Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Fysisk aktivitet och träning som prevention och behandling, MC3025 > Fördjupningsarbeten > ADHD och fysisk aktivitet

ADHD och fysisk aktivitet

    Table of contents
    No headers

    Introduktion

    ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder och har diagnoskod F90.0B enligt socialstyrelsens klassificering ICD-10-SE. Diagnosen benäms som en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som förekommer hos ungefär 3-5% av barn i skolålder. Diagnosen delas ofta upp i 3 undergrupper; 1.uppmärksamhetsproblematik 2. Hyperaktivitet och impulsivitet eller 3. en blandning av ovan nämnda (http://habilitering.se/adhd-center/v...hd/vad-ar-adhd). Tidigare trodde man att ADHD var något som växte bort men man har på senare tid kunnat se att så inte är fallet. Ärftlighet anses vara en stor riskfaktor för att drabbas av ADHD men även andra faktorer som erfarenheter under uppväxten och om modern röker eller dricker alkohol under graviditeten verkar påverka (Wigzell 2014). I Sverige har vi tidigare också använt oss av begreppet DAMP som står för ”deficits in attention, motor control and perception” eller ”dysfunktion i fråga om avledbarhet, motorisk kontroll och perception” på svenska. Behandling med läkemedel är vanligt och förstahandsvalet är centralstimulantia, t ex ritalin eller concerta. Centralstimulantia är en grupp läkemedel som påverkar frisättningen av dopamin och noradrenalin. Enligt FASS är mycket vanliga (dvs förekommer hos fler än 1 av 10) biverkningar av Ritalin minskad aptit, huvudvärk, nervosititet, muntorrhet, sömnsvårigheter och illamående. Vanliga (förekommer hos upp till 1 av 10) biverkningar är ledvärk, aptitlöshet och rastlöshet. Liknande biverkningar ses hos concerta som också är ett vanligt läkemedel (FASS.se) Vid fysisk aktivitet ökar frisättningen av både noradrenalin och dopamin på både kort och lång sikt. Samtidigt ökar också koordinationsförmågan (både fysisk och kognitiv, vilket bla ger en bättre planeringsförmåga), sömnkvaliteten blir bättre och självkänslan ökar. (FYSS.se) Eftersom detta är egenskaper som påverkas vid ADHD är det intressant att se om fysisk träning kan påverka personer med ADHD på ett positivt sett. Enligt en review av Urbina et al (2015) verkar det som att konditionsträning i form av löpning, promenader, dans och simning har positiv effekt medan träning i form av yoga behöver studeras mer. Enligt Den Heijer (2016) har fysisk träning effekt både på kort och lång sikt för att förbättra både och kognitiva funktioner. Pulshöjande träning verkar ha bäst effekt och lugnare fysisk aktivitet så som Yoga, promenader och ”playground activity” verkar inte ha lika bra effekt. Förklaringen är att under högintensiv träning ökar blodflödet i prefrontala cortex som sörjer för bland annat kognitiva funktioner och planering av rörelse.

     

    Frågeställning

    Hur påverkas behovet av medicinering för barn med ADHD som är fysisk aktiva, under strukturerade former minst 2 gånger i veckan, jämfört med barn med ADHD inte inte är fysiskt aktiva?

     

    Litteratursökning

    Resultat 

    Diskussion

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.