Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Fysisk aktivitet och träning som prevention och behandling, MC3025 > Fördjupningsarbeten > Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd

    Table of contents
    No headers

    Hur påverkas välmående/QoL/symtom av fysisk aktivitet hos personer med autismspektrumtillstånd?

    P: Personer med AST

    I: Fysisk aktivitet

    C: Ingen åtgärd

    O: Välmående/Quality of Life/symtom (stereotypiska beteenden)

     

    Introduktion

    Autismspektrumtillstånd är ett paraplybegrepp och innefattar autistiskt syndrom, Aspergers syndrom, atypisk autism samt desintegrativ störning (1). Det man ofta refererar till som symtomtriaden, bestående av social interaktion, kommunikation och fantasi, är den sammanbindande länken för alla former av autism (2).

    Orsakerna till autismspektrumtillstånd är fortfarande inte helt klarlagda men anses vara till följd av avvikelser i delar av det centrala nervsystemet vilket leder till en nedsättning inom vissa av hjärnans kognitiva funktioner (3).

    I SBU rapporten från 2013 så uppges en prevalens på 0,6 – 1% av befolkningen i Europa och Nordamerika (4)

    Personer med autismspektrumtillstånd löper ökad risk för inaktivitet (5). Viktökning är dessutom ofta en vanlig biverkning av den farmaka som används vid autistiska symtom (6). Detta medför ett ökat behov av fysisk aktivitet. Eftersom psykisk hälsa kan förbättras av fysisk aktivitet finns det en potential att träningsinterventioner kan förbättra psykisk hälsa och problemskapande beteenden hos individer med AST (7).

    Trots växande evidens av fördelarna med fysisk aktivitet så finns det fortfarande begränsad forskning  över fördelarna för individer med AST. (7)

    Frågeställning

    Hur påverkas individer med AST av fysisk aktivitet.

    Littertursökning

    Sökning efter relevant litteratur genomfördes i följande databaser: PEDro, PubMed, SBU, SveMed+ och Cochrane Librarys. Båda artiklarna som använts hittades i PubMed.

    Följande sökord användes i varierad kombination: Physical Activity/Fysisk aktivitet, Autism spectrum disorder/autism spektrum tillstånd, Quality of Life/livskalitet, Exercise/träning.

    Resultat

    Den första studien som valdes ut, ”The impacts of physical activity intervention on physical and cognitive outcomes in children with autism spectrum disorder” (9), granskade sambandet mellan fysisk aktivitet i form av bordtennis och exekutiv förmåga/ motorisk funktion.

    Studien som var en RCT studie, inkluderade 22 deltagare (alla pojkar) över två 12 veckors perioder. Deltagarna delades upp i två grupper, A och B. Under första 12 veckors perioden så fick grupp A delta i interventionen och grupp B var kontrollgrupp utan intervention. Efter 12 veckor blev grupp A kontrollgrupp och grupp B fick delta i interventionen. På detta vis kunde studien även följa om upp resultatet höll i sig för grupp A under studiens sista 12 veckor.

    Interventionen bestod av 24 st tillfällen á 70 min bordtennisträning varvat med grupplekar.

    Deltagarna fick genomföra tester för motorisk funktion (BOT-2) samt för exekutiv förmåga (WCST) vid studiens start, efter 12 veckor samt vid studiens slut efter 24 veckor.

    Man kunde se en signifikant förbättring inom manuell koordination, kropps koordination samt styrka och rörlighet inom båda grupperna efter interventionsperioden. Utöver detta kunde man även se en mer eller mindre oförändrad nivå hos grupp A vid studiens slut i förhållande till testerna efter 12 veckor, vilket tyder på att förbättringarna bibehölls under studiens sista 12 veckor då grupp A var kontrollgrupp.

    Även de exekutiva förmågorna förbättrades. Vid uppföljning efter 12 veckor kunde man se signifikanta förbättringar hos grupp A (intervention) i förhållande till grupp B (kontroll). Likaså förbättrades resultatet för grupp B vid uppföljningen efter studiens slut. Grupp A var då oförändrad i förhållande till testet efter intervention vid 12 veckor, vilket tyder på att även här kvarstod de positiva effekterna 12 veckor efter intervention.

    Begränsningar i denna studie är det relativt låga antalet deltagare samt att det endast riktar sig mot barn/ungdomar. Effekten av den fysiska aktiviteten är särskilt stor hos barn (8) och det är svårt att veta om effekterna är liknande hos vuxna. Ytterligare begränsningar i relevans till frågeställning är att bedömningsfaktorerna endast behandlar symtombilden, inte livskvalitet eller välmående. Studien behandlar även endast en typ av fysisk aktivitet och det är oklart hur övriga typer av aktivitet påverkar. För att få en bredare bild av fysisk aktivitet och AST valdes därför en mer omfattande systematisk litteraturöversikt. ”A systematic review of the behavioural outcomes following exercise interventions for children and youth with autism spectrum disorder” (7) som gick igenom totalt 13 studier.

    Litteraturöversikten utgick ifrån en population på individer mellan 0-16 år med diagnos inom AST. De granskade interventionerna var fysisk aktivitet i den mening att den var "planerad, strukturerad, repetativ och meningsfull". Man inkluderade studier med och utan kontrollgrupp (10 studier med kontrollgrupp samt 3 utan). För att vara relevant till denna granskning var studierna tvungna att inkludera alla eller någon av följande utfallsmått: Stereotypiska beteenden, kognition eller uppmärksamhet, sociala/emotionella beteenden, samt övriga beteendeförändringar. Interventionerna som granskades var joggning/löpning (5 studier), ridning (4 studier), kampsport (2 studier), yoga/dans (1 studie) samt simmning (1 studie). Studiernas ålder varierade med den äldsta publicerad 1993 och den senaste 2013.

    Resultatet för granskningen var övervägande positivt för fysisk aktivitet som intervention vid AST. En signifikant förbättring av stereotypiska beteenden kunde ses i anslutning till interventionerna joggning/löpning, kampsport samt ridning. Noterbart är att en av de 5 studierna av joggning/löpning, kunde inte se en förbättring av de stereotypiska beteendena, men övriga 4 studier noterade en signifikant förbättring.

    Kognition och uppmärksamhet förbättrades signifikant i 3 av studierna som hade joggning/löpning som interventon. Övriga studier hade inte detta som utfallsmåt.

    Sociala/emotionella utfallsmått förbättrades signifikant inom områdena aggression, compliance samt social förståelse. Totalt 7 studier hade sociala/emotionella svårigheter som utfallsmått, fyra av dessa hade ridning som intervention, en kampsport, en yoga/dans och en simmning.Tre av de fyra studierna som studerade ridning som intervention rapporterade signifikanta förbättringar inom bland annat kommunikation och ADL. En studie fann inga förbättringar. De studier som granskade simmning, kampsport och yoga/dans fann signifikanta förbättringar inom detta område, dock med blandade resultat gentemot kontrollgrupp eller avsaknad av sådan.

     

    Slutsatsen som författarna kommer till är att fysisk aktivtet har en positiv inverkan mot flertal av de problemområden som ofta är associerade med AST. Dock kvarstår ett flertal frågeställningar gällande typ av intervention. Ridning och kampsport genererade mest signifikanta förbättringar, övriga interventioner (simmning, yoga/dans) visade sparsamma resultat och joggning/löpning visar lovande resultat men är begränsade på grund av studiernas upplägg med avsaknad av kontrollgrupp etc.

     

    Diskussion

    Den ursprungliga frågeställningen kunde endast delvis besvaras av detta fördjupningsarbete. Populationen blev begränsad till barn och ungdomar upp till 16 år. Forskning inom området fysisk aktivitet och AST hos vuxna individer verkar vara begränsad. Betydelsen av ovanstående resultat gentemot den vuxna populationen är oklar.

    Även utfallsmåtten i ovanstående studier var begränsad, ”Quality of Life” samt välmående ingick inte i någon studie som framkom i sökningarna. Överlag får det anses att denna granskning ger en större inblick i effekterna av fysisk aktivitet vid AST men misslyckades besvara en stor del av den ursprungliga frågeställningen.

    Ovanstående granskning är inte på något sätt heltäckande och brister i att sökningen bör omfatta fler sökbegrepp/områden och databaser. Försiktighet bör därför tas i tolkning av kunskapsläget gällande fysisk aktivitet som intervention vid AST hos en vuxen population. Om än begränsad så tydliggör granskningen en kunskapslucka gällande fysisk aktivitet hos den vuxna populationen med AST samt dess påverkan på upplevd livskvalité/välmående.

    En ökad kunskap om effekten av fysisk aktivitet vid AST har potential att ge stora vinster för denna målgrupp. Med ökad kunskap kring effekten av fysisk aktivitet finns eventuellt möjlighet att använda specifika träningsmetoder/aktiviteter för att behandla olika problemområden. Till exempel bordtennis för förbättrade exekutiva funktioner, ridning vid aggression/social förståelse och så vidare. Att på detta vis kunna använda fysisk aktivitet som intervention har en potentiell förmåga att effektivisera de insatser som erbjuds inom bland annat habilitering/psykiatri och på så vis inte bara minska väntetider, kostnader och resurser inom vården utan även förbättra livskvalité för den enskilde. 

     

    Referenser

    1. Socialstyrelsen. (2016). Vad är autismspektrumtillstånd?. Hämtad 2017-03-15 från http://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/Teman/autismspektrumtillst%C3%A5nd/Sidor/Vad-ar-autismspektrumtillstand.aspx

    2. Wing, L. (1996) Autismspektrum - Handbok för föräldrar och professionella. Stockholm Cura.

    3. Nordin-Olsson, E. (2010). Barn som tänker annorlunda (2010-3-8). Västerås. Socialstyrelsen.

    4. Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2013). Autismspektrumtillstånd - Diagnostik och insatser, vårdens organisation och patientens delaktighet. En systematisk litteraturöversikt. (SBU-rapport 215). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).

    5. Chien, Y., & Georgia, F. (2006). Physical activity patterns in youth with autismspectrum disorders. J Autism Dev Disord, 36, 597-606. DOI 10.1007/s10803-006-0101-6.

    6. Scahill, L., & KOenig,K. (1999). Pharmacotherapy in children and adolescents with pervasive developmental disorders. Journal of Child & Adolescent Psychiatric Nursing, 12(1), 41-43.

    7. Bremer, E., Crozier, M. & Lloyd, M. (2016). A systematic review of the behavioural outcomes following exercise interventions for children and youth with autism spectrum disorder. Autism, 20(8), 899-915. DOI: 10.1177/1362361315616002.

    8. Gapin, J., Labban, J,. & Etnier, J. (2011). The effects of physical activity on attention deficit hyperactivity disorder symptoms: The evidence. Preventive medicine, 52(1), 70-74. DOI: 10.1016/j.ypmed.2011.01.022.

    9. Pan, C., Chu, C., Tsai, C., Sung, M., Huang, C., & Ma, W. (2017). The impacts of physical activity intervention on physical and cognitive outcomes in children with autism spectrum disorder. Autism, 21(2), 190-202. DOI: 10.1177/1362361316633562.

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Gruppträffen var positiv på det vis att vi kunde diskutera de svårigheter som fanns i att hitta bra studier. Inga större frågetecken fanns inom gruppen gällande själva granskningen.
    Posted 12:26, 18 Apr 2017
    Hej! Kort och koncist, lätt att läsa och tydligt och bra skrivet. Kanske lägga till i frågeställningen i texten att du vill se träningseffekter på just livskvalitet/välmående. Skulle vara intressant att veta mer om hur man mäter detta i den här patientgruppen. Svårt när det inte finns studier. Du får göra den första. :) /Nina
    Posted 14:54, 25 Apr 2017
    Hej! Tack för din artikel. Jag håller med Nina om att din frågeställning skulle kunna spetsas till för att innefatta alla delar av PICO. Jag tycker att du skulle kunna utveckla din introduktion och förklara/definiera begrepp som är viktiga (t.ex stereotypa beteenden, förkortningen AST etc.) och även kanske utveckla och motivera varför fysisk aktivitet eller träning skulle kunna tänkas påverka QoL och stereotypa beteenden (verkningsmekanismer). Om jag (eller snarare Word) räknar rätt så har du ju en bit kvar upp till 12000 tkn, så det finns utrymme att utveckla både introduktion och diskussion. /Henrik
    Posted 10:46, 26 Apr 2017
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.