Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Fysisk aktivitet och träning som prevention och behandling, MC3025 > Fördjupningsarbeten > Konditionsträning vid SLE

Konditionsträning vid SLE

    Table of contents
    No headers

    P: Män och kvinnor i vuxen ålder med SLE (systemisk lupus erythematosus).

    I:  Handledd konditionsträning

    C: Sedvanlig behandling. Det finns ingen vedertagen riktlinje gällande sedvanlig fysioterapeutisk behandling. Begreppet sedvanlig behandling brukar främst innefatta farmakologisk behandling.

    O: Livskvalitet (formulär), fatigue (NRS) och aerob kapacitet (VO(2) och VO(2max)).

     

    INTRODUKTION:

    SLE (Systemisk lupus erythematosus) är en kronisk, inflammatorisk sjukdom som kan engagera flertalet av kroppens organ. SLE är en autoimmun sjukdom vilket innebär att kroppens immunförsvar angriper egen vävnad (1, 2, 3). Etiologin är okänd men mycket talar för att det finns en ärftlig komponent (1). Ca 5 miljoner människor i världen lider av SLE och sjukdomen drabbar främst kvinnor i fertil ålder (4). 80 - 90% av personer som drabbas av SLE i Sverige är kvinnor (1). Kardiovaskulär sjukdom är den vanligaste förtida dödsorsaken hos individer med SLE. Därför är det särskilt viktigt att reducera riskfaktorer för just hjärt- och kärlsjukdom så som vikt-  blodtryck- och kolesterolkontroll förutom det självklara rökstoppet (4, 5). Ett av de vanligaste symptomen vid SLE är fatigue, en trötthet som kan vara förlamande och kvarstå även mellan skov och som inte kan sovas bort (3, 2). Samma mekanismer som hos personer med kroniskt trötthetssyndrom har observerats hos SLE patienter. Ca 80 % av personer med SLE lider av fatigue. Den farmakologiska behandlingen vid SLE innefattar ofta Kortikostereoider (kortison), antiinflammatorisk medicin, antimalariamedicin (Plaquenil) och ibland immunoglobuliner (1). Man har sett tecken på att man vid SLE har en störd metabolism när det gäller upptag av energi från kolhydrater, lipider och aminosyror där en del av störningen kan härledas till läkemedelsintag bl.a. kortison. Denna störning tyder på att SLE-patienter har en minskad förmåga att producera energirika molekyler vilket möjligtvis kan förklara fatigue (4). Fatigue har i studier visats korrelera med en nedgång i vardagsaktiviteter hos kvinnor med SLE jämfört med friska individer (3). I en svensk avhandling påvisades att livskvaliteten påverkades av upplevd trötthet (6). Det finns några studier som har undersökt om personer med SLE har nedsatt fysisk förmåga. I majoriteten av dessa studier påvisades förbättring i fatigue men ingen signifikant förbättring i syreupptagningsförmåga förutom i en enda studie där man som intervention hade handledd träning. Mycket lite forskning finns om fysisk aktivitet kan användas som prevention och behandling för fatigue eller för förbättrad kardiologisk eller muskulär kapacitet hos just SLE-patienter. För många andra reumatiska sjukdomar finns studier som visat att nedsatt fysisk kapacitet leder till funktionsnedsättningar hos individen (3). Det finns ingen forskning som visat att fysisk aktivitet kan förebygga SLE (5).

     

    FRÅGESTÄLLNING: Kan handledd konditionsträning öka livskvaliteten, minska fatigue och förbättra den aeroba kapaciteten hos vuxna personer med SLE?

     

    LITTERATURSÖKNING:

    Initialt valdes databas Cochrane library då det är en samling av databaser med medicinsk specialitet. Sökorden SLE and physical activity gav 39 träffar och SLE and exercise gav 30 träffar. Det var så pass få träffar att det inte behövdes appliceras något filter. 4 artiklar valdes ut men 3 av dem föll bort då studierna endast gällde kvinnliga försökspersoner och 1 studie visade sig vara en metaanalys. Sedan testades sökord cardiovascular exercise and SLE med filter trials vilket gav 9 träffar men ingen aktuell för frågeställningen. Den totala sökningen resulterade i 1 vald artikel. Sedan utfördes en liknande sökning via Pubmed. Sökorden SLE and exercise valdes även här och gav 26 träffar varav 1 artikel valdes ut (samma som via Cochrane library). Sökorden SLE and physical activity gav 446 träffar men med filter clinical trial kunde sökningen smalnas av och ge 23 träffar varav 1 artikel valdes.  Ytterligare en sökning på orden SLE and cardiovascular exercise utfördes vilket resulterade i 54 träffar där 1 artikel valdes. Till sist genomfördes en sökning via PEDro då artiklarna som valts vid tidigare sökning inte var helt relevanta för uppsatsens frågeställning. Då valdes istället sökord Aerobic exercise and SLE vilket resulterade i 9 träffar där en relevant artikel valdes ut.

     

     

    databas

    sökord

    träffar

     Artiklar urval 1

    Artiklar urval 2

    Cochrane

    SLE and physical activity

    39

    2 (båda föll bort)

     

    Cochrane

    SLE and exercise

    30

    2 (1 föll bort)

    Tench et al: Aerobic fitness, fatigue, and Physical disability in Systemic Lupus Erythematosus.

    Pubmed

    SLE and exercise

    26

    1 (samma som Cochrane)

    Samma som ovan

    Pubmed

    SLE and physical activity

    446/23

    1

    Svenungsson et al: Physical acticity in patients with systemic lupus erythematosus and matched controls.

    Pubmed

    SLE and cardiovascular exercise

    54

    1

    Abrahao et al: Cardiovascular training vs. Resistance training for improving quality of life and physical function in patientes with systemic lupus erythematosus: a randomized controlled trial.

    PEDro

    Aerobic exercise and SLE

    9

    1

    Boström et al: Effects of a one-year physical activity programme for women with systemic lupus erythematosus- a randomized controlled study.

     

     

    De fyra valda artiklarna bedömdes med hjälp av SBU:s ”Mall för bedömning av relevans”. En av de studier som initialt såg ut att vara den mest adekvata studien i förhållande till frågeställningen visade sig endast jämföra den fysiska aktivitetsnivån hos patienter med SLE och matchade kontroller och valdes därför bort (Svenungsson et al). De tre andra studierna visade sig vara relevanta i sammanhanget i grovt.

     

     

    RESULTAT:

    Alla de tre utvalda studierna var RCT-studier. Urval och exklusionskriterier var likartade i alla tre studier och det fanns ingen signifikant skillnad i förväxlingsvariabler mellan försöks- och kontrollgrupp. Den ena studien Aerobic fitness, fatigue, and Physical disability innefattade dock endast en kartläggning av aerob förmåga, fatigue och fysisk funktion hos SLE-patienter samt en jämförelse av dessa med en frisk kontrollgrupp med låg fysisk aktivitetsnivå. Resultatet av denna studie visade att patienter med SLE hade nedsatt tränings- och syreupptagningsförmåga, nedsatt muskelstyrka och större funktionsnedsättning än friska personer med låg aktivitetsnivå. Samt att denna nedsatta kondition korrelerade med ökad fatigue och depression hos SLE-patienterna (7). Liknande resultat har även visats i tidigare studier och följande två artiklar har därför med den artikeln i bakgrunden i sina interventionsstudier. Båda studierna är relevanta i relation till min frågeställning om handledd konditionsträning kan öka livskvaliteten, minska fatigue och förbättra den aeroba kapaciteten hos vuxna SLE-patienter. Den ena studien Cardiovascular training vs. Resistance training jämförde 12 veckors styrketräning med konditionsträning och sedvanlig behandling för SLE-patienter medan den andra studien One-year physical activity programme utvärderade effekterna på ett 1-års coachat fysisk aktivtetsprogram jämfört med sedvanlig behandling för samma patientgrupp med mätningar i kondition, frekvens av fysisk aktivitet samt livskvalitet vid 3, 6 och 12 månader. Båda studierna använde också samma validerade utvärderingsinstrument bl.a SF-36 för att mäta HRQL (health-related quality of life), SLEDAI för att mäta sjukdomsaktivitet samt SLICC som mäter organskada. Båda studierna utvärderade också den aeroba kapaciteten men med olika utvärderingssätt; VO2 max genom cykelergometertest i den ena studien och T12 (12 minuters gångtest) samt vilopuls i den andra. Båda studierna påvisade en förbättring i den aeroba kapaciteten oavsett intervention men man såg även en förbättring i kontrollgruppen. I studien som jämförde konditionsträning med styrketräning och sedvanlig behandling såg man förbättrad livskvalitet i flera av undergrupperna i formuläret SF-36, främst gällande fysisk funktion och vitalitet hos konditionsgruppen jämfört med styrkegruppen och kontrollgruppen Efter 12 veckors intervention sågs förbättring jämfört i båda interventionsgrupperna men inte i kontrollgruppen med baseline (8). I den andra studien såg man inte någon signifikant förbättring i livskvalitet (SF-36) över tid förutom en förbättring i den mentala hälsan i interventionsgruppen i vid mätning månad 6 men ingen förbättring i fatigue (9). Ingen av studierna visade på någon ökad sjukdomsaktivitet (SLEDAI) eller någon organskada (SLICC) vilket är och har varit ett orosmoment vid träning av SLE-patienter. I studierna var det dock endast patienter med låg sjukdomsaktivitet som deltog. Båda studierna var tydliga med primära och sekundära utfallsmått och redovisade dessa. HRQL var primärmått i den ena studien men sekundärmått i den andra medan var VO2 max primärmått i den andra och sekundärmått i den första studien. Sjukdomsaktivitet var ytterligare sekundärmått i båda studierna. Bortfall noterades som acceptabelt med 2 av 21 deltagare i kontrollgruppen i studie 1 och i studie 2 bortfall med 3 av 18 deltagare i interventionsgruppen vid ettårsuppföljningen och 5 av 17 i kontrollgruppen. Som alltid vid mer ovanliga sjukdomar är deltagarantalet inte så omfattande i studierna.

     

    DISKUSSION:

    Frågeställningen har endast delvis besvarats. Trots att de studier som valdes ut till granskning omfattar de tre delar som jag ville titta på; livskvalitet, fatigue samt aerob kapacitet kunde studierna inte visa på något signifikant resultat i alla delar. Endast signifikant förbättring gällande aerob kapacitet kunde ses i båda studierna. Studierna skilde sig helt eller delvis i de andra parametrarna. Båda studierna drar dock slutsatsen att fysisk träning inte ökar sjukdomsaktiviteten eller orsakar organskada hos patienter med SLE men det var inte en parameter i min frågeställning.  En svaghet med studierna är bl.a. det låga deltagarantalet (61 vs 27 st.). I den ena studien var det dessutom bara kvinnor som deltog och i den andra endast två män och resten kvinnor. Detta stämmer inte helt överens med verklighetens statistik där 80 - 90 % av alla SLE-patienter i Sverige är kvinnor (1). En annan svaghet hos studierna är att inte i någon av dem har det redovisats vad ”sedvanlig behandling” är och i studie 1 Cardiovascular training vs. Resistance training har man inte beskrivit hur konditionstestet 12-minuters gångtest utfördes. I samma studie saknas också redovisning av vissa baselinedata som t.ex. kön. I den andra studien One-year physical activity programme har man genom att ha regelbundna mätningar och tester samt registrering on-line gällande fysisk aktivitet även motiverat kontrollgruppen till ökad fysisk aktivitet vilket man uppmärksammat som en möjlig intervention i sig själv.                                                                                                                                                   Vid litteratursökningen uppdagades att det saknas studier som utvärderar större grupper och under längre tid när det gäller just träning för personer med SLE. En svårighet med att hitta patienter som kan deltaga i sådana studier är sjukdomens allvarlighet samt samsjuklighet. SLE-patienter med svår sjukdomsutveckling kan få organsvikt vilket kanske kan anses för riskfyllt att testas och träna i denna typ av interventionsstudier. I dessa studier har man just exkluderat patienter med för hög sjukdomsaktivitet men anpassat belastningen efter sjukdomssvårighet/organengagemang. Jag tror att det är just så en sådan studie bör läggas upp. D.v.s inte exkludera patienter med allvarlig sjukdomsart men vara uppmärksam på graden av sjukdomsaktivitet då det innebär aktiv inflammation i vävnaden när sjukdomen är aktiv (1, 2). En förklaring till att SLE-patienter löper ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar är utvecklande av arterioskleros p.g.a. den kroniska inflammationen som föreligger vid SLE och som kan leda till dysfunktion i det vaskulära systemet (10) men även p.g.a.de facto att många SLE-patienter är inaktiva p.g.a sitt sjukdomstillstånd (bl.a. fatigue och muskuloskelettala besvär). Det  finns dock tidigare studier som har rapporterat att regelbunden fysisk träning vid SLE har förändrat den systemiska inflammationen och på så sätt påverkat den vaskulära funktionen positivt. Man har även sett att man redan efter 3 månader styrketräning har kunnat reglera hjärtfunktion och puls via det autonoma nervsystemet hos personer med SLE (9). Att öka den fysiska aktiviteten hos SLE-patienter är av stor vikt för att förhindra lidande och för tidig död i hjärt- och kärlsjukdom. En kosteffektiv intervention med stor preventionseffekt.                  

     

     

    REFERENSER:

    1. www.reumatikerforbundet.org
    2. Engström-Laurent A, Leden I, Nived O, Sturfeldt G. Reumatologi. Falköping: Liber; 1994. p. 117-35.
    3. Balsamo S, dos Santos-Neto L. Fatigue in systemic lupus erythematosus: An association with reduced physical fitness. Autoimmune reviews. 2011; 10:514-518.
    4. www.lupusinternational.com
    5. Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA), Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, FYSS 2017; 628.
    6. Pettersson S. Thesis: Fatigue - perceived, described and assessed by persons with systemic lupus erythematosus. Karolinska Institutet 2012.
    7. Tench C, Bentley D, Vleck V, McCurdie I, White P, D´Cruz D. Aerobic fitness, fatigue, and Physical disability in Systemic Lupus Erythematosus. J. Rheumatology 2002;29:474-81.
    8. Abrahao MI, Gomiero AB, Peccin MS, Grande AJ, Trevisani VFM. Cardiovascular training vs. Resistance training for improving quality of life and physical function in patientes with systemic lupus erythematosus: a randomized controlled trial. Scandinavian journal of Rheumatology 2015;1-5.
    9. Boström C, Elfving B, Dupré B, Opava CH, Lundberg IE, Jansson. Effects of a one-year physical activity programme for women with systemic lupus erythematosus- a randomized controlled study. Lupus 2016;25:602-616.
    10. Barnes NJ, Tanaka H. Cardiovascular benefits of habitual exercise in systemic lupus erythematosus: A review. The Physician and Sportsmedicine 2012;40:43-48.

    Files (0)

     

    Comments (1)

    Viewing 1 of 1 comments: view all
    Jag fick god hjälp av mina kurskamrater. Det är lätt att bli "hemmablind" när man arbetat med en text länge. Vi hade bra diskussioner gällande förtydligande i vissa moment och delar av analysen. Jag kunde justera ff.a bortfallsresonemanget samt primära-sekundära utfallsmått. Dessutom hade jag redan innan vi träffades fått idéer om förbättringar i min egen text genom att läsa mina kurskamraters texter.
    Posted 15:55, 27 Mar 2018
    Viewing 1 of 1 comments: view all
    You must login to post a comment.