Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Fysisk aktivitet och träning som prevention och behandling, MC3025 > Fördjupningsarbeten > Kronisk njursjukdom

Kronisk njursjukdom

    Table of contents
    No headers

    Introduktion

    Kronisk njursjukdom

    Njurarnas huvudsakliga funktioner är att utsöndra kroppens metabola slutprodukter samt att reglera vätske- samt syra-bas balans. Njurarna fyller även andra viktiga funktioner så som blodtrycksreglering samt utsöndring av natrium. (Aurell Njurmedicin, 2004) Det finns såväl primära som sekundära orsaker till kronisk njursjukdom. De primära orsakerna kan vara glomerulonefrit samt polycystisk njursjukdom och de sekundära orsakerna kan vara diabetes mellitus, nefroskleros och systemsjukdomar så som SLE eller RA. (Aurell, 2004) Vid kronisk njursjukdom minskar den glomerulära filtrationshastigheten (GFR) där njurens försämrade förmåga att reglera salt-vattenbalansen, utsöndra slaggprodukter och insöndra hormoner leder till ett toxiskt tillstånd. Det finns fem olika stadier av kronisk njursjukdom som klassificeras utifrån den glomerulära filtrationshastigheten (FYSS):

    1. GFR > 90: Njurskada med normal eller ökad njurfunktion

    2. GFR 60-89: Njurskada med lätt minskning av njurfunktion

    3. GFR 30-59: Medelstor njurfunktion

    4. GFR 15-29: Kraftigt minskad njurfunkton

    5. GFR < 15: Njursvikt

    Vanliga symptom vid kronisk njursjukdom är illamående, nedsatt aptit, uttalad trötthet, sömnrubbningar, muskelhypotrofi och nedsatt fysisk förmåga (FYSS, 2008) Patienter i pre-uremistadiet har en fysisk förmåga som motsvarar ca 70 % av förväntat normalvärde och om dessa patienter inte tränar regelbundet kan den fysiska förmåga fortsätta att sjunka och i dialysstadiet motsvara ca 50 % av förväntat normalvärde. (Njur - rapport)

    I det pre-uremiska skedet (GFR < 25 ml/min) är det primära målet att bromsa uremiprogressen och lindra symptomen samt att förbereda patienten för dialys och/eller njurtransplantation. Då patienten har GFR < 10 ml/min finns ett behov för dialys, det finns två olika typer av dialys: hemodialys och peritonealdialys. Vid hemodialys (bloddialys) förs blodet ut ur kroppen, pumpas in i ett dialysfilter som renar det från slaggprodukter och förs sen tillbaka in i kroppen igen. Vid peritonealdialys opereras en dialyskateter in i bukhålen och genom katetern fylls bukhålan med ca 2 liter glukoslösning 4 gånger/dygn. Glukoslösningen ligger i bukhålan i ett antal timmar och drar åt sig slaggprodukter och överskottsvätska innan den tappas ut ut bukhålan som sedan fylls på med ny glukoslösning. Njurtransplantation kan entingen ske med en njure från en nära anhörig eller från en avliden donator (FYSS, 2008).   

    Fysisk aktivtet som prevention och/eller behandling

    Det finns inga studier som har visat att tränings skulle ha en primärpreventiv effekt på uppkomsten av kronisk njursjukdom. Det finns heller inga studier som visar att fysisk träning kan förlångsamma eller motverka uremiprogressen. Däremot kan fysisk aktivitet/träning ha en sekundärpreventiv effekt genom sina gynnsamma effekter på blodsockerkontroll hos patienter med diabetes och blodtryckskontroll hos patienter med högt blodtryck, två tillstånd som ökar risken för kronisk njursjukdom. (FYSS, 2008)

    Det är troligt att fysisk träning ger fördelar för patienten med kronisk njursjukdom däribland förbättrad kardiorespiratorisk funktion, livskvalitet, muskelstyrka, ett ökat energiintag och möjlig reducering av inflammatoriska biomarkörer. Dock innehåller existerade forskning generellt små studiegrupper och korta träningsperioder. I tidigare studier är det även en stor del av deltagarna som har exkluderats till följd av medicinska exklusionskriterier vilket kan göra det svårt att generalisera fynden. Konditionsträning på en intensitet > 60 % av maximal kapacitet rekommenderas för att ge en ökad kondition. Det finns få studier över styrketräning vid kronisk njursjukdom och det är oklart om den träningsformen fördröjer katabola processer typiska för kronisk njursjukdom men det bör ses som ett viktigt inslag sett till dess bevisade effekter på bentäthet och muskelmassa. Då det finns en hög prevalens och incidens för komorbitet, så som exempelvis hjärt-kärlsjukdom, bland patienter med kronisk njursjukdom bör fysisk träning förskrivas och provas ut av personer med lämplig kunskap och erfarenhet inom området. (Smart, Williams, Levinger, Selig, Howden, Coombes & Fassett, 2013)

     

     

    Styrketräning

     

    Frågeställning

    Har styrketräning effekt på muskelfunktion/QOL bland patienter med kronisk njursvikt (i ett sent stadium)?

    P: Män/kvinnor, 18-65 år, kronisk njursvikt stadium 3-5

    I: Styrketräning

    C: Ingen åtgärd

    O: Muskelfunktion/QoL

     

    Litteratursökning

    Resultat

    Diskussion

     

    Referenser

    Aurell, M. (2004). Njurmedicin. Andra upplagan ed. Falköping: Liber

    Howden, E. J., Fassett, R. G., Isbel, N. M., & Coombes, J. S. (2012). Exercise training in chronic kidney disease patients. Sports Medicine, 42(6), 473-488

    Smart, N. A., Williams, A. D., Levinger, I., Selig, S., Howden, E., Coombes, J. S., & Fassett, R. G. (2013). Exercise & Sports Science Australia (ESSA) position statement on exercise and chronic kidney disease. Journal of Science and Medicine in Sport, 16(5), 406-411

     

     

     

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.