Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Fysisk aktivitet och träning som prevention och behandling, MC3025 > Fördjupningsarbeten > Fysisk aktivitet och depression

Fysisk aktivitet och depression

    Peter Lamers

     

    Fysisk aktivitet och egentlig depression

     

    Introduktion

    Depression är en av den vanligaste diagnosen inom primärvården. Man beräknar att 10–15% av befolkningen någon gång under sin livstid kommer att drabbas av en depression.  Depression kan medföra att patienter har svårt att klara vardagen och arbete och diagnosen står för en stor del av sjukskrivningar. Det finns risk för suicidförsök, så mycket som 4% av befolkningen dör som en konsekvens av depression och dödligheten är därmed lika hög som rökning. (Dinas, Koutedakis, & Flouris, 2011)
    För att diagnostisera depression används diagnoskriterier som anges i diagnossystemet ICD-10 eller DSM-V. Depression definieras som ett tillstånd som varar längre än två veckor och där nedstämdhet under större delen av dagen och förlust av intresse till aktiviteter man tidigare har uppskattat är kardinala symptom. Sedan finns det rad andra symptom som kan ingå i diagnosen, som sömnsvårigheter, brist på energi, dålig självkänsla och självmordstankar.
    Sjukdomen kan yttra sig i olika allvarlighetsgrader.(Dinas m.fl., 2011)
    Depression behandlas oftast med psykologiska behandlingsformer samt läkemedelsbehandling. Läkemedelsbehandling är effektiv mot depression, men behandlingen har biverkningar, det tar tid innan behandlingen har effekt och symptomen kan bli värre i början av en behandling. Därför avstår vissa patienter från behandling. Psykologisk behandling har inte lika många biverkningar, men det krävs att patienten är motiverad, det kan finnas en väntelista och vissa patienter avstår från psykologisk behandling pga. låga förväntningar. Därför har intresset för alternativa behandlingar ökat. (Cooney m.fl., 2013)
    Det är sedan länge känt att fysisk aktivitet har positiva effekter på depressionssymptomen. Man har redan på 60-talet kunnat fastställa att fysisk aktiva personer lider i mindre utsträckning av depression än inaktiva personer. I en Review artikel från 2010 där man granskade ett begränsat antal studier fastställde man att träning och fysisk aktivitet är effektiv i minskning av depressiva symptom. (Dinas m.fl., 2011).
    Det finns ett antal förklaringsmodeller till den positiva inverkan av fysisk aktivitet på depression. En förklaring kan vara att träning avleder från negativa tankar som är central i sjukdomsbilden och att hjärnan är upptagen att lära något nytt. Social samvaro i samband med träning kan ha betydelse. Man har kunnat mäta högre grad av self-efficacy och självkänsla i samband med fysisk aktivitet.  Fysiologiska effekter av träning är lägre halter av stresshormonet kortisol, påverkan på endorfin och serotonin halter som påverkar stämningsläge.
    I Sverige finns det två viktiga statliga institutioner som utfärdar rekommendationer för diagnostisering och behandling av sjukdomar, SBU samt Socialstyrelse. År 2017 Publicerade Socialstyrelse nationella riktlinjer för behandling av depression och ångestsyndrom. I de nya riktlinjerna är fysisk aktivitet låg prioriterad som intervention, den har fått prioritet 6 på en 10 gradig skala. Fysisk aktivet beskrivs som en intervention som man kan göra. Motivering från Socialstyrelsen till den låga prioriteringen är det begränsade evidensläge som fysisk aktivitet idag har. Socialstyrelsen prioriterar istället psykoterapi, KBT som får prioritet 2 och betecknas som en behandling som bör erbjudas, samt läkemedelsbehandling som fått prioritet 3, den bör erbjudas men får lägre prioritet än psykoterapi pga. biverkningar. (”Vård vid depression och ångestsyndrom”, u.å.)
    FYSS 2017 är en evidensbaserad handbok i området fysisk aktivitet och sammanställs av Svenska läkarsällskapet. FYSS fastställer man att man bör rekommendera fysisk aktivitet för personer med lindrig eller måttlig depression.(läkartidningen, u.å.)
    Syftet med den här artikeln är att undersöka evidensläge för fysisk aktivitet vid lindring till måttligt egentlig depression.

    Frågeställning

    Litteratursökning

    Resultat

    Diskussion

    Referenser

    Cooney, G. M., Dwan, K., Greig, C. A., Lawlor, D. A., Rimer, J., Waugh, F. R., … Mead, G. E. (2013). Exercise for depression. Cochrane Database of Systematic Reviews. https://doi.org/10.1002/14651858.CD004366.pub6

    Dinas, P. C., Koutedakis, Y., & Flouris, A. D. (2011). Effects of exercise and physical activity on depression. Irish Journal of Medical Science, 180(2), 319–325. https://doi.org/10.1007/s11845-010-0633-9

    läkartidningen. (u.å.). FYSS 2017 : fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (Häftad) (Vol. 2016).

    Vård vid depression och ångestsyndrom. (u.å.). Hämtad från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/.../2017-12-4.pdf

     

     

     

     

    Wiki 1

    P Vuxna patienter med diagnosen egentlig depression.

    I Behandling av egentlig depression med aerob fysisk aktivitet

    Sedvanlig depressionsbehandling

    O Depressionsparametrar med hjälp av validerade skattningsinstrument  

     

    Frågeställning:

    Är effekten av aerob fysisk aktivitet för vuxna patienter med diagnosen "egentlig depression" bättre i jämförelse med sedvanlig depressionsbehandling.

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.