Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Fysisk aktivitet och träning som prevention och behandling, MC3025 > Fördjupningsarbeten > Patellofemoral smärta

Patellofemoral smärta

    Table of contents
    No headers

    INTRODUKTION

    Patellofemoral smärta (PFS) är en vanlig orsak till knäsmärta. På mottagningar utgör det omkring 11-17 % av alla knäbesvär (1) och bland distanslöpare kan siffran vara ännu högre. I en retrospektiv granskning av över 2000 löprelaterade skador föll PFS ut som den mest förekommande skadan och utgjorde 46 % av alla knäbesvär (2).

    PFS karaktäriseras av smärta bakom eller runt knäskålen som vanligtvis debuterar smygande, ofta i samband med en intensifiering av aktiviteter som belastar den patellofemorala leden. Diagnosen ställs kliniskt och baseras i första hand patientens beskrivning av sina symptom. Typiskt är smärta som provoceras av aktiviteter som ökar belastningen i den patellofemorala leden, till exempel knäböj, trappgång eller långvarigt sittande. Mest förekommande är PFS bland unga vuxna, men även ungdomar och äldre vuxna kan drabbas. (1)

    Faktorer som har visat sig vara associerade till PFS är bland annat förändrad kinematik i form av ökad inåtrotation och adduktion i höften i samband med knä- och höftflekterande aktiviteter (knäböj, löpning etc.) samt en minskad styrka vid utåtrotation och abduktion av höften (3). Detta samband har även kunnat visas hos löpare, där moderat evidens finns för ett samband mellan PFS och ökad adduktion och inåtrotation i höften samt ökad kontralateral bäckentippning (motsatt sida av bäckenet befinner sig närmre golvet) under stödfasen av ett löpsteg (4).

    Behandlingen vid PFS är oftast icke-kirurgisk och består som regel av en individualiserad kombination av träning, information, tejpning och fot- respektive knäortoser. I ett konsensusuttalande från 2016 rekommenderades att behandlingen bör bestå av träning av såväl höft som knä, av kombinerade åtgärder (träning i kombination med till exempel tejpning och ortoser) samt av fotortoser. (5)

    Förändringar av löpsteget, så kallad running retraining eller gait retraining, handlar inom rehabiliteringen om att förändra olika aspekter av löpsteget, till exempel steglängd, stegfrekvens, fotisättning eller olika ledvinklar under olika delar av löpsteget. Syftet är att försöka påverka belastningen på olika leder eller muskler. Biomekaniska studier på individer som är asymptomatiska har visat att det genom förändringar av löpsteget går att åstadkomma kinetiska, kinematiska och elektromyografiska förändringar, men det är mindre studerat om dessa förändringar är relevanta och leder till meningsfulla resultat för personer som upplever smärta i samband med löpning. (6)

    Trots de förändringar av löpsteget som har påvisats hos löpare med PFS är det därför fortfarande oklart om förändringar av löpsteget bör vara en naturlig del av rehabiliteringen. Syftet med denna artikel är att se över forskningen om hur förändringar av löpsteget påverkar smärtan hos vana löpare med PFS.

    FRÅGESTÄLLNING

    Kan förändringar av löpsteget leda till minskad smärta jämfört med ingen eller minimal behandling hos vana löpare med patellofemoral smärta?

    LITTERATURSÖKNING

    RESULTAT

    DISKUSSION

    REFERENSER

    1.     Crossley KM, Callaghan MJ, van Linshoten R. Patellofemoral pain. BMJ. 2015 Nov 4;351:h3939

    2.     Taunton JE, Ryan MB, Clement DB, McKenzie DC, Lloyd-Smith DR, Zumbo BD. A retrospective case-control analysis of 2002 running injuries. Br J Sports Med. 2002 Apr;36(2):95-101

    3.     Lankhorst NE, Bierma-Zeinstra SM, van Middelkoop M. Factors associated with patellofemoral pain syndrome: a systematic review. Br J Sports Med. 2013 Mar;47(4):193-206

    4.     Neal BS, Barton CJ, Gallie R, O'Halloran P, Morrissey D. Runners with patellofemoral pain have altered biomechanics which targeted interventions can modify: A systematic review and meta-analysis. Gait Posture. 2016 Mar;45:69-82

    5.     Crossley KM, van Middelkoop M, Callaghan MJ, Collins NJ, Rathleff MS, Barton CJ. 2016 Patellofemoral pain consensus statement from the 4th International Patellofemoral Pain Research Retreat, Manchester. Part 2: recommended physical interventions (exercise, taping, bracing, foot orthoses and combined interventions). Br J Sports Med. 2016 Jul;50(14):844-52

    6.     Barton CJ, Bonanno DR, Carr J, Neal BS, Malliaras P, Franklyn-Miller A, Menz HB. Running retraining to treat lower limb injuries: a mixed-methods study of current evidence synthesised with expert opinion. Br J Sports Med. 2016 May;50(9):513-26

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.