sverige som fick vård för sin diabetes typ 2 men man tror det finns betydligt fler som lever med sjukdomen (1) (2). Enligt WHO är det över 170 miljoner vuxna som har Diabetes typ 2 och det beräknas öka med mer än dubbla till 2030 (3).  Risken för att drabbas ökar ju äldre du blir, 10 % av befolkningen över 75 år har diabetes typ 2 men även yngre personer drabbas. Kost och levnadsvanor är starkt kopplade till uppkomsten av sjukdomen där stress, övervikt och en inaktiv livsstil har setts som riskfaktorer, men även ärftlighet påverkar(1).

    Idag behandlas Diabetes typ 2 med medicinering som sänker blodsockret, insulin, medicinering mot högt blodtryck och höga fetthalter, fetma kirurgi samt fysisk aktivitet och kost rekommendationer. Fysisk aktivitet ökar cellernas känslighet för insulin medans fetma och övervikt minskar känsligheten(3). Största delen av forskningen är överens om att fysisk aktivitet är en bra rekommendation för patienter med diabetes typ 2, det som skiljer i uppfattningen är vilken typ av fysisk aktivitet som är att föredra. FYSS definierar fysisk aktivitet enligt följande; Fysisk aktivitet är ett komplext beteende och definieras, rent fysiologiskt, som all kroppsrörelse som ökar energiförbrukningen utöver viloförbrukning. (4)

    Vårdgudien beskriver sig själva som Hela Sveriges samlingsplats för information och tjänster inom hälsa och vård, den drivs av Sveriges Landsting och regioner. Dem finns både online, på telefon och som tidning, bara deras telefontjänst får närmare 5 miljoner samtal per år. Enligt Vårdgudien är detta rekommendationerna för fysisk aktivitet: "Det är bra ifall du hinner med tre promenader i veckan, men ju oftare du motionerar desto bättre.En promenad bör pågå i cirka 30 minuter. Det är även bra att aktivera fler muskelgrupper samtidigt, till exempel har stavgång bättre effekt än en promenad utan stavar.

    Alla rörelser i vardagen ger effekt. Det här är exempel på bra motion i vardagen:

    • Att dammsuga.
    • Att ta trapporna istället för hissen.
    • Att kliva av bussen eller tåget en hållplats tidigare och promenera istället" (2)

     

    Nyare studier visar dock på att styrketräning skulle kunna vara med effektivt för personer med Diabetes typ II genom att bidra till ökad insulinkänslighet, förbättrat faste-p-glukos och minskad fett massa. Styrketräningen så som vi känner till den idag upptäcktes redan på 1800 talet inom svenskforskning men det dröjde lång tid innan kunskapen kom ut till allmänheten. Idag är American College of Sport Medicine en av de ledande rösterna inom fysisk aktivitet, deras rekommendation inom styrketräning är att det bör utföras av vuxna individer minst 2 gånger per vecka, 8-10 övningar 8-15 set (beroende på ålder och eventuell skada) (5) Även FYSS rekommenderar muskelstärkande övningar minst 2 gånger i veckan (4). Styrketräning har visat sig ha positiv effekt inom viktnedgång, fettförbränning, ökad energiförbrukning, ökad insulinkänslighet samt sänker blodtryck och blodfetter (5) Men riktlinjer och rekommendationer om styrketräning saknas helt från vårdgudiens hemsida.

    HbA1c bildas när hemoglobin reagerar med glukos, ju mer glukos man har i blodet desto mer HbA1c skapas. Detta kan man mäta genom ett blodprov, provet visar på hur sockervärdena har varit de senaste 2 -3 månaderna, därför kallas den ibland även för långtidssockerprov. Detta prov tas som blodprov och genomförs regelbundet hos patienter med diabetes och utläses i mmol/mol. Ett normalt prov för personer över 50 år ligger upp till 46mmol/mol. Har man över 48mmol/mol är risken stor att man har diabetes. (2) Tidigare har det mäts i procent och många studier har kvar den metoden.

     

    Frågeställning

    Är styrketräning att föredra framför aerob träning för män och kvinnor över 50 år med diabetes typ II?

    Population

    Män och kvinnor över 50 år

    Intervention

    Stryketräning, minst 2 ggr i veckan under minst 6 veckor

    Kontrollgrupp (Control)

    Jämfört med dem med samma diagnos i samma åldersgrupp som utför aerob träning

    Utfallsmått (Outcome)

    HbA1c

     

     

    Litteratursökning

    Litteratursökningen gjordes via PubMed på sökorden; Diabetes type 2 och Resistance training. Därefter sorterades resultaten efter Best Match/Relevance. Inklusionskriterierna var att studien skulle innehålla en jämförelse mellan styrketräning och aerobic träning. Studierna skulle innehålla försökspersoner över 50 år, men exkluderas inte om dem även innehöll personer under 50 år. Alla deltagare i studierna skulle vara diagnostiserade med Diabetes typ II. Styrketräningen skulle ske minst 2 gånger i veckan under minst 6 veckor tid. Tre studier valde utifrån sökresultatet varav två var RCT-studier. Dessa två granskades utifrån SBU:s Mall för Kvalitetsgranskning av randomiserade studier. 

     

    Resultat

    "Resistance exercise training lowers HbA1c more then arobic training in adults with type 2 diabetes" av S.Bweirs et al. (6) studie har ett åldersspann ¨på 45-65 år och en medelålder på 53.3 år för sina deltagare. 20 deltagare, där alla har diabetes typ II, och är oaktiva har delats in i två grupper; styrketräning eller aerob, och har tränat 3 gånger i veckan i 10 veckors tid, all träning skedde med övervakning av en fysioterapeut. Styrketräningen gjordes  på sju olika maskiner för olika muskelgrupper, 8-10 repetitioner, totalt tog träningen ca 30-35 min. Den aeroba träningen var på löpband där dem jobbade på mellan 60-75% av sin maxpuls i 20-30 min. Förutom HbA1c mättes även blodtryck och p-glukos. Detta var inte en randomiserad kontrollerad studie, eventuella bortfall och varför har inte nämnts i studien. Inte heller hur man har hittat deltagarna tas upp. Båda grupperna fick signifikant sänkt hbA1c värden och styrketräningsgruppen fick även en större minskning av långtidssockervärderna.

    "Metabolic Effects og Aerobicc Training and Resistance Training in Type 2 Diabetic Subjects" av E.Bacchi et al. (7) är en randomiserad kontrollerad studie infattande 40 patienter med diabetes i åldern 40-70 år. även är var alla deltagare oaktiva. Studien har tydliga värden för inklusions och exklusions kriterier både gällande fysisk aktivitet, medicinering, BMI och andra sjukdomar. Försökspersonerna skulle vara oaktiva och ha ett MET värde på <1000 MET i veckan. Studien var etiskgranskad och blindad. Deltagarna delades slumpmässigt in i aerob träning eller styrketräning, där båda grupperna tränade 60 minuter tre gånger i veckan, all träning var övervakad. den aeroba träningen skedde på odefinierbar cardio maskiner, och deltagarna höll upp till 60-65% av maxpuls. Styrketräningen skedde både i maskin och med fria vikter. 9 olika övningar genomfördes vid varje tillfälle, men varierade mellan över eller underkropp. 3 sets med 10 repetitioner från 30-50% upp till 70-80% av 1RM. Alla deltagare uppmuntrades till att äta hälsosamt och utifrån de riktlinjer som finns för kost hos diabetiker. Förutom HbA1c mättes även insulin känsligheten, Beta cell funktion, muskelstyrka och metabolisk profil. 1 i vardera grupp fullföljde ej studien och deras resultat har därför strukits. Även i denna studie sänkte båda grupperna sina HbA1c värden, ingen signifikant skillnad mellan grupperna.

    "Effects od Aerobic and Restistance Training on Hemoglobin A1c Levles in Patients With Type 2 Diabetes" by T.S.Church et al (8) är även den en randomiserad kontrollerad studie, men med 262 deltagare, alla med typ två diabetes, och deltagarna genomförde ett nio månader långt träningsprogram någon gång mellan april 2007- augusti 2009. 41 personer var kontrollgrupp som ej fick någon träning, 73 blev tilldelade styrketräning, 72 st aerob träning och 76 personer fick kombinerad styrke och aerob träning. Deltagarna rekryterades genom media, mejl och events över hela delstaten Louisiana, inklusionskriterna var ålder 30-75 år, inaktiva (ej mer än 20 min per dag, 3 dagar i veckan). Exklusionskriterna var för högt BMI, För högt blodtryck, för höga blodfetter, samt andra medicinska tillstånd som påverkade tränings säkerheten. Studien har blivit granskad men nämner inte om detta gjorts av någon etisk kommitté. Alla träning var 150 min per vecka på medel intensitet. den aeroba gruppen låg på 12 kcal/kg och blandgruppen på 10 kcal/kg. Styrketräningsgruppen tränade vid 3 tillfällen per vecka med 2 sets på 4 olika överkroppsövningar, 3 sets av 3 olika ben övningar och 2 set av mag och ryggövningar.  Bland träningsgruppen tränade 2 gånger i veckan och gjorde 9 olika övningar med 10 -12 repetitioner. Författarna kommentera själva sin studie som stark då det var få bortfall men nämner inte hur många eller orsaker till dessa bortfall. Styrketräningsgruppen och aerobträningsgruppen fick inget förbättrat HbA1c jämför med kontrollgruppen, men vid kombination av aerob och styrketräning kunde man se förbättring i långtidssockervärderna.

     

     

    Diskussion

    Jag valde att skriva om diabetes och vårdgudiens rekommendationer då jag under våra föreläsningar fick upp ögonen för hur nyare forskning och rekommendationer inte hänger ihop med det som står skrivet på vårdgudien, en plats jag upplever att många hänvisar till, både inom vården men även privat. Själv har jag inte tidigare reflekterat över att vara granskande och ifrågasättande om vad som står på deras hemsida utan tagit för givet att det som står där stämmer. Men började läsa vad som stod, främst inom råden för diabetes upptäckte jag att så inte alltid var fallet.

     

    Att träning och fysisk aktivitet är för de aktivet för patienter med diabetes är starkt dokumenterat inom forskningsvärlden och dessa tre studier kommer fram till samma. Alla de tre studierna visar på att HbA1c värdena sänktes tydligt efter träningsinterventionen. Dock så skiljer sig resultaten hur mycket och vilken träningsform som är att föredra. I S.Bweirs studie ser man  en signifikant sänkning av HbA1c  i både styrketräningsgruppen och i den aeroba träningsgruppen, dock har dem som fått träna styrka en större minskning av sina långtiddsockervärden. E.Bacchi studie visar på att båda grupperna sänker sina HbA1c värden med ungefär lika mycket. I T.S, Church studie kunde man dock inte se någon förbättring i HbA1c värdena i varken styrke eller aerob träningsgruppen jämfört med kontrollgruppen, men om man kombinerade styrketräning med aerobträning så fick men en signifikant förbättring i långtidssockervärdena jämfört med kontrollgruppen.

     

    Frågeställning om vilken av de olika formerna av träning som är att föredra vid Diabetes typ 2 kvarstår fortfarande utifrån dessa tre studier. Jag valde i detta arbete att enbart se resultat på HbA1c, hade man sett i ett större perspektiv med fler parametrar så som vikt, vo2 max, fettmassa, blodfetter, blodtryck mm är det möjligt att resultatet gett tydligare svar om ena träningsformen är bättre än den andra. Det jag kommer ta med mig från detta arbete är att vid möten med patienter med diabetes gå igenom de många fördelar fysisk aktivitet har, och då även uppmuntra patienten att göra den träningen som den trivs med och blir gjord, och inte enbart gå efter rekommendationer utifrån vad som står på vårdgudiens hemsida.

     

    Referenser

     

    (1) Svenska diabetes förbundet. Typ-2 Diabetes. Johanneshov. Oktober 2017. Hämtad 2018-05-21 från: https://www.diabetes.se/diabetes/lar...s/typer/typ-2/

    (2) Bendt A.1117 Vårdgudien. Diabetes Typ 2. Stockholm. November 2017. Hämtad 2018-05-21 från  https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-...iabetes-typ-2/

    (3)Östberg CG. Läkartidningen. Miljö och Arv i Samspel Bestämmer vem som får Diabetes. Läkartidningen 2010;17 (45)2792-2795. Hämtad 2018-05-21 från: http://ww2.lakartidningen.se/store/a...s2792_2795.pdf

    (4) Jansson E. Hagströmer M. Anderssen SA. FYSS 2016 12. Rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna. Stockholm. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA). Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Läkartidningen förlag AB. 2017. Sida 2-3.

     (5) Jansson E. Hälsoaspekter på styrketräning. Svensk Idrottsforskning. 2001: 3. 90-95 Hämntad 2018-05-21 https://centrumforidrottsforskning.s...rketraning.pdf

    (6) Bweir S. Al-Jarrah M. Almalty AM. Maayah M. Smirnova IV: Novikova L. Stehno-Bittel L. Resistance exercise training lowers HbA1c more than aerobic training in adults with type 2 diabetes. Diabetol Metab Syndr. 2009;1:27 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2800839/

    (7) Chursh TS. Blair SN. Cocreham S. Johannsen N. Johnson W. Kramer K. et al Effects of Aerobic and Restistance Training on Hemoglobin A1c Levels in Patients with Type 2 Diabetes. JAMA 24 November 2010 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3174102/

    (8)  Bacchi E. Negri C. Zanolin ME. Milanese C. Facciolo N. Trombetta M. et al. Diabetes Care 2012 April; 35: 676-682 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3308269/

    Files (0)

     

    Comments (2)

    Viewing 2 of 2 comments: view all
    Hej Amanda!
    Här kommer lite feedback på det du skrivit hittills, kanske kan det vara av nytta även om du inte har skrivit klart ett helt utkast med diskussion.

    Intressant och viktigt ämne! Kul att du vill ”utmana” och undersöka om Vårdguidens rekommendationer verkligen stämmer. Det är något jag också tar med mig efter alla föreläsningar av Michail att inte tro på allt som står, även om man kan tycka att denna typ av sidor bör vara uppdaterade av någon med kunskap inom ämnet. Eller så kanske det är så att dessa sidor endast uppdateras med sånt som det verkligen finns evidens för?! Intressant att se vad ditt arbete kommer fram till.

    Jag har lite funderingar kring din frågeställning, jag ser att du har skrivit om den lite efter förra diskussionen vi hade men jag funderar på ett par saker till. Tänker att det kan vara bra att specificera i frågeställningen att det gäller män och kvinnor (eller personer) över 50 år istället för äldre. För mig är äldre >65 år. Sen kan det även vara bra att få med att det är utfallsmåttet HbA1c du vill undersöka när det gäller träningen. Styrketräning kanske kan vara att föredra ur andra synvinklar än HbA1c. Kan vara bra att förtydliga för att undvika missförstånd! Sen tänker jag även att du kan flytta ner din PICO under frågeställningen. Gällande PICO så tänker jag att populationen gäller både intervention och kontrollgrupp och att det därför räcker med att skriva den typ av träning som kontrollgruppen ska få och ev hur ofta om du hade samma tanke där om minst 2 ggr/v under 6 v.

    I första stycket under introduktionen skriver du att kroppens celler blir mer känsliga för insulin men visst är det tvärtom att de bli mindre känsliga för insulin?
    I andra stycket i introduktionen skriver du personer över 65 år, tänker att det även här är 50 år. Första stycket efter vårdguiden där du skriver om nyare studier och styrketräning saknas det referens. Har du någon speciell referens du syftar på eller är detta från föreläsningarna vid haft?

    Vilket referenssystem använder du dig av? Vancouver? I så fall kommer referenserna i den ordningen de först kommer i texten. Jag såg t.ex. i första stycket att referens 3 kommer innan referens 1. Kan även vara bra att förtydliga din referenslista och inte bara ha internetadresserna.

    Intressant att du hittat lite olika studier i din litteratursökning! I styckena om de 2 första artiklarna skriver du om att deltagarna ska vara oaktiva. För mig är detta ett nytt begrepp. Är det samma sak som inaktiv? I andra studien av Church et al finns en del exklusionskriterier, är det specificerat vad som menas med för högt BMI, för högt blodtryck eller för höga blodfetter? I samma studie av Church får du gärna förtydliga hur mycket de olika grupperna tränat i minuter, antal pass mm. Är inte säker på om blandträningsgruppen tränar 150 min + 2 styrka och i så fall tränar mer än de andra eller om alla tränade 150 m/v.

    I ditt sista stycka under resultatet kommer vad de olika studierna sett för något. För egen del hade jag önskat att få läsa respektive resultat under respektive studie. När jag väl kom till det sista stycket var jag tvungen att gå tillbaka och se vilken typ av träning de olika studierna utfört, hade svårt att hålla det i huvudet. Dock mycket bra med en sammanfattning av resultatet av alla, men det kanske kan komma under diskussionen? Och då kunna spinna vidare på olikheter eller likheter och vilka slutsatser du kan dra? I studien av Bweirs skriver du att HbA1c sänktes mer i styrkegruppen, var denna skillnad signifikant?

    Tack för trevlig läsning och lycka till med ditt fortsatta skrivande!
    Hanna
    Posted 15:33, 16 May 2018
    Hej Amanda! Ser nu att du skrivit klart din artikel inklusive diskussionen idag, så jag ger dig i alla fall feedback som du kan använda dig av om du vill, då jag inte haft hela ditt arbeta att reflektera kring tidigare. Take it or leave it :-)
    Det är jättebra att du öppnar upp ögonen på oss att även vedertagna, och som vi trott, säkra källor, inte är så säkra när man börjar nagelfara. Vårdguiden är ju ett verktyg som används mycket kliniskt.
    Jag reflekterar över att det finns lite svenska-korrigeringar att göra i texten. Det finns några bokstäver som fattas och lite felstavningar. Ett tips är att kopiera in texten i ett word-dokument och ta hjälp av rättstavningen, för då ser du ganska snabbt.
    I introduktionen skriver du ”Nyare studier visar dock på att styrketräning skulle kunna vara med effektivt för personer med Diabetes typ II genom att bidra till ökad insulinkänslighet, förbättrat faste-p-glukos och minskad fett massa.” Referensen pekar på sidan ”centrum för idrottsforskning” så jag tänker om det gick att få fram vilka nyare studier det syftar på?
    Jag tänker om det är bättre att hålla HbA1c texten i introduktionen tillsammans med fakta om diabetes, så får träningsbiten komma sedan?
    I din population har du valt ålder 50? Hur gjorde du det valet? 50 är ju varken ung eller gammal tänker jag!
    I resultatet har du skrivit att det är signifikanta skillnader i HbA1c vid styrketräning och att det även minskar långtidsblodsockret. Medan du i introduktionen pekar på att HbA1c även kan benämnas långtidsblodsockret. Här blir jag lite förvirrad.
    Din referenslista är lite hoppig, då vissa siffror saknas. De finns förvisso ej i texten heller, men jag tror du skulle skapa mer tydlighet om du höll ihop ordningen.
    Tack för intressant läsning, och ha det gott!
    //Sofia Söderström
    Posted 11:28, 21 May 2018
    Viewing 2 of 2 comments: view all
    You must login to post a comment.