Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Fysisk aktivitet och träning som prevention och behandling, MC3025 > Fördjupningsarbeten > Cytostatikautlöst fatuige - aerob träning som behandling

Cytostatikautlöst fatuige - aerob träning som behandling

    Table of contents
    No headers

    Introduktion; 
    Enligt World Health Organization, WHO är cancer ”ett generiskt uttryck för en stor grupp av sjukdomar som kan påverka någon del av kroppen”. Cancer karaktäriseras av snabb tillväxt av onormala celler som växer utanför sina vanliga gränser. Tillväxten kan sedan invadera angränsande delar av kroppen och sprida sig till andra organ – metastasering (1). År 2011 levde 440 000 personer i Sverige som har eller har haft cancer (2).

    Cytostatika ges för att bota cancern eller bromsa sjukdomsförloppet, i vissa fall ges cytostatika för att minska återfallen. Cytostatika påverkar både cancerceller och normala, snabbväxande celler. Cytostatika angriper cellerna på olika sätt med målet att cellerna skall på i apoptos – celldöd. För att få största möjliga effekt på cancercellerna kombineras olika cytostatika och distribueras via spruta, dropp eller tablett i kurer upprepade gånger. De normala snabbväxande cellerna återhämtar sig bättre än cancercellerna, vilket innebär att biverkningar av cytostatika gå tillbaka när uppehåll görs i behandling och försvinner helt när behandling är avslutad (3). Vanliga akuta biverkningar är håravfall, illamående, slemhinnepåverkan, besvär från mag-tarm kanalen i form av i diarré och påverkad blodbild. Sena biverkningar innefattar toxicitet på hjärta, lungor, njurar och nerver, kognitiv påverkan, risk för nedsatt fertilitet och ökad risk för sekundär malignitet (4). 

    Trötthet vid cancer eller fatigue kan uppstå både vid diagnos och under behandling men kan också kvarstå långt efter att behandlingen är avslutad (5). National Comprehensive Cancer Network (6) definierar cancerrelaterad trötthet/fatigue som ”svår trötthet trots att individen får tillräckligt med sömn och den inverkar på dennes förmåga att fungera”.  Det är mycket vanligt att drabbas av trötthet med en prevalens på 59 % till 100 % beroende på den kliniska statusen av sjukdomen. Vid cytostatikabehandling är graden av fatigue beroende på drog och dos och är som värst 4-10 dagar efter genomförd behandling för att sedan avta (7). Mekanismerna bakom fatigue är inte helt kända, forskningen visar att ett flertal faktorer påverkar fatigue som till exempel psykologiska faktorer, effekter av andra fysiska och medicinska biverkningar samt själva cancern.  Även depression, oro och sömnkvalitet påverkar fatigue och påverkar livskvaliteten hos patienterna (6). Trolig orsak till cytostatikautlöst fatigue är benmärgssuppresion, cellsönderfall samt ansamling av slaggprodukter (7). Cramp et al (8) beskriver att fysisk träning är fördelaktig för patienter med cancerrelaterad fatigue, både under och efter cancerbehandling. Aerob träning som cykling eller rask gång, minst 15-30 minuter med måttlig till hög intensivet minskade signifikant trötthet i motstats till styrketräning som inte påvisade någon signifikant trötthetsminskning. Patienter med bröstcancer och prostatacancer har mest fördelar med denna form av träning (8).
    Enligt FYSS är evidensstyrkan stark för aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet för att minska cancerrealterad fatigue, förbättra konditionen samt hälsorelaterad livskvalitet (2). 

     

    Frågeställning; 
    Har kvinnor och män med cytostatika utlöst fatigue som behandlas med aerob träning bättre livskvalitet än de som får sedvanlig behandling?

    P – Kvinnor och män med cytostatika utlöst fatigue 

    I –  Aerob träning 

    C – Sedvanlig behandling  

    O – Livskvalitet  

     

    Litteratursökning; 
    Via Medicinska biblioteket, Campus USÖ: 
    Pubmed söktermer; Chemotherapy Induced Fatigue and aerobic exercise and Quality of Life 
    46 artiklar, varav 11 RCT studier hittades, 4 studier valdes ut och granskades enligt Granskningsmall för randomiserade kontrollerad prövning - modifiera från SBU mall. En longitudinell studie hittades. 
    I samband med sökning av litteratur till introduktionen gjordes sökning via Cohrane, 2 review artiklar valdes ut till resultatdelen. 

     

    Resultat; 
    Al-Majid et al (9) jämför övervakad individuell träning på löpband med en grupp som får sedvanligt omhändertagande d.v.s. ingen träning men deltagarna i kontrollgruppen var instruerade i att föra dagbok över all form av fysisk aktivitet. Studien genomfördes på 14 kvinnor som behandlas med cytostatika på grund av bröstcancer. Träningen genomfördes under cytostatikabehandlingen i 9-12 veckor, 2-3 pass i veckan, totalt 30 minuter/gång. Syftet med studien var att a) undersöka om det var möjligt att genomföra träning under cytostatikabehandling, b) undersöka effekterna på Hb (hemoglobin) och VO2max under träning och om det fanns något samband med cancer-relaterad trötthet och livskvalitet, c) förändringar i inflammationsmarkörer. Resultatet från studie visade att det var möjligt att träna under cytostatikabehandling (a). Vo2max bibehölls i träningsgruppen medans kontrollgruppen försämrade sin aeroba förmåga under perioden studien bedrevs. Ingen skillnad mellan grupperna sågs vad gäller Hb, det sjönk hos båda grupperna. Ingen signifikant skillnad mellan träningsgruppen och kontrollgruppen sågs vad gäller cancer-relaterad trötthet och livskvalitet dock fördel till träningsgruppen då den bibehöll definitionen av mild livskvalitet jämfört med kontrollgruppen som gick från mild till moderat vid avslutad studie (b). Viss ökning av anti-inflammatoriska ämnen samt ändrade kortisolhalter hos träningsgruppen sågs (c).

    I en annan studie fick nitton bröstcancerkvinnor under 12 veckors cytostatikabehandling ett individuellt utprovat träningsprogram som bestod i att promenera tre gånger i veckan, totalt 40 minuter med moderat till intensiv hastighet, 60-80 % av maximal puls. De bar pulsklocka som kontrollerades på distans veckovis. Det individuella programmet hade utformats efter ett självskattningsformulär för fysisk aktivitet som kvinnorna fyllt i innan studiens start. Kontrollgruppen (n21) fick informationen att leva som vanligt under 12 veckor, efter det blev de erbjudna ett individuellt träningsprogram. Deltagara i studien, både träningsgruppen och kontrollgruppen fick ett telefonsamtal i veckan där de kunde ta upp sina hälsoproblem. Resultatet av studien visade att kvinnorna i träningsgruppen mådde bättre efter avslutad behandling jämfört med kontrollgruppen (10). 

    En större studie från van Waart et al (11) delades 230 kvinnor som behandlades med adjuvant cytostatika pga. en bröstcancer in i tre grupper med syfte att undersöka hjärt- och kärlhälsa, muskelstyrka och fatigue som primära utfallsmått. De sekundära utfallsmåtten var; självskattad aktivitetsnivå, funktion i dagliga livet, stress, livskvalitet och tillbakagång i arbete samt biverkningar av cytostatika. En grupp, Onco-Move fick genomföra lågintensiv träning hemma som skulle genomföras 5 gånger i veckan, 30 minuter per gång med en ansträngningsnivå motsvarande 12-14 på Borgs skattingsskala. Grupp nummer två, Onco-Track hade övervakad träning två gånger i veckan, 20 minuters styrketräning där 6 muskelgrupper tränades, varje muskelgrupp 8 repetitioner gånger 2 med en belastning motsvarande 80 % av 1RM. Utvärdering av 1RM gjordes var tredje vecka. De fick även 30 minuters aerob träning via Step Ramp test, intensiteten mellan 13-15 på Borgs skattningsskala. Denna grupp uppmanades även att vara fysiskt aktiva 5 dagar i veckan á 30 minuter per gång samt föra en aktivitetsdagbok. Båda grupperna startade sin träning i samband med första kuren cytostatika och fortsatte tre veckor efter sista behandlingen. Kontrollgruppen följde de riktlinjer som fanns på de 12 sjukhus i Nederländerna som ingick i denna multicenterstudie, vilket inte innefattade rutinmässig träning. Båda träningsgrupperna hade effekt vad gäller de primära och sekundära utfallsmåtten till fördel till Onco-Track som hade bäst effekt på hjärt- och kärlhälsa, muskelstyrka, begränsad fatigue, biverkningar med undvikande av dosreducering och tillbakagång i arbete.

    Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män, de kan behandlas med antihormonell behandling och dess biverkan kan vara fatigue, minskad fysisk funktion, minskad livskvalitet och insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar. I en studie av Bourke et al (12) blev 100 män med avancerad eller metastaserad prostatacancer indelade i två grupper, 50 stycken fick under 12 veckor kostråd samt övervakad fysisk aktivitet bestående av konditionsträning och styrketräning. Under de första 6 veckorna tränade de 2ggr/veckan, 30 minuter cykel, rodd eller löpband med intensitet 11-13 Borgs skattningsskala samt 2-4 set med 8-12 repetitioner, 60 % av 1RM. De skulle även utföra en egen aktivitet dagligen á 30 minuter. Under de sex sista veckorna tränade de övervakat en gång i vecka och med egen aktivitet två gånger i veckan. Två gånger i veckan á 20 minuter under 12 veckor fick deltagarna nutritionsråd i smågrupper. Kontrollgruppen fick sedvanlig behandling d.v.s. ingenting mer än kontroll hos urolog alternativt sköterska. Uppföljning gjordes efter 12 veckor samt efter 6 månader. En ökad livskvalitet sågs i slutet av behandlingsperioden men bibehölls inte vid 6 månaders uppföljning. Däremot sågs en förbättring vad gäller fatigue både vid 12 veckor och efter 6 månader, även toleransen för fysisk belastning bibehölls vid 6 månader. 

    Tidigare studier har visat att endast 21-29 % av de personer som överlevt lymfomdiagnos uppnår de generella hälsoriktlinjerna om 30 minuters daglig fysisk aktivitet och under själva cancerbehandlingen är det endast 6,5 % som är aktiva. I en longitudinell studie undersökte Vermaete el al (13) fatigue, fysisk aktivitetsnivå och fysisk hälsa hos 29 personer med lokal eller avancerad Hodgkins lymfom och lokal eller avancerad Non-Hodgkins lymfom som behandlades med cytostatika. Mätningar utfördes vid tre tillfällen, före behandlingsstart, efter 3 kurer av cytostatika och 5 veckor efter avslutad cytostatikabehandling. Fatigue utvärderades via ett frågeformulär, den fysiska aktivitetsnivån mättes med en accelerometer och den fysiska hälsan utvärderades med cykeltest, 6-minuters gångtest och muskeltester. Studien visar att nivån av fatigue var signifikant kopplat till hemoglobin, personens fysiska aktivitetsnivå och fysisk funktion, den var högre under behandlingen jämfört med före och efter behandling.

    Mishra et al har gjort två Cochrane reviews, en där de granskade 56 RCT (14) artiklar med ca 4800 deltagare som tränade under aktiv cancerbehandling, där fatigue och livskvalitet mättes. I dessa studier ingick bröst- prostata- gynekologisk- och hematologisk cancer. Träningsformerna var promenad, cykling, styrketräning, Qigong eller Yoga. Resultatet visade att fatigue minskade med träning från start av behandling till uppföljningen efter 12 veckor. I subgruppsanlys hade andra cancerdiagnoser än bröstcancer bättre resultat på fatigue och livskvalitet. De kunde dra slutsatsen att träningen bör vara moderat till högintensiv. I den andra studie av Mishra et al (15) fokuserar de på fysisk träning och livskvalitet hos de som överlevt en cancerdiagnos. Fyrtio RCT studier granskades med ca 3600 deltagare med lymfom, bröst- colorektal- och huvud- halscancer. Reviewn visade att träning kanske ökar livskvaliten direkt efter att träningsperioden var klar, oron över cancern minskade, kroppsuppfattning, sexualitet, sömnproblem, funktionen i sociala sammanhang och fatigue påverkades.  

     

    Diskussion;  
    Utifrån de studier jag valde ut har jag till viss del kunnat få svar på min frågeställning om "Kvinnor och män med cytostatikautlöst fatigue som behandlas med aerob träning har bättre livskvalitet än de som får sedvanlig behandling?". Jag lyckades hitta studier för både kvinnor och män, d.v.s. bröstcancer, prostatacancer och lymfom men saknar den tredje största cancerformen, colorektalcancer. Ett abstrakt hittades där en randomiserad kontrollerad studie jämför fysisk aktivitet med sedvanlig behandling hos äldre patienter med colorektalcancer som får adjuvant cytostatika. Enligt abstraktet skulle studien titta på självuppskattad fatigue och hur de klarade av den, livskvalitet och fysisk funktion (16). Jag tolkar det som att studien är publicerad men jag fick inte tillgång till den då jag behövde något slags tillstånd eller prenumeration. Det hade varit intressant att läsa denna studie och på så sätt få ytterligare kunskap om den tredje största cancerdiagnosen och fysisk aktivitet.

    Tyvärr är de två första studierna (9, 10) mycket små studier vilket gör att slutsatserna är tveksamma. Jag tycker att det är en intressant frågeställning som studie 9 tar upp, om Hb kan påverka fatigue och livskvalitet då detta går att åtgärda medicinskt med blodtransfusioner. Fördelen med studie 10 är att promenade som de flesta kan genomföra tycks ha en positiv inverkan på måendet. I den tredje studien om bröstcancer (11) tycker jag fördelen med denna studie var att två olika former av fysisk aktivitet jämfördes och båda formerna hade effekt, vilket i den kliniska vardagen är relevant beroende på i vilken fysisk form kvinnan är vid behandlingsstart. I studien om prostatacancer (12) gjordes en powerberäkning där 25 % bortfall accepterades, i studien var det 30 % respektive 33 % bortfall, frågan är om det pga. bortfallet går att dra några slutsatser, det var även en relativt liten studie. Det som var positivt med studien var att den riktade sig till avancerad och metastaserad prostatacancer samt att det erbjöds kostråd och uppmuntrades till egen fysisk aktivitet tillsammans med den övervakade träningen.

    I den kliniska vardagen som jag befinner mig i är fatigue relaterad till hela situationen patienten befinner sig i och med den livsomställningen/kris diagnosen skapar hos individen och dess närstående. Cytostatika är en del av behandlingen, vissa får även strålbehandling och anti-hormonell behandling som tillägg till eventuell operation. Därför är benämningen cancerrelaterad trötthet/fatigue och inte cytostatikautlöst fatigue en korrektare benämning med då flera valt att granska samma ämne blev mitt val cytostatikautlöst fatigue just för att få ett annat perspektiv. Studierna jag har granskat, förutom de två reviewartiklarna mäter fatigue, träning och livskvalitet under cytostatikabehandlingen och den pågår under en kortare tid, t.ex. så är det vanligast att cytostatikabehandling vid bröstcancer sker i 6 kurer med 3 veckors uppehåll mellan varje kur, 18 veckor sammanlagt. I den första studien (9) som jag granskade var träningsperioderna 9-12 veckor med uppföljning efter 3-4 veckor efter avslutad behandling. Den andra (10) hade 12 veckors träningsperiod med mätning efter 6 och 12 veckor efter avslutad behandling. I den tredje studien (11) står inte antal veckor de tränade, d.v.s. hur länge de fick cytostatika men mättillfällena var 3 veckor efter avslutad behandling samt 6 månaders uppföljning. I de två första studierna (9, 10) är det mycket kort uppföljning, i den tredje (11) var ändå uppföljningen 6 månader men eftersom fatigue kan kvarstå under längre tid vore det intressant att se om minskad fatigue och förbättrad livskvalitet fanns hos de som hade utfört aerob träning under behandlingen. Fast då hade frågeställningen troligen behövt vara cancerrelaterad trötthet/fatigue i stället. De hade även varit intressant att se om de som varit aktiva under cytostatikabehandlingen fortsatte att vara det under hela den onkologiska behandlingen men i studierna framkommer inte om de som inkluderades i studierna fick annan onkologisk behandling. Eftersom det var så kort uppföljning anser jag att man kan säga att under tiden de tränade hade de mindre fatigue och bättre livskvalité än kontrollgruppen men frågan är hur det ser ut i ett längre perspektiv. Kanske kan vi få svar på dessa frågor när Phys-Can studien (17) presenterar sina resultat, då de kommer ha en lång uppföljningsperiod; 3månader, efter avslut av adjuvant behandling, vid 6 månader, 1 år, 2 år, 5 år och 10 år efter träningsinterventionen.

    Prostatacancerstudien (12) visade att de i slutet av behandlingsperioden hade minskad fatigue och bättre livskvalitet men att det inte höll i sig vid 6 månaders uppföljning. Vad beror det på? Är det lättare att vara fysiskt aktiv när patienten finns i ett sammanhang, kontrollerad träning, när det är någon som bryr sig, saknar en när man inte kommer jämfört när det är upp till individen själv att vara fysiskt aktiv? Jag tror det. Sedan kan det i prostatacancerstudien tillstöta komplikationer på vägen då den studien riktade sig till patienter med avancerad och metastaserad sjukdom vilket kan påverka både fatigue och livskvalitet, t.ex. byte eller avslut av behandling.

    Den longitudinella studien om lymfom (13) visade att fatigue var högre under behandlingen vilket inte är så konstigt anser jag. Beroende på vad det är för lymfom och i vilket stadie lymfomet är kan de få cytostatikabehandling varannan vecka och ibland flera dagar efter varandra, det kan även förekomma stamcellstransplantation vilket innebär isolering under ett antal veckor då patienten är oerhört infektionskänslig. Att vara instängd i ett rum främjar inte fysisk aktivitet även om patienten kan få låna en motionscykel till exempel.

    I de fyra första studierna (9, 10, 11, 12) förekom aerob träning i form av löpning, promenad, cykel och rodd men även styrketräning förekom i de två sista (11, 12). Även reviewartiklarna (14, 15) visade på att flera olika former av träning, de kunde inte påvisa vilken form som var att föredra mer än att den skulle vara moderat till högintensiv. Detta gör att det kan vara svårt att säga vilken träningsform som hjälper bäst, kanske är det så att det är beroende på vem det är som skall utföra träning, vad den personen tycker om att göra och vad för förutsättningar den har som hjälper den personen bäst. Mishra et al (14, 15) tar även upp frågor som t.ex. när skall träningen starta, vilken träning, hur långt skall passet vara, intensitet och hur lång skall träningsperioden vara? De tar även upp att mer forskning behövs för att förstå hur den positiva effekten av träning skall bibehållas över tid efter att träningsperioden är slutförd. Även här kanske Phys-Can studien bringa lite klarhet. Sexhundra patienter med bröst, colorectal eller prostatacancer med adjuvant onkologisk behandling undersöks i denna multicenterstudie vad gäller fatigue och livskvalitet. De skall träna minst två gånger i veckan under 6 månader Styrketräningen sker på allmänna gym (ej sjukhus eller vårdcentral) och är ledd av fysioterapeut eller personlig tränare. Konditionsträningen består av hemträning t.ex. löpning, cykling eller gå i uppförsbackar. Studien består av fyra grupper; individuellt anpassad intensiv träning med eller utan beteendeförändring och individuellt anpassad låg- moderat träning med eller utan beteendeförändring (17).

    Alla studierna visar en förbättrad livskvalitet hos de som varit fysiskt aktiva men att den vid uppföljning kan ha minskat. Vad är då livskvalitet? I studien av van Waart (11) mättes fysisk funktion, mindre illamående, kräkningar, mindre smärta, bättre kognitiv funktion och mindre fatigue som livskvalitet. Reviewartiklarna (14, 15) visade att stress, sömn, sexualitet, kroppsuppfattning osv även kan definieras som livskvalitet. Cytostatikabehandling med fatigue kan påverka resten av patientens liv.

    Även de med en kronisk cancer har behov av att vara fysiskt aktiva, undvika fatigue och ha en god livskvalité vilket är en utmaning då t.ex. skelettmetastaser eller  funktionsnedsättning  försvårar detta. Även patienter i livets slutskede kan ha behov av att vara fysiskt aktiva för att minska fatigue och öka livskvalitet men det har inte undersökts här. I den kliniska vardagen är det viktigt att ställa frågan om patienten är fysisk aktiv och uppmana till det utifrån patientens förmåga, sjuksköterkan har en viktig roll under t.ex. cytostatikabehandlingen. Två sjuksköterskor på Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro har i sin magisteruppsats frågat 100 kvinnor som fick adjuvant cytostatika på grund av bröstcancer om de var fysiskt aktiva innan cancerdiagnos, under cytostatikabehandling och varför. De frågade även om de fått information om fysisk aktivitet och av vem. De flesta var aktiva i form av promenader då det var det de orkade och det var det för att må bra och orka med behandlingen. De flesta hade fått informationen av sjuksköterska vilket inte är konstigt i det här fallet då studien görs på en behandlingsenhet som ger cytostatika (18).

    Om jag skulle göra om uppgiften skulle jag ändra min frågeställning till "Har kvinnor och män med cancerrelaterad fatigue som behandlads med rask promenad bättre livskvalitet än de som får sedvanlig behandling?", just för att kunna titta på en specifik träningsform. 

     

    Ordförklaring;
    Adjuvant; adjuvant behandling ges som ett tilläggtill en operation, syftet är att minska risken för att cancersjukdomen skall komma tillbaka.

     

    Referenslista;

    1) WHO (2017) Cancer Hämtat 19 februari 2017 från WHO:  http://www.who.int/topics/cancer/en/          

    2) Johannson A. et al. FYSS (2015) Fysisk aktivitet vid cancer Hämtat 27 februari 2017 från http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/Cancer-1.pdf        

    3) Nygren P. Cancerfonden. (2014)  Cytostatikabehandling Hämtat 19 februari 2017 från Cancerfonden: https://www.cancerfonden.se/om-cancer/cytostatikabehandling               

    4) Nilbert M. (2013) Klinisk onkologi. Upplaga 1:1. Lund: StudentlitterateurAB. Sid 77-90.                     

    5) Weis J.  Cancer-related fatigue: prevalence, assessment and treatment strategies. Expert Review of PharmaeconomicsOutcomes Research. 11/4, 441-446 (2011)   

    6) National Comprehensive Cancer Network (2017) Cancer-Related Fatigue Hämtat 24 februari2017 från http://www.ncc.org/

    7) Curt G. The impact of fatigue on patients with cancer overwiew o fatigue 1 and 2. (2000) The Oncologist, 5 (suppl 2), 9-12

    8) Cramp F, Byron-Daniel J. Exercise for the management of cancer-related fatigue in adults. (Rewiew) Cochrane Database of Systematic Reviews. (2012) Issue 11. Art No.; CD006145  

    9) Al-Majid S et al. Effects of Exercise on Biobehavioral Outcomes of Fatigue During Cancer Treatment: Resultsof a Feasibility Study.Biol Res Nurs. 2015 Jan;17(1):40-8   

    10) Yang CY et al. Effects on a home-based walking program on perceived symptomand mood status in postoperativebreast cancer women receivingadjuvant chemotherapy. J Adv Nurs. 2011 Jan;67(1):158-68       

    11) van WaartH et al. Effect of Low-Intensity Physical Activtyand Moderte- to High-Intensity Physical Exercise During Adjuvant Chemotherpyon Physical Fitness, Fatigueand Chemotherapy Completion Rates: Results of the PACES Randomized Clinical Trial. J Clin Oncol. 2015 Jun 10; 33(17):1918-27                 

    12) Bourke L et al. Lifestyle changes for improving disease-specific qualityof life in sedentary men on long-term androgen-deprivation therapy for advanced prostatacancer: a randomizedcontrolled trial. Eur Urol. 2014 May; 65(5):865-72           

    13) VermaeteN et al. Physical activity andphysical fitness in lymphoma patients before, during, and after chemotherapy: a prospectivelongitudinal study. Ann Hematol. 2014 Mar; 93(3):411-24 

    14) Mishra et al. Exerciseinterventions on health-relatedqualityof life for people with cancer during active treatment (Review). Cochrane Database of Systematic Reviews. (2012)  Issue 8. Art. No,:CD0084565          

    15) Mishra et al. Exerciseinterventions on health-related quality of life for cancer survivors (Review). Cochrane Database of Systematic Reviews. (2012). Issue 8 Art. No,: CD007566                                                                                          

    16) Williams GR et al. Self-directed physical activity intervention in older adults undergoing adjuvant chemotherapy for colo-rectal cancer: Design of a randomized controlled trial. ContempClinTrials. 2015 May;42:90-7    

    17) Berntsen S et al. Design of a randomized controlled trial of physical training and cancer (Phys-Can) – the impact of exercise intensity on cancer related fatigue, quality of life and disease outcome. BMC Cancer 2017 17:218           

    18) Wilhelmsson A el al. Motivation to uphold physical activity in women with breast cancer during adjuvant chemotherapy treatment. European Journal of Oncology Nursing 29 (2017) 17-22

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Bra tillfälle att få veta vilka svårigheter / utmaningar andra stött på, bolla ideér.
    Posted 20:10, 5 Apr 2017
    Hej! Bra översikt med relevant info. I resultatdelen skulle det kanske vara bra att ha med vad man har använt för instrument för att mäta livskvalitet i studierna. I en av studierna (Vermaete et al) verkar det inta ha funnits med som utfallsmått? Jag tycker att hela arbetet är skrivet på ett sätt som gör det intressant att läsa. Lite stavfel och ev kolla upp om det inte ska vara "fatigue" istf fatuige..? (Jag jobbar med en skala som heter Fatigue Severity Scale, så jag la märke till det) :) /Nina
    Posted 15:13, 25 Apr 2017
    Hej och tack för din artikel! Ang. resultatdelen: du presenterar väldigt mycket information som inte är relevant för din frågeställning. Förslagsvis kan denna information flyttas till diskussionsdelen i stället, där du i så fall kan ha en diskussion om andra tänkbara fördelar av fysisk träning under behandling. Du gör även många egna tolkningar av den data du presenterar i resultatdelen - fundera även här på om detta är bättre lämpat för diskussionsdelen. /Henrik
    Posted 11:01, 26 Apr 2017
    Hej! Mycket intressant artikel! Det jag reagerade på när jag läste din artikel var just, precis som du själv tar upp i din diskussion, benämningen av cytostatikautlöst/cancerrelaterad fatigue. I din introduktion så benämner du endast cancerrealterad fatigue och ger en definition av denna. Det hade varit intressant om du i introduktionen tog upp lite mer om hur just cytostatikabehandlingen påverkar fatigue. Förstår att det är många faktorer som påverkar (som du beskriver bra i din diskussion). Men det hade som sagt varit intressant att få en inblick i hur just cytostatika behandlingen påverkar fatigue, även om den bara är en del av konceptet cancerrealaterad fatigue. Överlag tycker jag det var mkt. bra skrivet!
    Posted 13:38, 2 May 2017
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.