Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Fysisk aktivitet och träning som prevention och behandling, MC3025 > Fördjupningsarbeten > Konditionsträning vid migrän

Konditionsträning vid migrän

    Table of contents
    No headers

    Konditionsträning vid migrän

     

    Introduktion

    Migrän är en form av huvudvärk som kännetecknas av återkommande episodiska attacker av pulserande huvudvärk (Dahlöf, Linde, Linton-Dahlöf, 2003). Huvudvärken är ofta ensidig och kan vara förenad med illamående, kräkningar, känslighet för ljud, ljus och huvudvärken kan förstärkas av fysisk aktivitet (Dahlöf, 2016). Ca 20 % av personer med migrän har migrän med aura. Aurasymtom kan innebära påverkan på synen som ljusblixtar, sicksacklinjer eller synfältsbortfall. Mindre vanliga typer av aura är sensoriska symtom som stickningar eller nedsatt känsel eller reversibla talstörningar (Dahlöf, Carlsson, Hardebo, Laurell, Lynger, 2006). Huvudvärken vid migrän förvärras ofta av fysisk aktivitet och av huvudrörelser (1177 Vårdguiden, 2017).

    Migrän kan delas in i två kategorier; episodisk migrän och kronisk migrän. Episodisk migrän innebär att migränanfallen är återkommande. Vid kronisk migrän har den drabbade huvudvärk minst 15 dagar per månad (FYSS, 2017).

    För personer med migrän med aura har man kunnat identifiera 5 olika faser under migränattacken. Faserna går ofta in i varandra förutom aurafasen som är mer avgränsad. Den första fasen är prodromalfasen (försymtomfasen) som kan börja upp till ett dygn innan själva huvudvärken startar. Under prodromalfasen kan t.ex. humörsvängningar, koncentrationssvårigheter, törst och sötsug förekomma. Auran uppstår under den andra fasen och varar vanligtvis 10-30 minuter. Under den tredje fasen uppstår själva huvudvärken som de flesta beskriver som dunkande eller pulserande och med hög smärtintensitet. Huvudvärken varar mellan 4-72 timmar och brukar försvåras av fysisk aktivitet. Under huvudvärksfasen kan symtom från mag/tarmkanalen förekomma exempelvis illamående, kräkningar, matleda eller diarée. Den fjärde fasen är resolutionen som ofta uppstår under sömn eller efter medicinering. Den femte och sista fasen är postdromalen. Efter migränattacken känner sig många utmattande och trötta. Många har sämre koncentrationsförmåga och svängningar i humöret förekommer. (Dahllöf, 2016).

    Man uppskattar att ca var 5:e kvinna och var 10:e man i Sverige har migrän (1177 Vårdguiden, 2017).

    Migrän är till stor del ärftligt och ca 70% av alla med migrän har en nära anhörig med migrän (Dahlöf, Linde, Linton-Dahlöf, 2003). Migrän debuterar ofta tidigt i livet och förekommer även hos barn. För nästan hälften av alla med med migrän debuterade sjukdomen mellan 10 och 19 år. Att migrän debuterar efter 40 års ålder är ovanligt och förkommer hos ca 5 %. (Dahlöf, 2016).

    Många personer med migrän kan ange en eller flera utlösande faktorer till migränanfallet, exempelvis stress, hormonella faktorer som mens eller ägglossning, alkohol, oregelbundna måltider, väderomslag, starkt ljus eller starka dofter (Dahlöf, Linde, Linton-Dahlöf, 2003). Träning kan också vara en trigger som utlöser en migränattack, enligt en studie av Kelman rapporterade 22% av deltagarna i studien att träning kunde utlösa en migränattack (Kelman, 2007).

    Migrän räknas som en neurologisk sjukdom men orsakerna till migrän är ännu inte helt klarlagda. Man tror att migrän beror på en obalans i hjärnans nervfunktioner som påverkar flera av kroppens organsystem som blodkärl till hjärnan och hjärnhinnorna och eventuellt även blodplättarna (trombocyterna). Man tror också att förändringar av serotoninnivårer ev kan vara orsak till migränsjukdomens uppkomst och de förändrade serotoninhalterna påverkar i sin tur hjärnbarken (Dahlöf et al, 2003). Under ett migränanfall frisätts neuropepiden Calcitoningenrelaterad peptid (CGRP) man tror att detta orsakar en dilatation av närliggande blodkärl (Dahlöf, 2016).

    Vid migränanfall behandlas ofta det enstaka anfallet och läkemedel mot migrän kan delas upp i icke-specifika och migränspecifika läkemedel. Några icke-specifika alternativ är läkemedel innehållande paracetamol, NSAID eller acetylsalicylsyra. Triptaner är ett exempel på migränspecifik behandling. För en del personer med migrän är det också aktuellt att ta förebyggande läkemedel som behandling (Dahlöf et al, 2003). Icke-farmakologik profylax innefattar framför allt livsstilsförändringar med fokus på att undvika utlösande faktorer och tillämpa sundare livsstil som regelbundna vanor med bra mat och sömn. Exempel på andra icke-farmakologisk profylaktiska metoder är avspänning, akupunktur, massage, meditation, KBT, mindfulness eller sjukgymnastik (Dahlöf, 2016).

    Personer med huvudvärk (migän eller annan typ av huvudvärk) är mindre fysiskt aktiva jämfört med personer utan huvudvärksproblematik (Varkey, Hagen, Zwart, Linde, 2008).

    En översiktsartikel som granskat konditionsträning som en del av beteendeprogram vid huvudvärk kom fram till att det kan vara fördelaktigt för personer med huvudvärk att ingå i ett beteendeprogram där konditionsträning ingår. En svaghet med översiktsartikeln är att av de 9 studier som ingick hade 4 studier deltagare med en specifik migrändiagnos, i övriga studier kunde olika huvudvärkstyper ingå som spänningshuvudvärk, läkemedelsutlöst huvudvärk, migrän eller blandformer (Baillie, Gabriele, Penzien, 2014).

    Vid episodisk migrän rekommenderar FYSS aerob fysisk aktivetet på hög intensitet (BORG 14-16) under handledning av fysioterapeut för att minska frekvens och intensitet på migränanfall samt för att förbättra syreupptagningsförmåga och livskvalitet. Vid kronisk migrän rekommenderas aerob fysisk aktivitet på måttlig intensitet som tillägg till förebyggande läkemedel för att minska migränens frekvens, duration och intensitet (FYSS, 2017). Verkningsmekanismerna bakom aerob träning på hög intensitet mot migrän är ej helt klarlagda FYSS, 2016)

     

    Frågeställning

    Kan regelbunden konditionsträning minska migränrelaterad huvudvärk avseende frekvens, intensitet, duration och/eller andra vanligt förekommande symtom vid migrän? Kan regelbunden konditionsträning förbättra livskvalitet?

     

    Litteratursökning

    Litteratursökning gjordes i Summon under mars 2018 med sökord "migraine" and "endurance" and "exercise" and "pain reduction" and "quality of life". Sökningen begränsades till fulltextartiklar i tidskrifter de senaste 5 åren. 106 träffar påträffades varav endast en relevant randomiserad kontrollerad studie hittades. Sökningen utökades därefter till artiklar från 2011 och framåt och då fanns 165 träffar och ytterligare en relevant randomiserad kontrollerad studie hittades. Urvalet gjordes först genom att artikelnamn som var orelevanta till min frågeställnings uteslöts och ett andra urval genom att utsluta artiklar vars abstact ej matchade min frågeställning. Ingen av studierna som hittandes matchade min frågeställning exakt. Endast en av studierna som presenteras nedan undersökte även livskvalitet. Studierna granskades enligt mall från SBU, ” Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier”. 

     

    Resultat

    I en nyligen publicerad studie ”Effects on different endurance exercise modalities on migraine days and cardiovascular healt in episodic migranineurs: a randomized controlled trial” (Hanssen, Minghetti, Magon, Rossmeissl, Rasenack, Papadopoulou, Klenk, Faude, Zahner, Sprenger, Donath, 2018) undersöktes personer med episodisk migrän där huvudfrågeställningen var att undersöka effekt av högintensiv träning jämfört med måttlig kontinuerlig träning avseende frekvens av migräntattacker. Studiens författare ville undersöka detta då de inte hade sett någon tidigare studie som jämförde träning på olika intensitet och antal dagar med migrän. Studien hade också en andra frågeställning som var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan träningsintensiteterna och diameter på retinala blodkärl som kan vara en biomarkör för cerebrovaskulär hälsa.

    Deltagarna rekryterades genom annonsering och 45 deltagare randomiserades till 3 grupper; högintensiv konditionsträning, måttlig konditionsträning och en kontrollgrupp utan intervention. Inklusionskriterier var diagnosen episodisk migrän utan aura ställd av neurolog. Av 45 deltagare fullföljde 36 deltagare programmet. Bortfallet var jämt fördelat över grupperna och borfallet analyserades delvis. Båda träningsgrupperna tränade löpning på löpband två gånger per vecka under 12 veckor under uppsikt av idrottsforskare. Innan och efter träningsperioden hade grupperna testats på löpband för laktattröskelnivå och VO 2 max. Den högintensiva träningsgruppen löptränade på 90-95% av VO 2 max, 4x 4 minuters intervaller med aktiv vila på 3 minuter mellan varje intervall. Den måttliga träningsgruppen tränade löpning på 70% av VO 2max under 45 min. Båda grupperna värmde upp 400 m innan och varvade ner 400 m efteråt samt stretchade efteråt. Kontrollgruppen uppmanades röra på sig som vanligt i vardagen och fick generella råd kring fysisk aktivitet. Alla deltagare börjande skriva migrändagbok 4 veckor innan träningsperioden startade och under hela träningsperioden. Migränattacker och medicinering dokumenterades i dagböckerna. Resultatet påvisar att antalet dagar med migrän per månad minskade i alla grupper (även kontrollgruppen) men mest i den högintensiva träningsgruppen. Författarnas slutsatser är att träningsprogram med högre intensitet bör övervägas som kompletterande behandling vid episodisk migrän.

    Studien ansågs vara relevant med tanke på min första frågeställning men undersökte inte livkvalitet. Studien redovisade antal dagar med migrän men tog inte upp intensitet på huvudvärken. Studien hade svagheter och dessa var framför allt få deltagande i grupperna och förhållandevis högt bortfall. Pga lågt deltagarantal avstod författarna från att beräkna P-värde för att beräkna signifikans mellan grupperna, istället beräknades procentuella skillnader mellan grupperna med ”magnitude-based inference method”.

     

    I en svensk studie "Exercise as migraine prophylaxis: a randomized study using relaxation and topiramate as controls" (Varkley, Cider, Carlsson, Linde, 2011) jämfördes tre grupper; konditionsträningträning på motionscykel, individuell avspänningsträning samt medicinering med ett vanligt förekommande läkemedel vid migrän ”Topiramate”. Deltagande rekryterades genom annonsering och via en huvudvärksklinik. Deltagarna undersöktes av neurolog som ställde diagnos migrän. I denna studie valde man att ha två aktiva kontrollgrupper istället för placebo eller väntelista och författarna menar att kontrollgruppernas interventioner är välkända och väldokumenterade från tidigare studier. 91 deltagare randomiserades till grupperna genom lottning och 72 fullföljde interventionerna. Bortfallet var något högre i gruppen som fick läkemedlet Topiramate. Orsakerna till bortfallen redovisas i varje grupp. Innan och under interventionsperioden skrev deltagarna dagböcker där antal migränattacker, genomsnittlig smärta på VAS skala samt medicinering noterades. Uppskattad syreupptagningsförmåga mättes med Åstrands submaximala VO2 test och antal MET minuter registrerades innan behandlingsperioden, direkt efter behandlingsperioden samt efter 3 månader och efter 6 månader. Deltagarna fick uppge upplevd livskvalitet via frågeformulär "Migraine-Specific Quality of Life Questinnarie" före, efter behandlingsperioden, 3 månader efter samt efter 6 månader.

    Träningsgruppen cyklade på träningscykel inomhus 40 minuter 3 gånger/vecka under en 12 veckorsperiod under övervakning av sjukgymnast. För att hitta rätt träningsintensitet användes Borgs RPE skala 6-20. Träningspasset bestod av 15 minuters uppvämning på cykel med intenistet 11-13 enligt Borgs RPE skala följt av 20 minuters träning med intensitet 14-16 och avslutningsvis nedvarvning 5 minuter på intensitet 11-13.  Avspänningsgruppen fick individuell avspänningsträning med sjukgymnast en gång per vecka med dagliga hemövningar med hjälp av CD skiva. Gruppen som fick medicin träffade neurolog som förskrev läkemedlet Topiramate vars dosering höjdes något vecka för vecka till högsta tolererbara dos hade hittats för varje individ. 

    Det primära utfallsmåttet var antal migränattacker under sista månadens intervention jämfört med baseline och det sekundära utfallsmåtten var smärtintensitet och syreupptagningförmåga. Alla tre grupperna minskade antal migränattacker signifikant men ingen signifikant skillnad fanns mellan grupperna. Detta talar enligt författarna för att konditionsträning kan vara att ett fullgott alternativ till exempelvis medicinering för personer med migrän. Gruppen som fick läkemedlet Topiramate skattade signifikat lägre på smärtintensitet enligt VAS (visuell analogskala) under interventionsperioden men ingen signifikantk skillnad fanns efter 3 eller 6 månder. Väntat nog förbättrade träningsgruppen sin syreupptagningsförmåga. Ingen signifikant skillnad fanns i upplevd livskvalitet mellan grupperna. 

    Studien ansågs vara delvis relevant men i denna studie fick även kontrollgruppen intervention vilket inte stämmer överens med min frågeställning enligt PICO (konditionsträning jämfört med ingen intervention). I studien redovisades antal dagar med migrän per månad, migränattackernas frekvens samt medelvärde på huvudvärkens smärtintensitet (VAS). Jag valde  att inkludera denna studie då jag bedömde att den var väldesignad och även tog upp livskvalitet samt följde upp deltagarna efter 3 och 6 månader.   

     

     

    Diskussion

    I min litteratursökning hittade jag inga studier som besvarade alla mina frågeställningar och jag valde studier som delvis besvarade mina frågeställningar. 

    Studien av Hanssen (Hanssen et al, 2018) kom fram till att högintensiv träning gav färre dagar med migrän per månad jämfört med måttlig konditionsträning. Intressant nog förbättrades alla grupperna, även träningsgruppen som tränade på måttlig intensitet och kontrollgruppen som fick generella råd om fysisk aktivitet och uppmanades hålla sig aktiva i vardagen. Författarna lyfter fram i sin diskussion att även kontrollgruppen förbättrades och hänvisar till eventuella sociala faktorer och mottaglighet för generella råd om fysisk aktivetet som kontrollgruppen fick. Kanske kan man diskutera om kontrollgruppen också fick en typ intervention då de fick råd om fysisk aktivitet och uppmanades att hålla sig fysiskt aktiva? Det är också värt att notera att inga deltagare i den högintensiva gruppen rapporetade några skador eller biverkningar. Denna nyligen publicerade studies resultat stämmer överens med de rekommendationer som finns i FYSS som också rekommenderar aerob träning på hög intensitet vid episodisk migrän.

    Studien av Varkey (Varkey et al, 2011) visade att konditionsträning på cykel minskade antalet migränattacker lika mycket som avspänningsträning och läkemedelsbehandling. Det framgick inte tydligt vilken typ av migrän deltagarna i studien hade men då ett inklusionskriterie var 2-8 migränattacker per månad tolkar jag det som att det var episodisk migrän deltagarna hade. Studien hade ingen passiv kontrollgrupp utan hade två kontrollgrupper där deltagarna fick enligt författarna välkända behandlingar vid migrän. Läkemedelsbehandling och avspänningsträning är vanliga behandlingar vid migrän och det är positivt att det finns flera alternativ till migränbehandling då en behandling inte passar alla. Med konditionsträning som behandling följer ju också en mängd positiva ”biverkningar” som förbättrad syreupptagningsförmåga och en mängd kända sjukdomsförebyggande effekter. Gruppen som fick Topiramate skattade smärtintenitet enligt VAS signifikant lägre under inteventionsperioden men inte efter 3 eller 6 månader. I denna studien var bortfallet större i läkemedelsgruppen och i denna grupp fanns också de enda rapporterade biverkningarna i studien. I denna studie träffade träningsgruppen andra deltagare i studien medan de två kontrollgrupperna inte träffade andra studiedeltagare, en intressant aspekt hade varit att undersöka gruppens eventuella påverkan på utfallet. Denna studie undersökte även livskvalitet som ingick i mina frågeställningar men här fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna. 

    Migrän är vanligt förekommande och drabbar var 5:e kvinna och var 10:e man i Sverige (1177 Vårdguiden, 2017). Man har sett att personer med huvudvärksdiagnoser är mindre fysiskt aktiva än andra (Varkley et al, 2008) och att träning kan var en utlösande orsak till en migränattack hos vissa (Kelman, 2007). Jag kan tänka mig att en del personer med migrän är rädda för att träna då träning kan trigga igång en migränattack för vissa. Att dessutom träna högintensivt kan säkert vara ett stort steg att ta för personer som är träningsovana. Jag upplever i min kliniska vardag en svårighet med att få patienter att träna på en högre intensitet. Med den starka evidens som finns att fysisk aktivitet är sjukdomsförebyggande känns det extra viktigt att rekommendera träning för denna patientgrupp som är mindre fysiskt aktiva än normalbefolkningen.

    Det hade varit intressant att ytterligare fördjupa sig i detta ämne och undersöka om det finns fler studier som undersöker och jämför högintensiv, medelintensiv och lågintensiv träning som behanding vid migrän men även om det finns studier kring styrketräning vid migrän. Det hade också varit intressant att söka mer om träning som behandling vid kronisk migrän. 

     

     

    Referenser

     

    Baillie, L. E., Gabriele, J. M., Penzien, D. B., (2014). A systematic review of behavioral headache interventions with an aerobic exercise component. Headache, 54(1), 40-53. doi: 10.1111/head.12204

     

    Dahlöf, C. (2016). Migrän, diagnostik och behandling. Linköping: Migränföreningen i Västra Götalands län.

     

    Dahlöf, C., Carlsson, J., Hardebo, J. E., Laurell, K., & Lynger, P. E. (2006). Huvudvärk- teori och klinik (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

     

    Dahlöf, C., Linde, M., & Linton-Dahlöf, P. (2003). Migrän- kliniska aspekter. Lund: Studentlitteratur.

     

    Hanssen, H., Minghetti, A., Magon, S., Rossmeissl, A., Rasenack, M., Papadopoulou, A.,... Donath, L. (2018). Effekts of different endurance exercise modalities on migraine days and cerebrovascular health in episodic migraineurs: A randomized controlled trial. Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports, 28(3), 1103-1112. doi: 10.1111/sms.13023

     

    Kelman, K. (2007). The triggers or precipitants of the acute migraine attack. Cephalalgia, 74(4), 394-402. doi: 10.1111/j.1468-2982.2007.01303.x

     

    Ståhle, A (red). (2017). Yrkesföreningar för fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, FYSS 2017 (3. uppl). Stockholm: Läkartidningen Förlag AB.

     

    Varkey, E. Cider, Å. Carlsson, J. Linde, M. (2011). Exercise as migraine profylaxis: A randomized study using relaxation and topiramate as controls. Cephalalgia, 31(14), 1428-1438. doi: 10.1177/03333102411419681

     

    Varkey, E., Hagen, K., Zwart, J. A., Linde, M. (2008). Physical activity and headache: Results from the Nord-Trøndelag Health Study (HUNT). Cephalalgia, 28(12),1293-1297. doi:10.1111/j.1468-2982.2008.01678.

     

    1177 Vårdguiden. Migrän. Stockholm: 1177 Vårdguiden; 2017 (uppdaterad 2017-04-03)

    Hämtad från https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Migran/

     

     

     

     

    P: Vuxna (18-65 år) med migrän

    I: Konditionsträning 

    C: Ingen intervention

    O: Huvudvärkens frekvens, intensitet och duration av migrän samt livskvalitet. Direkt efter intevention samt efter 3-6 månader.

     

    Frågeställning: Kan regelbunden konditionsträning minska migränrelaterad huvudvärk avseende frekvens, intensitet och duration och/eller andra vanligt förekommande symtom vid migrän? Kan regelbunden konditionsträning förbättra livskvalitet?

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Resonerade med mina kurskamrater kring några av punkterna i SBU mallen och vi utbytte tankar kring punkt A5e som handlade om i förväg publicerat studieprotokoll samt om man redovisat mer än utfallsmått (A5e). Jag fick också tips om att förtydliga kring litteratursökningen och jag fick bra uppslag till vad som man kan lyfta i diskussionen. Mycket lärorikt!
    Posted 21:10, 3 Apr 2018
    Hej Linda,
    Jag tycker att din uppsats är lättläst och intressant. Slutsatsen är logisk utifrån resultatet av artiklarna du redovisar. Jag har några funderingar: beskrev de i någon studie hur man teoretisk kan förklara varför motion kan ha en positiv effekt på migrän? I en studie undersökte man hög intensiv träning, framgick det i artikeln varför man valde just det? Framgick det hur länge man behöver träna för att man förvänta effekt. När man gjorde en uppföljning efter 3 och 6 månader, var effekten kvar då, och fortsatte deltagarna att träna?

    Ha en trevlig helg/Peter edited 21:27, 9 May 2018
    Posted 08:48, 9 May 2018
    Hej Linda,

    Intressant ämne du valt för din artikel!

    Jag saknade författar namnen under resultatdelen. I diskussionen hänvisar du till de 2 studierna via författarnamn. Blir lite enklare att se vilken artikel som var skriven av vem om författarnamnen även står under resultatdelen.

    Spännande att se att kontrollgruppen också förbättrades i studien av Hanssen et al. Diskuterade författarna något om vad anledningen skulle kunna vara till detta? Kan det bero på exempelvis reactivity bias eller social desirability bias? Kanske något att ta upp i diskussionen? Tänker att rekryteringen kanske kan ha påverkat vilka som deltog i studien då man bli annonserade efter deltagare till båda studierna.
    Den ena studien hade högintensiv konditionsträning men intensiteten i den andra studien var oklar för mig. Var den också högintensiv? Finns det teorier om varför just högintensiv konditionsträning skulle vara bättre än moderat eller lågintensiv konditionsträning? Jag tolkar det som att högintensiv konditionsträning skulle vara bättre då FYSS rekommenderar det. Skulle vara spännande med ett sådant resonemang om teorier finns.

    Tack för spännande läsning!
    // Katarina
    Posted 13:15, 9 May 2018
    Hej igen!

    Funderade lite på de andra vanligt förekommande symptom vid migrän som står i frågeformuleringen. Vilka skulle det kunna vara och hittade du någonting om detta i dina studier?
    Posted 13:23, 9 May 2018
    Tack Peter och Katarina för värdefulla kommentarer!
    Jag har fått bra uppslag och tips till förbättringar på min text.
    Det framgick inte i Varkeys artikel om deltagarna fortsatt träna efter 3 och 6 månader och om jag har tolkat resultaten rätt kvarstår effekten i alla grupperna efter 3 och 6 månader men utan signifikant skillnad mellan grupperna.
    Andra vanligt förekommande symtom vid migrän skulle kunna vara illamående, trötthet, ljud eller ljuskänslighet. Jag hittande inget kring detta i de studier som jag tittade på.
    Lycka till på era seminarier!
    /Linda
    Posted 22:01, 20 May 2018
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.