Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Fysisk aktivitet och träning som prevention och behandling, MC3025 > Fördjupningsarbeten > Fysisk aktivitet och primär dysmenorré

Fysisk aktivitet och primär dysmenorré

    Table of contents
    No headers

    Frågeställning

    För kvinnor som lider av primär dysmenorré (mensvärk) eller sekundär dysmenorré (orsakad av endometrios), kan fysisk aktivitet påverka deras smärtupplevelse och livskvalitet, vilka interventioner har då visat sig ge effekt?

    Introduktion

    Puberteten är en komplicerad fysiologisk och psykologisk process som leder till könsmognad och att bli vuxen.  Flera hormonella och metabola förändringar kan bidra till processen men vi vet ännu inte fullt ut vad som startar processen.(1) Många kvinnor upplever smärta i den hormonella cykeln vilket kan leda till både sociala, ekonomiska och hälsorelaterade problem. Mellan en tredjedel och hälften av alla kvinnor som uppger att de lider av primär dysmenorré (mensvärk) har varit frånvarande från skola eller arbete pga detta. 5-14% uppger att detta sker mer regelbundet.(2)

    Primär dysmenorré beskrivs som en krampartad underlivssmärta som börjar kort innan eller efter menstruationen och varar 1-3 dagar. Förekomsten av mensvärk varierar stort över världen, uppskattningar från studier så varierar prevalens från 28-71%. Flera faktorer har satts i samband med uppkomst av mensvärk: ålder, rökning, BMI, tidig menarche (menstruationsdebut), förlängd menstruation, underlivsinfektioner, psykologiska störningar, genetiska faktorer och trauma i form av sexuella övergrepp. Emotionella problem uppges kunna förvärra smärtupplevelsen.(3)

    Sekundär dysmenorré är ett patologiskt tillstånd som kan orsakas av flera bakomliggande orsaker, varav en är endometrios, vilket är den diagnos jag kommer att fokusera på i arbetet. Endometrios definieras som förekomsten av livmoderslemhinna utanför själva livmodern. Reaktionen leder i sig till en kronisk inflammatorisk process. De vanligaste platserna där endometrios hittas är äggstockar, äggledare, utanpå livmodern, området mellan livmoder och ändtarm (så kallade uterosacralligamenten), urinblåsa, bukhinna och tarmar. I sällsynta fall kan endometrios även hittas på ställen i kroppen till exempel i lungorna. Slemhinnevävnaden bildar sammanväxningar med kringliggande vävnad från vagina, tarm, urinblåsa och bäckenväggar. Dessa sammanväxningar kan i sin tur utlösa smärta. Sjukdomen drabbar ca 5-10 % av alla kvinnor i fertil ålder.

    Identifierade riskfaktorer är

    • menstruationsdebut före 11-års ålder
    • korta menstruationscykler på färre än 27 dagar
    • kraftiga långvariga menstruationer på mer än 7 dagar.

    Det föreligger en viss ärftlighet, då risken för att utveckla endometrios bedöms som 3-10 gånger högre om kvinnans mor eller syster har endometrios.

    De vanligaste symptomen är olika former av smärta, såsom bäckensmärta, ospecifik ryggsmärta, samt menstruationssmärta (dysmenorré), samlagsmärta (dyspareunia),miktion- och/eller defekationssmärta.  Även infertilitet är vanligt och 20-50% av alla kvinnor som genomgår en laparoskopi för att utreda infertilitet eller kronisk smärta i underlivet/bäckenet får diagnosen endometrios. (4,5)

    Dessa typer av smärtor kan orsaka mycket lidande för kvinnorna och det finns idag ingen lösning eller botemedel, ofta är de hänvisade till att ta smärtlindrande tabletter för att få smärtlindring, många av dess kan ha besvärliga biverkningar. Fysisk aktivitet, som ofta kan vara smärtlindrande, kan vara en bättre smärtlindrande behandling då det har färre negativa biverkningar och fler positiva biverkningar. För tjejer i tonåren så kan regelbundna smärtor vara särskilt känslomässigt svårt att hantera. Fysik aktivitet kan enligt forskning har många positiva effekter på både kroppen och hjärnan.

    Litteratursökning och artikelgranskning

    Artiklar söktes i databasen Summon.
    Följande sökord användes: ((endometriosis) OR (dysmenorrhea)) AND (exercise) AND (therapy) NOT (diet), från år 2013, engelska. Jag fick 66 träffar och utifrån dem valdes 2 RCT-artiklar (6,8) som var relevanta för arbetet. Uteslöt 12 ämnesord som ”alternative medicine, drug-therapy för att sålla bort irrelevanta träffar. De artiklar som belyste tex passiv smärtlindring, alternativa terapier, psykologi och oljor valdes bort.

    Inga artiklar som var relevanta hittades för endometrios. Jag fick bredda sökningen i tid /2010) och byta intevention exercise/therapy till ”physical activity” för att hitta några relevanta artiklar. Ett par tusen irrelevanta träffar sållades bort. Inga RCT-studier hittades men några systematiska litteraturöversikter där jag valde ut en (7).

    En artikel var en blindad randomiserad studie, utförd i Mexico (Ortiz, M. mfl, 2015) (6).

     

    Resultat

    “Effect of a physiotherapy program in women with primary dysmenorrhea” (6)

    Denna artikel granskades enligt SBU:s mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier:
    Populationen var relevant samt rekrytering. Studiens inklusions- och exklusionskriterier var tydligt beskrivna.

    Inklusionkritierier var primär dysmenorré undersökt genom skattning och undersökning av läkare, skattning av VAS 4/10 eller högre, ålder 18-22 år. De ska vara villiga att delta och skriva på ett godkännande. De ska ha en relativt inaktiv vardag med en fysisk aktivitetsnivå på mindre än 25 min/dag, tre dagar i veckan. Utöver detta ska personerna vara friska och inte ha några hinder för att utöva träning, vilket var relevant för studien. Exklusionskritier innefattade, användning av medicinering mot menssmärtan, att ha några övriga sjukdomar såsom sekundär dysmenorré.

    Den undersökta interventionen var relevant, man undersökte effekten av ett fysioterapeutiskt träningsprogram i tre månader. Träningen innefattade stretchning, jogging, bäckenbottenträning och avspänning. En kontrollgrupp utan behandling.

    Grupperna var sammansatta på likartat sätt, man randomiserar grupperna. Studien var blindad, tilldelningen dold för de kliniska utvärderarna och statistikerna .

    Träningen är detaljerat beskriven och utförd reproducerbart. Beskrivning saknas kring hur följsamheten till programmet var. Mätmetoder var lika får båda grupper, symptomskattningar.

    Mätmetoder var för båda grupper under samma period under menstruationen för varje månad. De använde VAS-skala 0-10 och ”Likert-skala” 0-3 för att skatta andra symptom kopplade till menstruationen. Jämförelsen var en kontrollgrupp utan intervention.

    De hade räknat med att behöva minst 174 personer för att få tillräcklig styrka i resultaten, de räknade med 10% bortfall och att de skulle behöva minst 192 personer. Efter bortfall kvarstod 173 personer, en person mindre än vad de räknat med, efter ytterligare bortfall kvarstod 160 personer. Så bortfallet var större än planerat. Bortfallet hamnade på 16 % vilket är över 10% men under 30% vilket är en gräns för tillförlitligheten enligt SBUS ”kvalitetsgranskning av studier”. Skillnaden mellan grupperna gällande bortfallet var litet.

    Det primära målet var att utröna hur effektivt det fysioterapeutiska träningsprogrammet var för att minska menstruationssymptom, smärta och övriga symptom sammanställdes i olika tabeller och utvärderades och presenterades i text för sig. Skillnaden för både smärta och övriga symptom bedömdes vara signifikanta för träningsgruppen.

    Man analyserade inte orsakerna till bortfallet, Studien har inte följd ett i förväg publicerat studieprotokoll, det är en experimentell studie.

    Resultat av studien:  Efter en månads internvention syntes ingen skillnad mellan grupperna men efter 2 och 3 månader så minskade symptomen hos interventiongruppen och resultatet var statistiskt singifikant.

    Styrkor: Det var en tydlig och genomförbar intervnetion med enkla utvärderingsfrågor. Studien var blindad för utförarna.

    Svagheter: Det ar flera avhopp är planerat, viss tveksamhet i styrkan i resultatet sett till det, orsakerna till bortfallet.

     

    Endometriosis and physical exercises: a systematic review (7)

    Det finns få studier gjorda om endometrios/sekundär dysmenorré och träning men det finns några resultat från prospektiva, kohort-studier och systematiska litteraturstudier. Fysisk aktivitet kan verka förebyggande, att risken att utveckla endometrios kan minska vid regelbunden fysisk träning före 26 års ålder. Andra slutsatser var att primär dysmenorré ökade risken för att utveckla endometrios och att högintensiv träning under menstruation kunde öka risken för att utveckla endometrios. Samtidigt kunde en studie se att kvinnor som tränade minst 4 timmar i veckan minskade risken att utveckla endometrios med 65 % men som behandling hade det mindre effekt, en liten minskning, 11%. Dock sågs ingen minskning i symptom vid lätt träning. (7).

     

    ”Menstrual pain and quality of life in women with primary dysmenorrhea: Rationale, design, and interventions of a randomized controlled trial of effects of a treadmill-based exercise intervention” (8)

     

    Denna artikel granskades enligt SBU:s mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier:
    Populationen var relevant samt rekrytering tydlig. Studiens inklusions- och exklusionskriterier var tydligt beskrivna. Inklusionkritierier var primär dysmenorré undersökt genom skattning och undersökning av läkare, skattning av VAS 4/10 eller högre under minst 2 menstruationer i rad, ålder 18-43 år. De ska regelbunden menstruation, utan andra problem med underlivet och inte redan ha en aktivt träningsrutin. Utöver detta ska personerna vara friska vilket var relevant för studien. Exklusionskritier innefattade, användning av medicinering mot menssmärtan, att ha några övriga sjukdomar såsom sekundär dysmenorré.

    Den beskrivna interventionen var relevant, man ville undersöka effekten av ett fysioterapeutiskt träningsprogram i sju månader varav en månad på plats och 6 följande månader för träning hemma på egen hand. Träningen innefattade högintensiv träning på löpband 30 min med 10 min uppvärmning och 10 min nedvarvning och stretchövningar för muskler runt bäckenet. Hjärtfrekvens skulle mätas och skattning på Borgsskala för att hitta en nivå mellan 70-85% av maximala hjärtfrekvens. De skulle sedan uppmanas att fortsätta träna liknande hemma. En kontrollgrupp utan behandling.

    Grupperna var sammansatta på likartat sätt, man randomiserar grupperna, randomiseringen är tydligt beskriven. Studienbeskrevs singel- blindad, tilldelningen dold för de kliniska utvärderarna.

    Träningen är beskriven, dock inte stretchövningarna

    De hade räknat med att behöva minst 70 personer för att få tillräcklig styrka i resultaten, de räknade med 15% bortfall och att de rekryterade 79 personer varav 9 valdes bort pga att de inte uppfyllde kriterierna. Så bortfallet var mindre än planerat.

    Beskrivning och utvärdering av interventionen saknas helt, osäker om de fullföljde studien. Det saknas information kring hur följsamheten till programmet var och resultat över huvudtaget, de bedriver ett resonemang och diskusion trots detta om vikten av interventionen. Jag har sökt för att hitta om resultat presenterats i en annan studie men kan inte hitta något

    Sammanfattning av resultat:

    Studierna med redovisning av resultat var relevanta enligt PICO, de knöt an till min frågeställning väl men det är svårt att svara på frågan med så få RCT-studier gjorda och de prospektiva är spekulerande gällande hurvida träning kan förebygga smärta eller inte. Dock spännande resonemang.

    Diskussion

    Ser man till alla fysioterapeutiska interventioner för primär dysmenorré finns det i litteraturen ett visst stöd flera olika interventioner i syfte att lindra mensvärk. Generellt sett finns det däremot ett begränsad antal studier som visar ett stöd för fysisk aktivitet och träning. Utöver en del passiva metoder (TENS, akupunktur, massage) så finns det studier gjorda på aktiva metoder som tex pilates, yoga, stretching, avspänning, bäckenbottenträning enligt Kegel och jogging som har visat samband och effekt på smärta och välmående (2,6,8,9).

    En interventionsstudie för kvinnor med endometrios undersökte effekten av 8 veckors yogaträning med 2 träningspass på 90 minuter två gånger per vecka. Deltagarna beskrev lägre nivåer av smärta och högre värden avseende livskvalité efter interventionen(7)

    Det finns en brist av forskning och studier runt mensvärk och endometrios både för att se om det kan förebyggas eller behandlas med fysisk aktivitet. Då symptom varierar med menstruationscykeln så finns det svårigheter att mäta tillförlitligt, det kan vara svårt att dra slutsatser om samband för förebyggande behandlingar. Det finns ingen botande behandling och ännu ingen enskild behandling som ger tillräcklig effekt, troligtvis pga av det är så många olika faktorer som påverkar.

    Det finns få studier som tagits upp i litteraturstudier, de flesta observationsstudier, varav en var från 1986, ingen hade starkt stöd men de flesta studier visade på samband mellan fysisk aktivitet och symptom.

     

    Källor

    1. (DiVall S., Radovick S., Pubertal Development and Menarche, Division of Endocrinology, Ann. N.Y. Acad. Sci. 1135: 19–28, 2008)
    2. (Abaraogu U., Tabansi-Ochiogu C. S., Igwe E. S., Effectiveness of exercise therapy on pain and quality of life of patients with primary dysmenorrhea: a systematic review with meta-analysis, Turk J Phys Med Rehab 2016;62(4):346-354)
    3. (Unsal A, Ayranci U, Tozun M, Arslan G, Calik E. Prevalence of dysmenorrhea and its effect on quality of life among a group of female university students. Ups J Med Sci 2010;115:138–145.)
    4. (SOGC Clinical Practice Guideline. Endometriosis: Diagnosis and Management. JOGC. 2010; 244: 1-28)
    5. Endometriosföreningen: http://www.endometriosforeningen.com...ar-endometrios
    6. Ortiz, M. mfl, Effect of a physiotherapy program in women with primary dysmenorrhea, European Journal of Obstetrics & Gynecology and Reproductive Biology 194 (2015) 24–29
    7. Bonocher, C, Montenegro, M, mfl, Endometriosis and physical exercises:a systematic review, reproductive Biology and Endocrinology 2014, 12:4 http://www.rbej.com/content/12/1/48.   
    8. Kannan, P., Chapple, C. mfl, Menstrual pain and quality of life in women with primary dysmenorrhea: Rationale, design, and interventions of a randomized controlled trial of effects of a treadmill-based exercise intervention, Contemporary Clinical Trials 42 (2015) 81–89
    9. Vasconcelos Gonzalves A, Filice Barros N, Bahamondes L.The Practice of Hatha Yoga for the treatment of pain associated with endometriosis. The journal of alternative and complementary medicine. 23; 1: 45-52, 2017.

    Files (0)

     

    Comments (1)

    Viewing 1 of 1 comments: view all
    Efter min chat med Maria Bondesson och Lisa Nuth har jag fått hjälp att strukturera upp mina resultat bättre, att förenkla hur jag sammanfattat kvalitetsgranskningen och skrivit med min litteraturstudie. Jag kompletterar med att koppla an studierna till min frågeställning.
    En del av det jag skrivit såg Maria och Lisa mer som en diskussion så jag flyttade ner det under diskussion.
    Posted 19:27, 28 Mar 2018
    Viewing 1 of 1 comments: view all
    You must login to post a comment.