Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Fysisk aktivitet och träning som prevention och behandling, MC3025 > Fördjupningsarbeten > Fysisk aktivitet för att förebygga demenssjukdom

Fysisk aktivitet för att förebygga demenssjukdom

    Table of contents
    No headers

    Styrketräning som prevention för att utveckla demenssjukdom hos personer med minnessvårigheter eller MCI

    Caroline Andersson

     

    Introduktion

    Demens är ett samlingsbegrepp för olika typer av sjukdomar som drabbar hjärnan genom neurofysiologiska förändringar. De specifika demensdiagnoserna har olika symptom, framför allt i ett tidigt sjukdomsskede och även patofysiologin är olika. Den vanligaste sjukdomen är Alzheimer sjukdom, andra sjukdomar är vaskulär demens, Lewykroppsdemens och frontallobsdemens som är den minst vanligt förekommande. Gemensamt för de olika sjukdomarna är att man får svårare att klara aktiviteter i dagliga livet, bettendeförändringar och nedsatt kognition (Taraldsen, Helbostad & Saltvedt, 2016).

    20 000-25 000 människor insjuknar i någon demenssjukdom varje år och förekomsten av demenssjukdom i Sverige uppskattas vara 140 000-150 000 (Socialstyrelsen, 2017).

    Det blir allt fler äldre i vårt samhälle, Statistiska centralbyrån beräknar att det kommer att leva över 1 miljon människor som är över 80 år gamla år 2040 (Statistiska centralbyrån, 2013). Antalet äldre leder även till att fler personer kommer att drabbas av demenssjukdom, eller lindrig kognitiv störning (MCI), det sistnämnda en riskfaktor för att utveckla demens. Begreppet lindrig kognitiv störning innebär kognitiv nedsättning men patienten uppfyller inte kriterierna för demenssjukdom (Socialstyrelsen, 2017).

    Att fler äldre i samhället leder till fler människor med demenssjukdom är inte oväntat, hög ålder är den starkaste riskfaktorn för att drabbas. Riskfaktorer som är livsstilsrelaterade är diabetes, fetma, rökning, hjärtkärlsjukdom som högt kolesterolvärde eller högt blodtryck. Det finns även andra riskfaktorer som till exempel alkoholmissbruk, tidigare hjärnskador eller sjukdomar i hjärnan. Prevalensen hos kvinnor är högre än hos män (Taraldsen, Helbostad & Saltvedt, 2016).

    Demens går inte att bota men kan vi förebygga att drabbas? Ja, forskningen tyder på det. Man har sett ett samband mellan fysisk aktivitet och minskad risk att insjukna i demens (Faskunger, 2013). I djurstudier har man sett att aerob fysisk aktivitet ger en bättre effekt på minne och inlärning samt en skyddande effekt mot försämrad kognition, framför allt hos äldre och medelålders möss. Man har även sett ett samband mellan självskattad fysisk aktivitetsnivå, allt från låg till hög intensitet och minskad risk för MCI och demens. Interventionsstudier tyder även på förbättrad kognitiv funktion vid MCI efter fysisk aktivitet. De neurofysiologiska förändringar som kommer med det normala åldrandet verkar också kunna påverkas av fysisk aktivitet (Gregory, Parker, & Thomson, 2012).

    Det är främst aerob fysisk aktivitet som har studerats i samband med prevention av demens, muskelstärkande träning rekommenderas som ett komplement 2-3 gånger per vecka. Men vi vet att styrketräning i kombination med aerob fysisk aktivitet kan minska livsstilsrelaterade riskfaktorer för att utveckla demens. Forskning tyder på att styrketräning kan påverka blodtryck, insulinkänslighet, blodfetter och depression (Wennberg et al., 2016). Har enbart styrketräning en förebyggande effekt för att utveckla demenssjukdom hos personer med minnessvårigheter eller lindrig kognitiv störning?

     

    Frågeställning

    Har styrketräning en förebyggande effekt för att utveckla demenssjukdom hos personer med minnessvårigheter eller lindrig kognitiv störning?

     

    P – Personer med minnessvårigheter eller lindrig kognitiv störning utan demensdiagnos
    –  Styrketräning minst 2 gånger/vecka under minst 24 veckor
    C – Ingen intervention innehållande fysisk aktivitet eller lågintensiv fysisk aktivitet
    O – Utfallsmått: kognitiv funktion, uppföljning direkt efter utförd intervention.

     

    Litteratursökning

    Litteratursökning genomfördes i databasen PubMed 2018-03-21.
    Ett antal kombinationer av sökord och filter användes för att utforska ämnet, följande sökord valdes vid litteratursökningen: Cognitive Impairment OR Cognitive Dysfunction AND Strength Exercise OR Resistance Training AND Cognition, vilket gav 313 sökträffar. För att begränsa sökningen filtrerades sökträffarna på Clinical Trial, Abstract, published in the last 10 years, Humans, English och Adult: 65+ years, vilket resulterade i 72 sökträffar. Ett första urval gjordes genom att exkludera artiklar utifrån titel. Artiklar uteslöts om de i titeln innehöll multimodala interventioner, om det framgick att kontrollgruppen utförde en fysisk aktivitet eller om titeln tydligt inte hade med frågeställningen att göra. 58 artiklar exkluderades efter första urvalet vilket lede till 14 sökträffar, bland dessa gjordes andra urvalet efter att ha läst abstract. Artiklar som uteslöts innehöll andra interventioner än enbart styrketräning som t.ex. kognitiv träning, multimodal träning, undersökte andra utfallsmått än kognition, inkluderade deltagare med diagnosticerad demenssjukdom eller deltagare utan kognitiva svårigheter, 5 artiklar kvarstod. En sista bedömning gjordes med SBU:s mall för att bedömma relevans vilket resulterade i tre artiklar, varav en artikel var ett studieprotkoll kopplat till en av artiklarna.

    SBU:s ”Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier”, fråga A1c, A2c, A2d, A3e, A3f, A3h, A4a, A4c, A4f,  A5a, A5b, A5e och A5f har använts för granskning av studierna.

     

    Resultat

    Mavros et al. (2017) hade som syfte att se om 6 månaders progressiv styrketräning 2 gånger/vecka förbättrade kognitiv förmåga med antagandet att styrketräningen förbättrade styrka och VO2peak. Man ville även se effekter av kombinerad kognitiv träning och styrketräning samt enbart kognitiv träning, detta då det finns evidens för att kognitiv träning ska ha effekt på kognitiv funktion. 100 personer med MCI rekryterades till studien, män och kvinnor. Deltagarna rekryterades under tre år, bland anant via reklam i radio, tidningar och affärsverksamheter, mejl, olika forum där äldre personer vistas.

    Deltagarna randomiserades till de fyra olika grupperna. Kontrollgruppen fick kognitiv träning och fysisk träning på en så låg intensitet att man inte kunde förvänta sig något resultat ( så kallad "sham"). Deltagarna fick t.ex. titta på dokumentärfilm med efterföljande frågor, de lågintensiva träningen innehöll stretching och sittande rörelser. Interventionsgrupperna innehöll följande, 45 min progressiv styrketräning och 45 min lågintensiv kognitiv träning, 45 min kognitiv träning och 45 min progressiv styrketräning, 45 min kognitiv träning och 45 min lågintensiv träning. Interventionsgrupperna hade en storlek på en till 10 deltagare och styrketräningen var övervakad av fysioterapeuter eller träningsfysiologer. Det fanns möjlighet för extra träningstillfällen om man missade träningen av någon anledning. Den progressiva träningen var individanpassad och högintensiv, deltagarna låg på 80-92 % av 1RM, och under träningen använde man Borgs RPE-skala där de skulle ligga på 15-18, var tredje vecka utfördes tester för att deltagarna skulle bibehålla intensiteten. Övningarna utfördes i maskniner samt med fria vikter, varje övning 3 x 8 repetitioner. Den kognitiva träningen baserades på ett datorprogram tidigare använt för personer med MCI (COGPACK).

    Primärt utfallsmått är kognition och man har använt sig av Alzheimer’s Disease Assessment Scale-Cognitive (ADAS-Cog) och Bayer-Activities of Daily Living (B-IADL). ADAS-cog är validerat och används i forskningssammanhang. Skalan innehåller 11 olika dimensioner av kognition, uppgifter kan vara språkförmåga, förmåga att hitta ord, konstruera figurer, orientering och att följa uppmaningar.

    8 deltagare slutförde ej studien och 89 deltagare kunde inkluderas i utvärdering efter 6 månader (fanns data på VO2peak). I interventionsgrupperna som fick genomföra progressiv styrketräning såg man en signifikant ökning i styrka och även i VO2peak, man såg ett samband mellan ökad styrka i nedre extremitet och förbättrad kognitiv funktion enligt ADAS-cog, det fanns inget samband mellan ökad VO2peak och förbättrad kognition. Man såg en trend till förbättrad exekutiv förmåga men inte statistiskt signifikant, ingen effekt på minnesfunktion. I gruppen som fick lågintensiv träning såg man ingen förbättring i kognition.

    Studiens styrkor: Deltagarna i kontrollgrupp och interventionsgrupp är bra sammansatta och liknar varandra vilket är av vikt för att kunna jämföra resultatet. Man har följt ett studieprotokoll och dess intervaller för utvärdering, baslinje, efter 6 månader respektive 18 månader efter intervention (presenteras i en annan delstudie). Dock har man lagt till en uppföljning (78 månader) i studien vilket är en styrka för att se effekten av interventionen på lång sikt, vilket är viktigt då frågeställningen handlar om prevention.

    Flera interventionsgrupper parallellt (3 stycken) deltar i studien, kognitiv träning eller fysisk träning samt kombinerat bägge, detta då man tidigare sett att bägge kan förebygga utvecklingen av demenssjukdom. Interventionerna är väl beskrivna i studieprotokollet.

    Svagheter: Bortfallsbias: finns ej beskrivet orsak till avbrutet deltagande i studien, även oklart vilka som avbröt. Primärt utfallsmått för kognition är ej användbart kliniskt, det tar lång tid och kräver träning för testledaren, används i forskningssammanhang. Det är fler kvinnor än män (68 jämfört med 32).

     

    Till skillnad från Mavros et al. (2017), undersökte Liu-Abrose et al. (2010) vilken effekt 12 månaders styrketräning har på exekutiv funktion. I denna studie jämförde man effekten av progressiv styrketräning 1 gång per vecka, 2 gånger per vecka och balansträning/stretching 2 gånger per vecka. Då det enligt författarna inte finns någon evidens för vilken frekvens av styrketräning som kan ha effekt på kognitiv förmåga har man valt två olika interventionsgrupper.

    Deltagarna rekryterades under 3 månader via TV-reklam samt tryckt reklam i t.ex. tidningar och via mejl. 155 deltagare randomiserades till de olika grupperna varav 135 deltagare slutförde studien, bortfallet finns beskrivet i studien. Både kontrollgrupp och interventionsgrupperna pågick i 60 minuter varv 10 + 10 min var uppvärmning respektive nedvarvning. Kontrollgruppen fick utföra stretching, träna rörelseomfång, övningar för balans (t.ex. tandemstående, enbensstående), bäckenbottenträning samt avslappningsövningar. I interventionsgrupperna använde man både fria vikter och maskiner, varje övning 2 x 6-8 reps, man använde metoden 7RM för att bestämma intensiteten och den anpassades kontinuerligt.

    För utvärdering av primära utfallsmått exekutiv funktion eller mer specifikt: selektiv uppmärksamhet och konfliktlösning använde man Stroop test. Testdeltagarna får se och säga ord (en färg) skrivna med svart färg, sedan ska de säga färgen som är på ett X, sedan ett ord med en inkongruent färg, t.ex. ordet grön skrivet med röd färg och de ska säga vilken färg som är tryckt inte ordet. Sekundära utfallsmått i denna studie var andra exekutiva funktioner: arbetsminne och "set-shifting" (förmåga att byta från en uppgift till en annan), man tittade även på gånghastighet, quadricepsfunktion och hjärnvolym för att förstå de bredare effekterna som styrketräning har på äldre kvinnor.

    Efter 6 månader såg man ingen förbättring i kognitiv funktion, men vid uppföljning efter 12 månaders träning kunde man se en förbättring i konfliktlösning och selektiv uppmärksamhet i båda styrketräningsgrupperna. Man såg en signifikant skillnad i Stroop-test efter 12 månader i styrketräningsgrupperna jämfört med balansträningsgruppen. På de sekundära utfallsmåtten gällande exekutiv funktion såg man ingen skillnad mellan grupperna. Gällande muskelfunktion ökade "peak muscle power" vid styrketräning 2 gånger per vecka men minskade i övriga två grupper. Total hjärnvolym minskade i styrketräningsgrupperna och vidmakthölls i kontrollgruppen.

    Studiens styrkor: Många deltagare i studien. Även här var deltagarna i kontrollgrupp och interventionsgrupp bra sammansatta jämfört med varandra. Interventionsgrupperna var 2 stycken för att se effekten av styrketräning en respektive två gånger per vecka. God följsamhet i grupperna med tanke på lång intervention och bortfallen var jämt fördelat i grupperna. En lång interventionsperiod och uppföljning efter 6 respektive 12 månader vilket följts.

    Studiens svagheter: Endast kvinnliga deltagare i studien, vilket begränsar generaliserbarheten. Kontrollgruppen utför stretching och balansträning vilket inte garanterar att det är lågintensivt för alla som deltar, dock finns ingen evidens för att denna typ av träning skulle förbättra primära utfallsmått.

     

    Diskussion

    Det har varit svårt att hitta studier som svarar på frågeställningen, till en början var tanken att ha utfallsmåtten kognition och ADL-förmåga, detta var dock svårt att hitta. ADL är en viktig del att undersöka då det ofta är i vardagliga aktiviteter som symptom börjar uppmärksammas. Mavros et al. (2017) har enligt studieprotokollet använt sig av Bayer-Activities of Daily Living för att utvärdera ADL, dock presenteras ej resultatet i denna studie. Det var även svårt att hitta en passiv kontrollgrupp, många studier jämför t.ex. styrketräning med balansträning. Många studier har även flera kombinerade interventioner och inte bara träning.

    Studierna som har använts i denna artikel pekar mot att högintensiv styrketräning har en positiv effekt på kognition, dock inte på exekutiv förmåga. Intressant är att Liu-Ambrose et. al (2010) inte såg någon förbättrad kognition efter 6 månader men det gjorde Mavros et al. (2017). Båda studierna svarar på valt utfallsmått, dock används olika bedömningsinstrument i de båda studierna, kanske hade man fått annorlunda resultat vid användning av liknande instrument. Mavros et al. (2017) har uppföljning även efter 78 månader och det skulle vara intressant att se vad det resultatet visar.

    Båda studierna har med sekundära utfallsmått som rör riskfaktorer för att utveckla demenssjukdom. Även hjärnvolym mättes i bägge studierna, endast Liu-Ambrose et al. (2010) presenterade denna data, vilket visade att träningsgrupperna fick en minskad total hjärnvolym samtidigt som de fick förbättringar kognitivt, det hade varit intressant att veta vilka delar av hjärnan som minskade, men det tittade de inte på specifikt.

    Ytterligare kunskap behövs eftersom endast 2 studier har granskats, det hade varit av värde för resultatet att läsa samtliga studier från Mavros et al för att få svar på alla utfallsmått även om de inte är inkluderade i frågeställningen så är det av värde för att förstå varför styrketräning fungerar som en del i att förebygga demenssjukdom.

    Kunskapsutvecklingen inom demensprevention är av största vikt eftersom den äldre befolkningen växer snabbt och därmed antal personer med demenssjukdom. Även ohälsan i samhället som leder till livsstilsrelaterade riskfaktorer för att utveckla demenssjukdom gör att vi behöver ha alternativa former till aerob träning, då inte alla kan eller vill utföra detta. En annan viktig aspekt är äldres hälsa, om det finns evidens som visar på att styrketräning kan förebygga demenssjukdom så kommer vi ha ett glasklart val av träning för den äldre delen av befolkningen, då högintensiv styrketräning även kan förebygga fallolyckor.

     

    Referenser

    Faskunger, J. (2013). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Lund: Studentlitteratur

     

    Gregory, S., Parker, B., & Thomson, P. (2012). Physical Activity, Cognitive Function, and Brain Health: What Is the Role of Exercise Training in the Prevention of Dementia?. Brain Science, 2012(2), 684-708. doi: 10.3390/brainsci2040684

     

    Liu-Ambrose, T., Nagamatsu, L. S., Graf, P., Beattie, L., Ashe, M. C., Handy, T. C. (2010). Resistance Training and Executive Functions: A 12-Month Randomised Controlled Trial. Archives of internal medicin, 170(2), 170-178. doi: 10.1001/archinternmed.2009.494.

     

    Mavros, Y., Gates, N., Wilson, G. C., Jain, N., Meiklejohn B.S., Brodaty, H., Wen, W., Singh, N., Baune, B. T., Suo, C., Baker, M. K., Foroughi, N., Wang, Y., Sachdev, P. S., Valenzuela, M., Fiatarone-Singh, M. A. (2017). Mediation of Cognitive Function Improvements by Strength Gains After Resistance Training in Older Adults with Mild Cognitive Impairment: Outcomes of the Study of Mental and Resistance Training. Journal of the American Geriatrics Society, 65(3), 550-559. doi: 10.1111/jgs.14542

     

    Statistiska centralbyrån. 2013. Sveriges framtida befolkning 2013-2060 (BE18SM1301) Hämtad från https://www.scb.se/Statistik/BE/BE04...BE18SM1301.pdf

     

    Socialstyrelsen. (2017). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom: stöd för styrning och ledning. Hämtad 2018-02-14 från: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/.../2017-12-2.pdf

     

    Taraldsen, K., Helbostad, J. L., & Saltvedt, I. (2016). Fysisk aktivitet vid demens. FYSS – Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling (3., [omarb.och reviderad] uppl.). Stockholm: Läkartidningens förlag AB. http://www.fyss.se/wp-content/upload.../09/Demens.pdf

     

    Wennberg, P., Cider, Å., Hellénius, M-L., Lagerros,, Y. T., Grahn A-C., Ribom, E. L., Jonsdottir, I. H. (2016). Fysisk aktivitet som prevention. FYSS – Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling (3., [omarb.och reviderad] uppl.). Stockholm: Läkartidningens förlag AB. http://www.fyss.se/wp-content/upload...AL_2016-12.pdf

    Files (0)

     

    Comments (2)

    Viewing 2 of 2 comments: view all
    Det var väldigt värdefullt att ses och diskutera våra arbeten. Vi förtydligade tillsammans hur vi kan tänka kring studiernas styrkor och svagheter. Jag fick även hjälp med vad som behöver förtydligas i mitt arbete delvis baserat på delar ur SBU:s granskningsmall. T.ex hur deltagare rekryterades, följsamhet, om det finns likheter mellan studierna och beskriva en del utfallsmått. Något som vi även diskuterade var hur man valt träningsdosen och om detta var baserat på gällande rekommendationer, jag har försökt förtydliga detta och även lägga till rekommendationer enligt FYSS i bakgrunden.
    Posted 18:27, 2 Apr 2018
    Fint arbete Caroline, en tydlig röd tråd i din bakgrund med "tratten" som mynnar ut i en frågeställning. Tagit med det vi diskuterade senast och tycker att studierna/artiklarna som du har valt blir tydligare och lättare att hänga med i som läsare under resultatdelen. Av ren bekvämlighet för ögat hade jag önskat underrubriker i resultatdelen så att varje artikel skrivs ut för respektive stycke så att man slipper scrolla ned till referenslistan för att se titlarna på studierna, men det kan vara en smaksak. Tycker att du summerar väl i din diskussion, tar upp att det är en svår frågeställning att besvara med tanke på vad det finns för studier gjorda. Tar upp vikten av ämnet då befolkningen blir fler och äldre. Du ställer även resultaten från de studier du granskat mot varandra, vilket är intressant. Sist så en kommentar kring referenslistan, enligt APA så ska referenserna stå i alfabetisk ordning.

    Well done girl!
    Posted 17:29, 13 May 2018
    Viewing 2 of 2 comments: view all
    You must login to post a comment.