Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Fysisk aktivitet och träning som prevention och behandling, MC3025 > Fördjupningsarbeten > Kranskärlsopererade

Kranskärlsopererade

    Table of contents
    No headers

    Introduktion

    Vid kranskärlssjukdom lider ett eller flera av kranskärlen av syrebrist pga åderförkalkning, vilket leder till kärlkramp och/eller hjärtinfarkt (1,2). Kranskärlssjukdom är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Dock har det skett mer än en halvering av den förtida dödligheten de senaste 20 åren. Detta beror bl a på färre rökare, bättre blodtrycksbehandling och lägre kolesterolvärden som är några av riskfaktorerna bland befolkningen. Men även på en förbättrad akut och sekundärpreventions behandling (2). Några av riskfaktorerna är som sagt påverkabara då de är livsstilsrelaterade t ex rökning, fysiska aktivitet, ohälsosamma matvanor, högt blodtryck och bukfetma. Hög ålder, manligt kön och ärftlighet är andra riskfaktorer som inte är påverkningsbara (1). 

    Koronar bypass (CABG) är den åtgärd som visat sig ge bäst effekt under längst tid vid kranskärlssjukdom (3). Patienterna som genomgår denna operation har dock fortsatt risk för hjärthändelser pga den ursprungliga kranskärlssjukdomen. De har även en risk att utveckla åderförkalkning kring graftet. Om patienten ej nått målet för sekundärprevention inom ett år så ökar risken för hjärthändelse oavsett hur många riskfaktorer denne hade från början (3). Det bevisar hur viktigt det är med sekundärprevention för dessa patienter (3,4).

    Fysisk träning är en del av denna sekundärprevention, andra åtgärder är bl a sluta röka, medicinering, hälsosamtal mm (3). Precis som hos friska personer ger regelbunden träning specifika förändringar av kardiovaskulär och muskulär kapacitet (1).  Efter den akuta medicinska behandlingen har avslutats hos patienterna bör fysisk aktivitet och fysisk träning påbörjas. Bäst effekt har en individuellt anpassad livslång konditions- och muskelträning visat sig ha (1). Aerob träning rekommenderas 3-5gånger/vecka på en intensitet motsvarande 40-80 VO2max. Anaerob träning rekommenderas 2-3 dagar med 8-10 övningar för kroppens större muskelgrupper, 1-3 set/övning, 10-15 repititioner. De dagar där ingen fysisk träning sker rekommenderas att följa de nationella riktlinjerna för fysisk aktivitet (1, 4). 

     

    Frågeställning

    Är det någon skillnad vid rehabilitering, i form av fysisk träning, tillsammans med fysioterapeut jämfört med självständig träning vad gäller risken för återkommande hjärt-kärlproblematik för kranskärlsopererade? 

    P -  Kranskärlsopererade

    I - Fysisk träning tillsammans med fysioterapeut

    C- Självständig fysisk träning

    O - Återkommande hjärt-kärlproblematik. 

     

    Litteratursökning

    Litteratursökning gjordes genom PubMed. I den första sökningen användes sökorden home based versus clinical based coronary bypass rehabilitation. Sökningen begränsades till att endast innehålla clinical trial. Detta gav sex träffar där Arthur HM (2002) valdes ut. En ny sökning gjordes med sökorden home based coronary bypass rehabilitation. Samma begränsningar användes här som i tidigare sökning. Detta gav 20 träffar och sökningen begränsdes ytterligare med free full text vilket gav 4 träffar och Moholdt T et.al (2012) valdes ut. Efter detta gjordes en sökning efter en review artikel där sökorden home based versus clinical based coronary rehabilitation användes. Sökningen begränsades till att endast innehålla review och free full text.  Detta gav 0 träffar. Därmed gjordes en ändring av sökorden till home based versus clinical based cardiac rehabilitation. Begränsningarna behölls som i föregående sökning. Detta gav 5 träffar och Taylor RS (2015) valdes ut. 

     

    SBU:s "Mall för bedömning av relevans" har använts som stöd i urvalet av artiklarna.  

     

     

    Resultat

    I studien av Arthur HM et.al (2002) randomiserades 242st patienter till två olika träningsgrupper under 6 månader. En sjukhus-baserad (122st) samt en hem-baserad (120st). Den sjukhus-baserade träningen bestod av gympaklasser och den hem-basserade bestod av individualeserade träningsprogram samt telefonuppföljning varje vecka. Deltagarna i båda grupperna fick frivilligt ta del av de andra tjänsterna som kunde fås på det aktuella centret som t ex dietist och psykolog. Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader mellan interventionerna. Det primära utfallsmåttet var VO2peak medan det sekundära utfallsmåttet var hälsorelaterad livskvalitet som mättes genom frågeformuläret SF-36, från resultaten kan man utläsa två olika score dels physical composite score och även mental composite score, samt socialt stöd som mättes med Interpersonal Support Evaluation List (ISEL). 

     

    Resultaten visade att det fanns en signifikant förbättring av VO2peak hos deltagarna i båda grupperna efter 6 månaders träning. Den ökade med 36% i sjukhusgruppen och motsvarande 31% i hemgruppen. Det fanns dock ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Resultatet gällande SF-36 och ISEL visade en signfikant skillnad i båda grupperna jämfört med utgångsresultaten från frågeformuläret (baseline). Hemgruppen visade upp en större förbättring gällande physical composite score jämfört med sjukhusgruppen. Båda grupperna förbättrades även gällande mental composite score, dessa förbättringar var dock ej signifikanta. Hemgruppen upplevde sig ha ett större socialt stöd jämfört med sjukhusgruppen, denna skillnad var signifikant. 

     

    I den andra studien av Moholdt, T et.al (2015) undersöker man om hem-baserad aerobisk intervall träning (AIT) är lika effektiv som centra-baserad rehabilitering efter CABG. 30st patienter randomiserades till att delta i antingen ett centra-baserat rehabiliteringsprogram eller hembaserad AIT. Centrat där patienterna utförde rehabiliteringen var Feiring Heart Clinic rehabilitation centre och denna intervention kan ses som sedvanlig rehabilitering i Norge där studien utfördes. På centrat var patienterna inskrivna fyra veckor och deltog i 30 träningstillfällen. Fyra med låg intensitet, 16 med medel intensitet samt 10 med hög intensitet. Intensiteten bedömdes utifrån BORGs-RPE skala. Aktiviteterna innebar  promenader, längdskidsåkning, motionscykel, bollsporter samt styrketräning. Fokus låg på uthållighetsträning. I rehabiliteringsprogrammet ingick även konsultation med dietist, sluta-röka program och föreläsningar om hälsosam livsstil. När patienterna skrevs ut rekommenderades de att fortsätta träningen hemma. Gruppen som randomiserades till hem-baserad AIT gavs muntliga instruktioner i utförande av AIT genom en 60minuters föreläsning om bakgrund, syfte samt vägledning i att utföra träningen. De ombads därefter att tre gånger per vecka under sex månader utföra ett AIT program som innebar 10 minuters uppvärmning följt av fyra gånger fyra minuters intervaller med hög intensitet. Efter varje intervall skulle de träna med en medel intensitet i tre minuter. Aktiviteten som träningen skulle utföras i var valfritt. Patienterna erhöll skriftliga riktlinjer gällande träningen samt angående hälsosam livsstil och en träningsdagbok. Efter sex månader utvärderades de båda grupperna. Det primära utfallsmåttet var VO2peak medan det andra utfallsmåttet var livskvalitet, som mättes med MacNew frågeformuär, blodsocker, ferritin, HDL kolesterol och triglycerider.

     

    Båda grupperna ökade i VO2peak. hemgruppen med 18,8% och den centra-baserade gruppen med 17,4%, dock ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Livskvaliteten skattades signifiaknt högre i båda grupperna jämfört med baseline. Den centra-baserade gruppen hade signifikant högre värden av HDL både jämfört med baseline och hemgruppen. Båda grupperna ökade blodsockernivån jämfört med baseline. 

     

     

    Diskussion

     

    Referenser

    1. Ståhle, A., Bäck, M. och Cider, Å. (2015). Fysisk aktivitet vid kranskärlssjukdom. I FYSS 2015: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. (s. 2-15). Stockholm: Yrkesföreningar för fysisk aktivitet.

    2. Socialstyrelsen. (2015). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård: Stöd för styrning och ledning. (s. 23-28). Hämtad från: http://www.socialstyrelsen.se/publik...er2015/2015-10

    3. Kulik, A., Ruel, M., Jneid, H., Ferguson, T. B., Hiratzka, L. F.,  Ikonomidis, J. S.,  Lopez-Jimenez, F., McNallan, S. M., ... Zimmermann, L. (2015). Secondary Prevention After Coronary Artery Bypass Graft Surgery: A Scientific Statement From the American Heart Association. Cirkulation, 2015;131:927-964.

    4. Fysioterapeuterna. (2017). Levnadsvanor vid hjärtkirurgi: Levnadsvanor inför kirurgi samt under och efter vårdtiden [Broschyr]. Stockholm: Fysioterapeuterna. Från http://www.fysioterapeuterna.se/Prof.../Levnadsvanor/

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.