Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Fysisk aktivitet och träning som prevention och behandling, MC3025 > Fördjupningsarbeten > Ländryggssmärta

Ländryggssmärta

    Table of contents
    No headers

    Kan fysisk aktivitet påverka funktionen och livskvalitén hos personer som haft ländryggssmärta mer än 3 månader jämfört med de som inte är fysiskt aktiva?

     

    Patient/Problem: Personer med långvariga (över 3 månader) ländryggsbesvär.

    Intervension: Fysisk aktivitet.

    Comparison: De som inte är fysiskt aktiva.

    Outcome: funktion och livskvalité.

     

    Introduktion

    Syftet med denna fördjupning blir att se om fysisk aktivitet påverkar funktionen och livskvalitén för personer med långvarig ländryggssmärta jämfört med personer som inte är fysiskt aktiva och har långvarig ländryggssmärta.

    Anledningen till att jag valde detta ämne var för att det är en diagnosgrupp jag träffar ofta inom min profession som sjukgymnast inom primärvården och för att det är en diagnos där vi sjukgymnaster kan spela en stor roll i rehabiliteringen.


    Ländryggssmärta är något som är oerhört vanligt, 80% av alla människor drabbas någon gång under livet av ländryggssmärta (1,2,3,4) och av dessa är det 85-95% som inte har någon anatomisk orsak utan de drabbas av ospecifik ländryggssmärta (4,5). Självklart är ländryggssmärta jobbigt för individen som drabbas men det är också ett enormt samhällsproblem med tanke på kostnaderna som följer med ländryggssmärtan (1,3). Man har sett att kostnaderna i slutet på 90-talet för ländryggssmärta (när man tittat på direkta sjukvårdskostnader, sjukskrivningar och förtidspensioneringar) var tre gånger så hög som kostnaden för alla cancersjukdomar tillsammans (1) och i Storbritannien kostar ländryggsproblem 1,3 miljoner pund om dagen för för den offentliga vården (4). Ländryggssmärta är också den sjukdom/besvär som orsakar att patienterna lever flest dagar med nedsatt funktion (3) samt att det är en av de vanligaste orsakerna att en patient söker vård för problem (5). De flesta ryggproblem går dock över på någon eller några veckor (1,2,5) men för ca 10% av de som drabbas blir problemen långvariga (2). Ofta används benämningen långvarig ryggsmärta när smärtan har funnits i mer än 3 månader (2,3,4). Ländryggssmärta kan ha en hindrande roll i en persons liv och kan bidra till att personens vardagsaktiviteter och funktioner minskas (4). Det är visat att långvarig ländryggssmärta ger stora problem på sikt där man sett en minskning av ryggmuskulatur, ökad risk för övervikt, försämrad allmän kondition, social isolering och bristande tilltro till sin egen förmåga vilket på sikt kan få oerhört stora konsekvenser både för individen och samhället (2).


    Fysisk aktivitet har en viktig roll i behandlingen och rehabiliteringen av långvariga smärttillstånd där man sett effekt på själva upplevelsen av smärtan där mycket tyder på att det finns ett integrerat samband mellan smärtlindring och fysiskt aktivitet (2). Sen tillkommer förstås också de övriga positiva effekterna av fysisk aktivitet såsom bättre sinnesstämning, stärkt självbild och höjning av smärttolerans (2). Fysisk aktivitet ökar också genomblödningen i muskulaturen vilket kan vara en viktig del i rehabiliteringen av en ospecifik ländryggssmärta då man ofta ser en ökad kontraktion av ryggmuskulaturen (2, 4). I det akuta läget finns det ej vetenskapligt stöd för att en viss sorts träning ska vara bättre än någon annan utan vila och lugnande besked visade sig vara lika effektivt som olika typer av träning (4). Om smärtan däremot övergår från en akut till långvarig problematik är det viktigt att normalisera tidigare aktivitetsnivå och därefter successivt stegra på träningen som bör innehålla stabilitetsträning, muskelträning, rörlighetsträning och/eller kondition (2,4,5). Att lära patienter med långvarig ländryggssmärta att bemöta problem med aktivitet och rörelser verkar göra att de söker vården mindre i framtiden för liknande besvär (5). De med långvarig smärta från ländryggen är en väldigt heterogen grupp när gäller symptom och det är viktigt att anpassa träningen efter individen man har framför sig (4).

     

    Frågeställning

     

    Litteratursökning

     

    Resultat

     

    Diskussion

     

    Referenslista

     

    1. SBU. Ont i ryggen, ont i nacken. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2000. SBU-rapport nr 145/1. ISBN 91-87890-60-7.

    2. Grooten. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling: Fysisk aktivitet vid långvariga rygg- och nackbesvär. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2015.

    3. Hoy D, March L, Brooks P, Woolf A, Blyth F, Vos T, et al. Measuring the global burden of low back pain. Best Pract Res Clin Rheumatol. 2010 Apr;24(2):155-65.

    4. Gordon, Bloxham. A systematic review of the effects of exercise and physical activity on non- specific chronic low back pain. Healthcare (Basel). 2016 jun; 4(2): 22

    5. Rasmussen Barr. Internetmedicin, uppdaterat 2016-10-28. (läst den 26/2) http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=5610

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.