Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Fysisk aktivitet och träning som prevention och behandling, MC3025 > Fördjupningsarbeten > Konditionsträning vid SLE

Konditionsträning vid SLE

    Table of contents
    No headers

    P: Män och kvinnor i vuxen ålder med SLE (systemisk lupus erythematosus).

    I:  Handledd konditionsträning

    C: Sedvanlig behandling.

    O: Livskvalitet (formulär), fatigue (NRS) och aerob kapacitet (VO(2) och VO(2max)).

     

    FRÅGESTÄLLNING: Kan handledd konditionsträning öka livskvaliteten, minska fatigue och förbättra den aeroba kapaciteten hos vuxna personer med SLE?

     

    INTRODUKTION:

     

    SLE (Systemisk lupus erythematosus) är en kronisk, inflammatorisk sjukdom som kan engagera flertalet av kroppens organ. SLE är en autoimmun sjukdom vilket innebär att kroppens immunförsvar angriper egen vävnad (1, 2, 3). Etiologin är okänd men mycket talar för att det finns en ärftlig komponent (1). Ca 5 miljoner människor i världen lider av SLE och sjukdomen drabbar främst kvinnor i fertil ålder (4). I Sverige är det 80 - 90% kvinnor som drabbas (1). Kardiovaskulär sjukdom är den vanligaste förtida dödsorsaken hos individer med SLE. Därför är det särskilt viktigt att reducera riskfaktorer för just hjärt- och kärlsjukdom så som vikt-  blodtryck- och kolesterolkontroll förutom det självklara rökstoppet (4, 5). Ett av de vanligaste symptomen vid SLE är fatigue, en trötthet som kan vara förlamande och kvarstå även mellan skov och som inte kan sovas bort (3, 2). Samma mekanismer som hos personer med kroniskt trötthetssyndrom har observerats hos SLE patienter. Ca 80 % av personer med SLE lider av fatigue. Den farmakologiska behandlingen vid SLE innefattar ofta Kortikostereoider (kortison), antiinflammatorisk medicin, antimalariamedicin (Plaquenil) och ibland immunoglobuliner (1). Man har sett tecken på att man vid SLE har en störd metabolism när det gäller upptag av energi från kolhydrater, lipider och aminosyror där en del av störningen kan härledas till läkemedelsintag bl.a. kortison. Denna störning tyder på att SLE-patienter har en minskad förmåga att producera energirika molekyler vilket möjligtvis kan förklara fatigue (4). Fatigue har i studier visats korrelera med en nedgång i vardagsaktiviteter hos kvinnor med SLE jämfört med friska individer (3). I en svensk avhandling påvisades att livskvaliteten påverkades av upplevd trötthet (6). Det finns några studier som har undersökt om personer med SLE har nedsatt fysisk förmåga. I majoriteten av dessa studier påvisades förbättring i fatigue men ingen signifikant förbättring i syreupptagningsförmåga förutom i en enda studie där man som intervention hade handledd träning. Mycket lite forskning finns om fysisk aktivitet kan användas som prevention och behandling för fatigue eller för förbättrad kardiologisk eller muskulär kapacitet hos just SLE-patienter. För många andra reumatiska sjukdomar finns studier som visat att nedsatt fysisk kapacitet leder till funktionsnedsättningar hos individen (3). Det finns ingen forskning som visat att fysisk aktivitet kan förebygga SLE (5).

    Frågeställning

    Litteratursökning

    Resultat

    Diskussion

    REFERENSER:

    1.    www.reumatikerforbundet.org

    2.    Engström-Laurent A, Leden I, Nived O, Sturfeldt G. Reumatologi. Falköping: Liber; 1994. p. 117-35.

    3.    Balsamo S, dos Santos-Neto L. Fatigue in systemic lupus erythematosus: An association with reduced physical fitness. Autoimmune reviews. 2011; 10:514-518.

    4.    www.lupusinternational.com

    5.    Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA), Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, FYSS 2017; 628.

    6.     Pettersson S. Thesis: Fatigue - perceived, described and assessed by persons with systemic lupus erythematosus. Karolinska Institutet 2012

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.