Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Fysisk aktivitet och träning som prevention och behandling, MC3025 > Fördjupningsarbeten > Cerebral pares och stå- och gåträning

Cerebral pares och stå- och gåträning

    Table of contents
    No headers

    PATIENTPROBLEM  INTERVENTION  COMPARISON  OUTCOME

     

    Introduktion

    Ungefär 2 av 1000 födda barn per år i Sverige fr diagnosen Cerebral Pares . CP,  "A persistent, but not unchanging disorder of movement and posture due to a non-progressive disorder of the immature brain (that is, under about 2 years of age)", är ett samlingsnamn för olika tillstånd med mer eller mindre problem med viljemässiga rörelser och nedsatt balans. (1) Spastisk CP  är den vanligaste formen 80%, med ökad muskeltonus och förhöjda reflexer. Dyskinetisk CP,  tonusväxlingssyndrom eller hyperkinesi utgör ca 16 %, där ses skador i basala ganglier och thalamus, inte sällan med svåra funktionsnedsättningar. Ungefär  5 % utgör Ataxi, en form av CP där man sällan helt säkert kan fastställa  bakomliggande skada.(2)  Kóntrakturer i muskler och leder är vanligt förekommade, den ökde muskelspänningen försvårar viljemässiga rörelser och kan medföra smärta.(2) 

    Ett vanligt sätt att beskriva rörelsenedsättningen vid CP är i fem klasser I-V enligt Grovmotorisk klassifikation enligt svensk översättning av Gross Motor Function Classification System Expanded and Revised (GMFCS-E&R). (3)  Rubriken på varje nivå anger det vanligast använda förflyttningssättet . Förenklat kan personer på nivå I och II sägas förflytta sig i huvudsak i gående , nivå IV och V i huvudsak med rullstol.  Personer på nivå III går kortare sträckor med hjälpmedel och förflyttar sig i rullstol längre sträckor utomhus.(3)
    Man vet att gångfunktionen hos personer med CP förändras med ökad ålder. Knappt hälften av de vuxna som går med eller utan hjälpmedel som barn får försämrad gångfunktion och en av tio slutar helt att gå som vuxna. Orsaker till nedsatt gångförmåga kan vara spasticitet, smärta och brist på fysisk träning. (2,6)  40% av alla personer med CP över 35 år  är rullstolsburna. (Ross) 
     
    Man har tidigare avrått personer med CP  från att styrketräna för att på så sätt undvika ökad spasticitet. (2) Men numera anses att personer med CP istället kan förbättra sin gångförmåga med fysisk träning(5). Det finns  forskning som  indikerar att styrketräning för personer med CP skulle kunna vara gynnsamt. (7)
     

    Frågeställning

    Har regelbunden stå och/eller gåträning hos vuxna rullstolsburna personer (19 år och uppåt) med CP (GMFCS III-V)någon inverkan på livskvalitet och /eller minskad sjuklighet?  I jämförelse med personer i samma målgrupp som inte stå eller gåtränar? Vilka konsekvenser medför utebliven gåträning för vuxna rullstolsburna personer med CP?

     

    Litteratursökning

    Litteratursökning referenser 1, 5, 6 har hämtats i databaser tillgängliga via DU Biblioteks hemsida.  Databaser som har använts är ; Pubmed; Medline ;Ulrichsweb samt Web of science.  Sökord som används i olika kombinationer  med AND har varit ;CP* cerebralpalsy*  excercise*  training* strength* ambulatory* mobility* gait* physical*  adult* health*.  Referenser har tagits fram via www Google. Referens 2, 4 och 7 har återfunnits  i referenslista på referens 6. Den ursrpungliga sökningen gav ett fåtal resultat.  Ett begränsat underlag med relevens för frågeställningen blev resultatet,  varav ingen var en RCT behandlingsstudie. För att kunna svara på frågor i  uppgift Wiki3 har på så sätt referens 3 adderats. 

    Resultat

     

    Diskussion

     

    Referenser

     Andersson C, Mattsson E, Adults with cerebral palsy: a survey describing problems,needs, and resources,with special emphasis on locomotion Dev Med Child Neurol2001;43: 76–82  http://onlinelibrary.wiley.com.www.b...tb00719.x/epdf
     
     Cerebral Palsy Alliance. GMFCS E&R (Gross Motor Function Classification System – Extended and Revise [internet].Melbourne: CanChildwebsite:1997[2 mars 2017]Hämtad från: https://www.cerebralpalsy.org.au/wha...cation-system/
     
    Day S M, Wu Y W, Strauss D J, Shavelle R M, Reynolds R J, Change in ambulatory ability of adolescents and young adults with cerebral Palsy. Dev Med Child Neurol 2007;49:647-653.
     
     Dodd J K, Taylor NF, Graham H K, A randomized clinical trial of strength training in young people with erebral palsy Dev Med Child Neurol 2003; 45:652-657: http://onlinelibrary.wiley.com.www.b...0.1111/j.1469-
     
     Hinchcliffe A, Children with Cerebral Palsy: A Manual for therapists, Parents and Community Workers , [Internet], New Delhi, SAGE Publications India Pvt Ltd;2007. [2 mars 2017] hämtad från http://sk.sagepub.com.www.bibproxy.d...alsy-2e/n1.xml
     
     Hombergen S P, Bionka M. Huisstede, Marjolein F. Streur, Henk J. et al. Impact of Cerebral Palsy on Health-Related Physical Fitness in Adults:
    Arch Phys Med Rehabil 2012;93(5):sidor 871–881, http://www.sciencedirect.com.www.bib...03999311010653
     
    Jahnsen R, VillienL, Egeland T, Holm I Locomotion skills in adults with cerebral palsy Clinical Rehabilitation 2004: 18; 309-316 
     
    Neyroud D, Armand S, De coulon G, Da Silva S, et al Plantar flexor muscle weakness and fatigue in spastic cerebral palsy patients. Research in Dev Disabilities 61(2017) 66-76
     
     Ross, SM,MacDonald M, Bigouette J P, Effects of strength training on mobility in adults with cerebral palsy: A systematic reviewDisabil Health J; 2016;9(3)sidor 375–384; 
     
    Shortland A Muscle deficits in cerebral Palsy and early loss of mobility:can we learn something from our elders?  Dev Med Child Child Neurol 2009;51(suppl 4):59-63
     
    Teodroff K, Wide K. Regionalt vårdprogram Cerebral pares hos barn och ungdom. [Internet] Stockholm , Stockholms läns landsting 2010, 2014:012014. [2 mars 2017] Hämtad från http://snpf.barnlakarforeningen.se/w.../fjortoncp.pdf
     
     
     
     
     
     
     

     

    Wiki 3
    Innan denna tredje hållpunkt ska du:
    1) Söka artiklar som underlag för att besvara din frågeställning. Underlaget ska utgöras av minst två olika behandlingsstudier. Minst en, gärna båda, bör vara randomiserade kontrollerade studier (RCT). Den andra studien kan alternativt vara någon annan typ av behandlingsstudie eller en systematisk litteraturöversikt, d.v.s. en heltäckande översikt som baseras på ett noggrant formulerat protokoll. Använd gärna SBU:s ”Mall för bedömning av relevans” för att välja ut relevanta studier (se länk nedan). Beskriv under rubriken Litteratursökning i din text i wikin hur du gått tillväga. Ange vilka databaser och sökord du använt.
    2) Granska artiklarna. Den eller de RCT-studierna du valt ut ska du granska med hjälp av SBU:s ”Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier” (se länk nedan). Du behöver inte bedöma alla frågorna i mallen, fokusera på frågorna
    7
    A1c, c) Vargruppernasammansattapå ett tillräckligt likartat sätt?
    Nej - slumpades in  
    A2c, Varföljsamhetigruppernaacceptabel enligt tillförlitlig dokumentation?
    Ja
    4A2d, Har deltagarna i övrigt behandlats/exponerats på samma sätt bortsett från intervention
    medelhög - oklart - man uppmanades fortsätta med normala daily activities .... kan ju finnas stora variationer i dessa som inte är redovisade vilka de var
    A3e, Varutfalletidenti erat/diagnostiserat med validerade mätmetoder?
    Ja olika delar av test som ingår i GMFM
    A3f, Har utfallet mätts vid optimala tidpunkter?
    Oklart
    A3h,Var den analyserade populationen (ITT eller PP) lämplig för den fråga som är föremål för studien?
    Ja
    A4a, Varbortfallettillfredsställandelågti förhållande till populationens storlek?
    Ja
    A4c, Varbortfalletsstorlekbalanseradmellangrupperna
    0% och 10 %
    A4f, Var orsakerna till bortfallet analyserade?
    nej
    A5a,Harstudienföljtettiförväg publicerat studieprotokoll?
    Nej tror inte det
    A5b, Angavsvilket/vilkautfallsmåttsom var primära respektive sekundära?
    tror inte det
    A5e Redovisades enbart utfallsmått som angivits i förväg i studieprotokollet?
    ?
    A5f.Var tidpunkterna för analys angivna i förväg
    ja
    Du behöver inte göra någon sammanvägd bedömning enligt GRADE.
    3) Skriva ett utkast till resultat. Redogör för studiernas resultat och resonera i texten kortfattat kring hur pass relevanta studierna är i relation till din frågeställning (vilken population, vilken intervention etc) och vilka styrkor och svagheter studierna har enligt din granskning.
    Wiki 3 ska vara klart den 27 mars.
     

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.