Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Fysisk aktivitet och träning som prevention och behandling, AMC22B > Fördjupningsarbeten > Konditionsträning vid ankyloserande spondylit

Konditionsträning vid ankyloserande spondylit

    Table of contents
    1. 1.  
    2. 2. Förste författare, årtal
    3. 3.  

    Av Sara Essehorn

     

    1.   Introduktion 

    1.1 Ankyloserande spondolit

    Ankyloserande spondylit (”AS”, eng. ankylosing spondylitis, tillika kallad Morbus Bechrew) tillhör gruppen spondylartriter (”SpA”, eng spondyloarthritides) (1,2,3,4). SpA är en grupp inflammatoriska sjukdomar som ofta drabbar ryggen men kan även ge symtom från perifera leder (1,2,3,4). AS är en inflammatorisk, smärtsam, progressiv och kronisk sjukdom som ofta debuterar vid 15-30 års ålder (1,3,4). I undersökningar har man sett att sjukdomen ofta diagnostiseras sent och att skillnaden mellan första symtomen samt diagnos ofta tar cirka 10 år, då de röntgenologiska förändringarna inte manifesterar förrän efter många år (2). Detta har lett till att man idag användersjukdoms benämningen axSpA, även kallad inflammatorisk ryggsjukdom, vilket innebär att patienten uppfyller färre kriterier för AS samt innehar mindre grad av skelettförändringar, detta är ofta ett tidigt tecken på AS (2). 

     

    AS drabbar ofta kotpelarnas leder, sakroiliakaleder samt perifera leder (1,2,3,4). Detta kan leda till smärta och stelhet i ryggen (1,2). Inflammationen är ofta lokaliserad till större leder i de nedre extremiterna och ofta ses även asymmetriskt få-ledsartrit eller en-ledsartrit (1,2). Den inflammatoriska reaktionen kan även drabba senor och senfästen i framför allt hälsenan, höft- och bäckenregionen samt plantaraponeurosen (1). Anamnestiska komponenter som talar för inflammatorisk ryggsmärta är smygande symtom före 40 års åldern, förbättring vid aktivitet, frånvaro av förbättring i vila samt nattliga uppvaknanden av smärta (3). Hos 10-35% av patienter med AS ses samsjuklighet med hjärt- och kärlsjukdom till exempel hjärtförstoring, aortainsufficiens och retledningshinder, vilket antas vara en konsekvens av inflammationen (1,3,4). Att inneha en kronisk systemisk inflammation såsom AS är en oberoende kardiovaskulär riskfaktor (6). Kardiovaskulär risk innebär ökad risk att dö i en kardiovaskulär händelse under de kommande 10 åren såsom stroke, tromboembolism, ateroskleros och hjärtinfarkt (4,6). I en studie av Agca R et al. framkommer det att aktiv AS som ger en försämrad fysisk funktion gör individerna mindre fysiskt aktiva, vilket i sin tur leder till en sämre sjukdomsprognos samt en ökad risk för tidig död (6). 

     

    1.2 Träning vid Ankyloserande spondylit

    Träningens effekter vid AS har beskrivits i olika översiktsartiklar vilka anser att antalet studier är relativt få (4,7,8). Målen vid fysioterapeutisk behandling bör vara förbättrad styrka, rörlighet, funktion, livskvalitet och kondition (5). Träningen syftar även till att minska smärtan och den spinala deformiteten (5). För personer med AS rekommenderas att vara fysiskt aktiva enligt FYSS allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet och träning, men de bör även träna sin rörlighet för att bibehålla sin fysiska funktion (5,8). 

     

    2.   Fysiologiska effekter vid fysisk aktivitet

    2.1 Inflammation vid autoimmunsjukdom

    Vid autoimmuna reumatiska sjukdomar som AS är kronisk inflammation ett kardinalsymtom, vilket i förlängningen kan ge upphov till permanenta irreversibla skador i engagerande organ samt i ben och brosk (4). Vid sidan av dessa kliniska symtom manifesterar inflammationen med förhöjt C-reaktivt protein (CRP), ökad sänkningsreaktion (SR) samt aktivering av cytokiner (4). CRP finns löst i blodets plasma och ökar i koncentration vid inflammation och vid reumatiska sjukdomar är SR också kraftigt förhöjd (4). Cytokiner är budbärare som kommunicerar mellan olika celler och vid reumatiska sjukdomar finns bland annat proinflammatoriska-, antiinflammatoriska- och immunreglerande cytokiner, vilka kan vara delaktiga i inflammationen (4,9). Det vetenskapliga underlaget beträffande träning och inflammation är begränsat och utfallsmåtten i studierna har varierat vilket försvårar jämförelser (4). Förutom kliniska mått används ofta laboratoriemåtten CRP, SR, IL-6 och TNF-nivåer (4). 

     

    2.2 Inflammation och hjärtkärlsjukdom

    Idag finns vetenskapliga belägg kring inflammationens roll vid uppkomst samt utveckling av ateroskleros som i sin tur kan leda till hjärtkärlsjukdom samt för tidig död (4,9). En bidragande orsak till ateroskleros är höga blodfetter och det mäter man som total kolesterol, HDL, LDL samt triglycerider. Patienter med hjärtkärlsjukdom erhåller även höga nivåer av inflammation mätt som förhöjning av cytokiner, SR samt CRP (4). Hos patienter med reumatiska sjukdomar är den vanligaste dödsorsaken orsakad av kardiovaskulär sjukdom (4). Evidensen för ökad kardiovaskulär risk hos patienter med AS är inte lika stark som för patienter med reumatoid artrit, men visst vetenskapligt stöd finns (4). Vid träning ökar även kroppens syreupptagningsförmåga, vilket i sig har den största betydelsen för att undvika att dö av kardiovaskulär sjukdom (4).

     

    2.3 Tränings påverkan på inflammationen vid autoimmunsjukdom

    Fysisk aktiva personer med reumatoid artrit kan förbättra sin kondition, styrka samt reducera den systemiska inflammationen, vilket framgår av minskningen av inflammatoriska biomarkörer (11). Regelbunden fysisk aktivitet påverkar ett betydande antal processer i kroppen som leder till minskad låggradig inflammation mätt som C-reaktivt protein, insulinnivåer, blodtryck, övervikt, blodfetter och blodkoagulation (8). Skelettmuskeln är ett endokrint organ som kan avge ett antal cytokiner, vid träning utsöndras interleukin- IL-6, IL-1ra, IL-10 och TNF, vilket leder till minskad inflammation (12).Förbättrad kondition aktiverar det parasympatiska systemet som minskar cytokinproduktionen samt TNF-produktionen (4).Enligt Perandini et al. ses en minskning av TNF-produktionen hos friska individer som tränar aerobt på 70-80% av HRmax under 12 veckor (12). I kliniska studier har man även noterat att hjärtsviktspatienter som tränat konditionsträning 80% på HRmax i 12 veckor fick reducerade TNF-nivåer (12). Ett arbete gjort på individer med typ 2 diabetes vilka har utfört aerobträning under 6-månaders vid 50-70% av VO2max påvisade en minskning av TNF och CRP nivåerna (12). Det har även observerats att styrketräning utfört under 12 veckor kunde främja den antiinflammatoriska effekten via minskat CRP och man har vidare noterat minskade TNF nivåer vid ökad muskelmassa (4,12). Mängden kontrollerade träningsstudier med AS individer förefaller begränsatbåde beträffande sjukdomsaktivitet samt minskade kardiovaskulära riskfaktorer (4,12).

     

    2.4 Författarens definitioner i föreliggande litteraturstudie

    I detta arbete utvärderas sjukdomsaktivitet med hjälp av screeningsinstrumenten Bath Ankylosing Spondylitis Disease Activity Index (”BASDAI”) samt Ankylosing Spondylitis Disease Activity Score (”ASDAS”) (13,14). BASDAI är ett diagnostiskt test där patienterna skattar trötthet, smärta, svullnad, stelhet samt obehag under den senaste veckan (15,16). Detta frågeformulär har sedan 1994 varit ”goldenstandard” beträffande diagnostik av sjukdomsaktiviteten för patienter med AS (15,16).ASDAS är även ett diagnostiskt instrument med såväl självskattning samt objektiva prover (17). Protokollet innehåller smärta, svullnad och stelhet precis som BASDAI samt även välbefinnande, CRP och sänka SR (18,19). För att bedöma de kardiovaskulära riskfaktorerna användes blodprov som analyserades kardiovaskulära riskfaktorer utvärderat som CRP, SR, cytokiner, kolesterol (TC, HDL, LDL eller triglycerider). I detta arbete så fastställer författaren måttlig träningsintensitet som 60-74% av maxpuls samt intensiv träningsintensitet som 75-94% av maxpuls (8). 

     

    3.   Frågeställning

    Population:  Män och kvinnor mellan 30-60 år med Ankyloserande spondylartrit (AS). 

    Intervention:Måttlig till intensiv konditionsträning under 3 månader. 

    Kontrollgrupp:Jämfört med ingen träning alls eller mindfullness och flexibilitetsträning. 

    Utfallsmått:Påverkan på sjukdomsaktiviteten, uppmätt som BASDAI, ASDAS, och kardiovaskulära riskfaktorer utvärderat som CRP, SR, cytokiner eller kolesterol (TC, HDL, LDL eller triglycerider). Testen skall utföras vid baselinjen samt efter 3 månaders intervention. 

    Frågeställning:Har måttlig till intensiv konditionsträning effekt på sjukdomsaktiviteten och kardiovaskulära riskfaktorer hos patienter med Ankyloserande spondylartrit (AS)?

     

    4.   Litteratursökning

    Litteratursökningar gjordes 2019-03-12 samt 2019-03-19 i databaserna PubMed och PEDRO. Sökord som användes var ”Ankylosing Spondylitis” som är ett av flera engelska ord som används för ”Ankyloserande spondylit”. För att erhålla träningsstudier med inriktning kondition samt kardiovaskulär hälsa har sökorden ”exercice” ”cardiovascular training”, ”endurence training” och ”cardiovascular risk” använts. I PubMed och PEDro genomfördes sökningarna i fritextsökning. För att avgränsa sökningen nyttjades filtreringsorden “links to full text”, “humans”, “english” och “clinical trial”. För att avgöra om studierna var relevanta för författarens frågeställning lästes dess ”abstract”. I PubMed gjordes den första sökningen på ”Ankylosing spondylitis” och ”cardiovascular training”, vilket ledde till att en relevant artikel kunde väljas. Därefter gjordes ytterligare en sökning i PubMed med orden ”Ankylosing spondylitis”, ”cardiovascular risk” samt ”exercise” och en lämplig artikel kunde väljas. Ytterligare sökning gjordes i PuBMed för att säkerställa om fler studier fanns med sökorden ”Ankylosing spondylitis” och ”endurance training”, här påträffades endast dubbletter.I databaserna PEDro användes samma sökord som i PubMed och i denna databas påträffades endast dubbletter av artiklar från tidigare sökningar. Redovisning av valda artiklar sker med översiktlig sökmatris i bilaga 1.  

     

    5.   Resultat

    För att tydliggöra hur kvalitetsgranskningen genomfördes beskrivs detta i bilaga 2 och i bilaga 3 finns en tabell med studiernas viktigaste resultat.

     

    5.1 Neiderman et als studie

    Neiderman et al. genomförde en randomiserad kontrollerad studie där man jämförde hur sjukdomsaktiviteten och konditionsförbättringen påverkades vid måttligt intensiv konditionsträning i förhållande till rörlighetsträning och mindfullness hos patienter med AS (13). Efter 3 månader sågs signifikanta skillnader i fysisk arbetsförmåga utvärderat i watt (p <0,001*) och även vid perifer smärta nåddes signifikans (P=0.01*), mellan interventions- och kontrollgruppen (13). Det sågs däremot inga signifikanta skillnader med BASDAI, ryggsmärta och trötthet jämfört interventions med kontrollgruppen (13).    

     

    5.1.1 Neiderman et als studies fördelar

    I studien var grupperna sammansatta på ett likvärdigt sätt, vilket man har säkerställt via statistisk testning innan studien påbörjades (13). För att underlätta för patienterna erbjöds träningen i närheten av hemmet eller arbetet på passande tider och dagar (13). I träningsgruppen tränade 74,6% vid tre eller fler träningstillfällen per vecka, vilket innebar att interventionen har testats på ett relevant sett (13). I studien har alla patienter som randomiserats i studien med eller utan behandling räknats in i resultatet, vilket innebär att man inte kommer att överskatta behandlingens effekter (13). Bortfallet i studien var 7 personer totalt, det innebar 4 stycken i träningsgruppen och 3 stycken i kontrollgruppen, vilket är att ses som balanserat mellan grupperna (13). Enligt SBU ses bortfall under 10% som lågt - i denna studie ligger bortfallet mellan 6-7% (20). I studien använder man sig av BASDAI, som är utvecklat för patienter med AS, som ärett stabilt instrument för såväl reliabilitet som validitet samt är känsligt för upplevd sjukdomsaktivitet över tid t.ex. vid intensiv fysioterapi (15,16). 

     

    5.1.1 Neiderman et als studies nackdelar

    Syftet med Neidermans et als studie var att studera måttlig konditionstränings effekter, en nackdel i studien var således att 4 patienter i såväl interventions- som kontrollgrupp har låg arbetsförmåga och inte kan fullfölja träningsprotokollet som innebär träning på 75% av sitt HRmax (13). I studiens början användes accelerometer under 7 dagar som undersöker personernas vanliga fysiska aktivitet och inte deras följsamhet till interventionens intensitet (13). Några objektiva mätinstrument för att mäta intensitet eller följsamhet användes ej utan endast träningsdagbok (13). I interventionsgruppen är det vid baselinjen 4 patienter som redan tränar på 90% av sitt HRmax (13). Deltagarna som hade sämre kondition tilläts att träna på låg intensitet under hela interventionen (13). Det är således en nackdel att det är osäkert om interventionsgruppen tränar på enligt protokollets 75% av HRmax (13). 

     

    5.2 Sveaas et als studie

    Sveaas et al. har gjort en randomiserad kontrollerad pilotstudie där man jämförde högintensiv träning med ingen behandling i avseende på kardiovaskulära riskfaktorer och sjukdomsaktivitet hos patienter med AxSpA (14). I denna studie sågs inga signifikanta skillnader i sjukdomsaktivitet, utvärderat med ASDAS, vid en jämförelse mellan interventions- och kontrollgruppen (14). Däremot minskade sjukdomsaktiviteten signifikant mätt som BASDAI för interventions- jämfört med kontrollgruppen (p=0,02*) (14). Det sågs även signifikanta skillnader i fysisk arbetsförmåga utvärderat i VO2max (p <0,001*), BASFI (p=0,02*), vilopuls (p=0,02*), kroppsfett (p <0,001*), och magfett (p <0,001*) mellan interventions- och kontrollgruppen (14). Andra variabler som uppmättes i denna studie var arteriell stelhet (p=0,04*), och pulsvågshastighet (p=0,048*) som båda uppvisade signifikans (14). Det sågs inga signifikanta skillnader mätt som CRP, SR, cytokiner, totalt kolesterol, HDL och LDL mellan interventions- och kontrollgruppen (14). 

     

    5.2.1 Sveaas et als studie fördelar

    I denna studien har man inkluderat patienter som inte har tränat vare sig konditions- eller styrketräning det senaste året, vilket bör förenkla eventuell progression vid träning (14). Fysioterapeuten registrerade även deltagarnas närvaro vid den övervakade gymträningen (14). Den självständiga träningen rapporterades veckovis via en pulsklocka som sedan skickades in till fysioterapeuten (14). För att uppnå studiens mål var deltagarna tvungna att utföra 80% av den planerade träningen (14). Fördelarna med denna studie var bl.a. att deltagarna kunde ha en låg initial träningsnivå, utförde hög intensitet eller duration av interventionen, objektivt mått på träningens intensitet via pulsklocka, högt uppsatta mål för följsamhet och att det gick att utvisa en signifikant skillnad i BASDAI vid en högintensiv träning i förhållande till kontrollgruppen (14). För att studera sjukdomsaktiviteten i studien används BASDAI och ASDAS som är vedertagna, validerade samt reliabla instrument för personer med AS (14). Det finns ett i förväg publicerat studieprotokoll som ligger i linje med den utföra studien, såväl primära som sekundära utfallsmåtten finns publicerade (14).

     

    5.2.2 Sveeas et als studie nackdelar

    I denna studie var det en snedfördelning i grupperna av antalet män (p=0.01*) som var 70% i kontrollgruppen (14). När man utför en randomiserade kontrollerad studie enligt ovan så blir det ett visst bortfall så även i denna studie (14). I denna studie har man därför valt att analysera per protokoll, vilket innebär att endast de personerna som varit med i studiens slut har tagits med i analysen, vilket är en svaghet (14). En nackdel med per protokoll-analysen är att man exkluderar bortfallet från analysen samt deltagarnas följsamhet kan ha påverkat utfallet av behandlingen vilket ger en vinklad bild av interventionens effekter (14). Man frångår även gruppernas randomisering som i sig är viktiga för att erhålla ett korrekt resultat (14). Bortfallet i denna studie är 4 stycken, dvs. 14%, en i kontroll- och tre i träningsgruppen (14). Enligt SBU påverkas studiens kvalitet samt tillförlitlighet ringa av ett bortfall under 10% (20).  Sammanfattningsvis var gruppstorleken i studien inte tillräckligt stor för att visa resultat vid de sekundära resultaten, därtill har det varit ett för stort antal parametrar i den förhållandevis lilla populationen. Ytterligare nackdelar med studien var bl.a. att den inte kunde utvisa några signifikanta förändringar av sjukdomsaktivitet mätt med ASDAS, plasmalipider och inflammatoriska markörer som var delar av primära och sekundära resultat (14). 

     

    5.2.3 Studiernas relevans 

    Studien gjort av Niederman et al. var tämligen relevant i förhållande till författarens frågeställning beträffande val av populationen, intervention, kontrollgruppsinterventionen och det sekundära utfallsmåttet var sjukdomsaktivitet (13). Sveeas et als. studie var även denna relativt tillämplig som underlag för att svara på litteraturstudiens frågeställning angående intervention, kontrollgruppsintervention, det primära utfallsmåttet som handlar om sjukdomsaktivitet utvärderas som ASDAS samt sekundära utfallsmåtten som mätte kardiovaskulära riskfaktorer och sjukdomsaktivitet utvärderat som BASDAI (14). Sammantaget är studierna av Niederman et al. samt Sveaas et al. relativt välgjorda (bilaga 2),båda studierna är tillämpliga då de studerade sjukdomsaktivitet men däremot besvarades den delen av frågeställningen om kardiovaskulära riskfaktorer endast partiellt i föreliggande litteraturgenomlysning (13,14). Detta gör att man kan dra vissa slutsatser av dess resultat i föreliggande litteraturstudie. Det visade sig att den ena artikeln fokuserade på AS och den andra axSpA, som båda är inflammatoriska ryggsjukdomar, dock innehar AS patienterna oftare allvarlig grad av röntgenverifierade skelettförändringar (13,14). Det hade varit enklare om båda studierna hade haft deltagare med AS, men med tanke på att sjukdomarna har samma symtom, etiologi och sjukdomsaktivitet, får den andra studien i dagsläget ses som så pass relevant att den kan tas med i denna litteraturstudie (3).

     

    6. Diskussion

    I denna litteraturgenomlysning önskas studera måttlig till intensiv konditionstränings effekt på sjukdomsaktiviteten och kardiovaskulära riskfaktorer hos patienter med AS (bilaga 3). Niederman et als studie kunde vid måttlig träning inte visa att det förelåg någon signifikant sjukdomseffekt utvärderat med BASDAI, mellan interventions- och kontrollgruppen (13), vilket medför att Niedermans studie inte kan besvara denna litteraturstudies frågeställning. I denna studie utförde interventionsgruppen 90 minuters måttlig konditionsträning per vecka (13).Studien svarade inte frågeställningen om kardiovaskulära riskfaktorer eftersom dessa inte fanns med vare sig som primär eller sekundär endpoint, utan redovisades under ”ytterligare resultat” (13).I Sveaas et als arbete med intensiv träning var det inga signifikanta skillnader i sjukdomseffekt, utvärderat med ASDAS, jämfört mellan grupperna, däremot var det signifikanta skillnader i sjukdomseffekt med BASDAI mellan interventions- och kontrollgruppen (14). Detta leder till att Sveaas et als studie i denna delen analogt kan anses ge svar på denna litteraturstudies frågeställning trots att man valt att studera patienter med axSpA. Dosen träning i denna studie var relativt hög då interventionsgruppen tränade på intensiv och durationen var totalt 120-180 minuter med konditionsträning och styrketräning per vecka (14). I studien gjord av Sveaas et al. kunde inga signifikanta skillnader i de kardiovaskulära riskfaktorerna som författaren valt att studera, mellan interventions- och kontrollgruppen kunde påvisas, vilket förmodligen har att göra med en för liten population, för kort intervention samt låga lipidvärden vid baselinjen för interventionsgruppen (14). 

     

    Sammanfattningsvis var träningsdosen högre i Sveaas studie jämfört med Niedermans studie, detta kanske kan vara anledningen till att Sveaas et al. kunde påvisa signifikanta resultat (13,14). I ett arbete gjort av Pentecost och medarbetare understryks vikten av följsamhetsstöd för att deltagarna skall uppnå önskade träningsnivåer (21). Det är därtill en annan skillnad mellan Niederman et als studie samt Sveeas et als studie då den senare tillät styrketräning i kombination med konditionsträning (13,14). Detta är intressant då det idag finns evidens för att styrketräning påverkar den kardiovaskulära hälsan på samma sätt som konditionsträning för patienter som har hjärtkärlsjukdom (22). Tanasescu et al. har i ett arbete konkluderat att det mest effektiva sättet att reducera kardiovaskulär sjukdom är att öka sin totala dos av fysisk aktivitet, öka sin intensitet från låg till måttlig konditionsträning, eller måttlig till högintensiv vid konditionsträning eller kombinera konditions samt styrketräning (23). Pécourneau et al. skriver i sin metaanalys att trots de olika träningsprogrammen samt resultatmåtten kan man konstatera att träningen minskar sjukdomsaktiviteten samt förbättrar funktionen hos patienter med AS (24). Flertalet epidemiologiska studier med start på 1950-talet har även bevisat att regelbunden fysisk aktivitet minskar risken av hjärtkärlsjukdom (8). Det finns dock mycket få studier där man studerar fysisk aktivitets påverkan på etablerad kardiovaskulär risk samt riskfaktorer hos patienter med reumatisk sjukdom (4). Stavropoulos-Kalinoglou A et al. har jämfört personer med RA som under 6 månader tränade konditions- och styrketräning, i interventionsgruppen sågs signifikanta effekter på kardiovaskulära riskfaktorer, sjukdomsaktivitet och total kardiovaskulär risk. För friska vuxna rekommenderas konditionsträning för att förebygga kardiovaskulär sjukdom (25). Man har även i studier visat att högintensiv konditionsträning är effektivare än lågintensiv träning (23, 26). Dessutom har det visat sig att även styrketräning minskar risken för kardiovaskulär sjukdom (27). 

     

    Resultaten från de två genomgångna studierna kan inte anses visa att måttlig till intensiv konditionsträningshar eneffekt på sjukdomsaktiviteten och kardiovaskulära riskfaktorer hos patienter med AS (13,14). Men en av studierna visade på signifikant effekt på sjukdomsaktiviteten vid 120-180 minuters intensiv träning i veckan (14). Träningen var då såväl konditions- som styrketräning (14). Av andra studier framgår att konditions- och styrketräning har signifikanta effekter på kardiovaskulära riskfaktorer, sjukdomsaktivitet och total kardiovaskulär risk (26-28). Det får sammantaget anses sannolikt att intensiv kombinerad konditions- och styrketräning har en effekt på sjukdomsaktiviteten och kardiovaskulära riskfaktorer hos patienter med AS. För att visa tränings påverkan på sjukdomsaktivitet och kardiovaskulär risk skulle studier dock behöva utföras för att se vilken mängd, typ av träning, frekvens, duration och intensitet som ger bäst effekt hos patienter med AS.Kunskapsutvecklingen inom detta område tyder på att tidig uppstart av träning för patienter med inflammatoriska sjukdomar kan leda till minskad sjukdomsutveckling, risk för hjärtkärlsjukdom minskar och användningen av läkemedel kan minskas (4). I dag när kunskapen kring inflammation är en del av många sjukdomar samt kostens negativa påverkan på inflammatoriska processer samt att träning inte har negativa biverkningar är dessa resultat även relevanta för samhället i stort.

     

    Referenser

    1.     Klareskog L, Saxne T, Enman Y, editors. Reumatologi. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Studentlitteratur; 2011.

    2.     Klareskog L, Saxne T, Rudin A, Rönnblom L, Enman Y, editors. Reumatologi. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur; 2017.

    3.     Lindqvist U. Bechtrews sjukdom (pelvospondylit, ankyloserande spondylit) [Internet]. Göteborg: Internetmedicin AB, 2018 [uppdaterad 2018-03-23; citerad 2019-02-20]. Hämtad från:     https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1360

    4.     Helging Opava C, editor. Fysisk aktivitet vid reumatisk sjukdom. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur; 2014.

    5.     Lennartsson C. Ankyloserande spondylit, fysioterapi (sjukgymnastik) [Internet]. Göteborg: Internetmedicin AB, 2018 [uppdaterad 2018-06-06; citerad 2019-02-20]. Hämtad från: https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=5818

    6.     Agca R, Heslinga SC, van Halm VP, Nurmohamed MT. Atherosclerotic cardiovascular disease in patients with chronic inflammatory joint disorders. Heart. 2016 May 15;102(10):790-5. doi: 10.1136/heartjnl-2015-307838. Epub 2016 Feb 17.

    7.     Dagfinrud H, Kvien TK, Hagen KB. Physiotherapy interventions for ankylosing spondylitis.Cochrane Database Syst Rev. 2008 Jan 23;(1):CD002822. doi: 10.1002/14651858.CD002822.pub3.

    8.     Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. FYSS 2017: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. [3., rev. uppl.]. Stockholm: Läkartidningen förlag AB; 2016.

    9.     Kosek E, Lampa J, Nisell R, editors.Smärta och inflammation: vid reumatiska sjukdomar och vanliga smärttillstånd i rörelseapparaten. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur; 2014.

    10.  Petersen AM, Pedersen BK. The anti-inflammatory effect of exercise. J Appl Physiol (1985). 2005 Apr;98(4):1154-62.

    11.  Lundberg IE, Nader GA. Molecular effects of exercise in patients with inflammatory rheumatic disease. Nat Clin Pract Rheumatol. 2008 Nov;4(11):597-604. doi: 10.1038/ncprheum0929. Epub 2008 Oct 7.

    12.  Perandini LA, de Sá-Pinto AL, Roschel H, Benatti FB, Lima FR, Bonfá E et al.Exercise as a therapeutic tool to counteract inflammation and clinical symptoms in autoimmune rheumatic diseases. Autoimmun Rev. 2012 Dec;12(2):218-24. doi: 10.1016/j.autrev.2012.06.007. Epub 2012 Jul 7.

    13.  Niedermann K, Sidelnikov E, Muggli C, Dagfinrud H, Hermann M, Tamborrini G et al.Effect of cardiovascular training on fitness and perceived disease activity in people with ankylosing spondylitis. Arthritis Care Res (Hoboken). 2013 Nov;65(11):1844-52. 

    14.  Sveaas SH, Berg IJ, Provan SA, Semb AG, Hagen KB, Vøllestad N et al.  Efficacy of high intensity exercise on disease activity and cardiovascular risk in active axialspondyloarthritis: a randomized controlled pilot study. PLoS One. 2014 Sep 30;9(9):e108688. doi: 10.1371/journal.pone.0108688. eCollection 2014.

    15.  Garrett S, Jenkinson T, Kennedy LG, Whitelock H, Gaisford P, Calin A et al.  A new approach to defining disease status in ankylosing spondylitis: the Bath Ankylosing Spondylitis Disease Activity Index. J Rheumatol. 1994 Dec;21(12):2286-91.

    16. Cronstedt H, Waldner A, Stenström CH et al. The Swedish version of the Bath ankylosing spondylitis functional index. Reliability and validity. Scand J Rheumatol Suppl. 1999;111:1-9.

    17.  Assessment of Spondyloarthritis international Society.  Ankylosing Spondylitis Disease Activity Score calculator. [Internet]. Meerssen: Assessment of Spondyloarthritis international Society; 2018 [uppdaterad 2018; citerad 2019-03-24] Hämtad från: https://www.asas-group.org/clinical-...as-calculator/

    18. Lukas C, Landewé R, Sieper J, Dougados M, Davis J, Braun J et al. Development of an ASAS-endorsed disease activity score (ASDAS) in patients with ankylosing spondylitis. Ann Rheum Dis 2009;68:18-24. 

    19. van der Heijde D, Lie E, Kvien TK, Sieper J, van den Bosch F, Listing J at al. ASDAS, a highly discriminatory ASAS-endorsed disease activity score in patients with ankylosing spondylitis. Ann Rheum Dis 2009;68:1811-8. 

    20.  Statens bredning för medicinsk och social utvärdering. Kvalitetsgranskning av studier [Internet]. Stockholm: SBU; 2017 [2019-05-06]. Hämtad från: 

    https://www.sbu.se/globalassets/ebm/..._kapitel06.pdf

    21.  Pentecost C, Taket A. Understanding exercise uptake and adherence for people with chronic conditions: a new model demonstrating the importance of exercise identity, benefits of

    attending and support. Health Educ Res 2011;26:908–22

    22.  Hollings MMavros YFreeston J, Fiatarone Singh M. The effect of progressive resistance training on aerobic fitness and strength in adults with coronary heart disease: A systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials. Eur J Prev Cardiol. 2017 Aug;24(12):1242-1259. doi: 10.1177/2047487317713329. Epub 2017 Jun 5.

    23.  Tanasescu MLeitzmann MFRimm EBWillett WCStampfer MJHu FB.

    Exercise type and intensity in relation to coronary heart disease in menJAMA. 2002 Oct 23-30;288(16):1994-2000.

    24.  Pécourneau V, Degboé Y, Barnetche T, Cantagrel A, Constantin A, Ruyssen-Witrand A. Effectiveness of Exercise Programs in Ankylosing Spondylitis: A Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. Arch Phys Med Rehabil. 2018 Feb;99(2):383-389.e1. doi: 10.1016/j.apmr.2017.07.015. Epub 2017 Aug 30.

    25.  Stavropoulos-Kalinoglou AMetsios GSVeldhuijzen van Zanten JJNightingale PKitas GDKoutedakis Y. Individualised aerobic and resistance exercise training improves cardiorespiratory fitness and reduces cardiovascular risk in patients with rheumatoid arthritis.Ann Rheum Dis. 2013 Nov;72(11):1819-25. doi: 10.1136/annrheumdis-2012-202075. Epub 2012 Nov 15.

    26.  Rehn TA, Winett RA, Wisloff U, Rognmo O (2013) Increasing physical activity of high intensity to reduce the prevalence of chronic diseases and improve public health. Open Cardiovasc Med J 7: 1–8.

    27.  Garber CE, Blissmer B, Deschenes MR, Franklin BA, LaMonte MJ, et al. (2011). American College of Sports Medicine position stand. Quantity and quality of

    exercise for developing and maintaining cardiorespiratory, musculoskeletal, and neuromotor fitness in apparently healthy adults: guidance for prescribing exercise. Med Sci Sports Exerc 43: 1334–1359.

    28.  Perk J, De BG, Gohlke H, Graham I, Reiner Z, et al. (2012) European Guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice (version 2012): The Fifth Joint Task Force of the European Society of Cardiology and Other Societies on Cardiovascular Disease Prevention in Clinical Practice (constituted by representatives of nine societies and by invited experts).

    Atherosclerosis 223: 1–68.

     

    Bilaga 1

    Sökmatris. 

    Databas

    Sökord 

    Sökstrategi

    Antal träffar

    Förste författare, årtal

    PubMed

    Ankylosing spondylitis, cardiovascular training.

    Ankylosing spondylitis, cardiovascular training. Sökorden skrevs in i en följd.

     

    Begränsade sökningen via limits till clinical trial, english, full text, human. 

     

    Exkluderade 12 som inte uppfyllde inklusionskriterierna.

     

    Dubblett

    13

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    1

    Niedermann K et al, 2013.  

    PubMed

    Ankylosing spondylitis, cardiovascular risk, exercise.

    Ankylosing spondylitis, cardiovascular risk, exercise. Sökorden skrevs in i en följd.

     

    Begränsade sökningen via limits till clinical trial, english, full text, human. 

     

    Exkluderade 10 som inte uppfyllde inklusionskriterierna.

     

     

    Dubbletter

     

    12

     

     

     

     

     

     

     

    1

     

     

    1

    Sveaas SH et al SH, 2014.

     

    PubMed

    Ankylosing spondylitis, endurance training.

    Ankylosing spondylitis, endurance training. Sökorden skrevs in i en följd.

     

    Begränsade sökningen via limits till clinical trial, english, full text, human. 

     

    2

     

     

     

    0

     

    PEDro

    Ankylosing spondylitis, cardiovascular training.

    Simple search: sökorden skrevs i en följd. 

     

    Exkluderar studier då de är systematiska reviews eller practical guidelines eller inte svarar på föreliggande arbetes frågeställningar.

     

    Dubbletter. 

    6

     

     

    4

     

     

     

     

     

    2

     

     

     

     

     

     

     

     

    PEDro 

    Ankylosing spondylitis, cardiovascular risk, exercise.

    Simple search: Ankylosing spondylitis, cardiovascular risk, exercise.  Sökorden skrevs i en följd. 

     

    Exkluderar studier då de är systematiska reviews.

     

    Dubbletter

    3

     

     

     

     

    1

     

     

    2

     

     

     

     

     

     

     

    PEDro

    Ankylosing spondylitis, endurance training.

    Simple search: Ankylosing spondylitis, endurance.  Sökorden skrevs i en följd. 

     

    Dubblett

     

     

     

     

    1

     

     

    Bilaga 2.

    Modifierad mall för kvalitetsgranskning, SBU. 

    Relevans

    Ja/nej/oklart/ej tillämpbar

    Studier

    Niedermann K et al, 2013.  

     

    Sveaas et al SH, 2014.

     

    Granskning av studien begränsningar och eventuella systematiska fel.

    A1. Selektionsbias

     

     

    c) Var grupperna samman satta på ett tillräckligt likartat sätt? 

    Ja

    Ja. 

    A2. Behandlingsbias 

     

     

    c) Var följsamhet i grupperna acceptabel enligt tillförlitlig dokumentation? 

    Ja

    Ja. 

    d) Har deltagarna i övrigt behandlats/exponerats bortsett från interventionen?

    Nej. 

    Ja.

    A3. Bedömningsbias (per utfallsmått) 

     

     

    e) Var utfallet identifierat/diagnostiserat med validerade mätmetoder? 

    Ja. 

    Ja.

    f) Har utfallet mätts vid optimala tidpunkter? 

    Nej. 

    Nej. 

    h) Var den analyserade populationen (ITT eller PP) lämplig för den fråga som är föremål för studien? 

    Ja. 

    Nej. 

    A4. Bortfallsbias (per utfallsmått) 

     

     

    a) Var bortfallet tillfredsställande lågt i förhållande till populationens storlek? 

    Ja. 

    Ja.

    c) Var bortfallets storlek balanserad mellangrupperna? 

    Ja.

    Nej. 

    f) Var orsakerna till bortfallet analyserade? 

    Nej.  

    Nej.

    A5. Rapporteringsbias 

     

     

    a) Har studien följt ett i förväg publicerat studieprotokoll? 

    Ja. 

    Ja. 

    b) Angavs vilket/vilka utfallsmått som var primära respektive sekundära? 

    Nej. 

    Ja.

    e) Redovisades enbart utfallsmått som angivits i förväg i studieprotokollet? 

    Nej.

    Ja.  

    f) Var tidpunkterna för analys angivna i förväg? 

    Nej.

    Nej.

     

    Toltalt antal ja

    7/13

    8/13.

     

    Bilaga 3

    Resultattabell

     

    Förste författare, årtal

    Design
    Syfte
    Primära- och sekundära resultat
    Undersökningsgruppen
    Intervention
    Datainsamlingsmetoder
     
    Sammanfattande resultat

    Niedermann K et al., 2013. 

    RCT, randomiserad block design. 

    Att utvärdera måttlig konditionstränings effekt på fysisk arbetsförmåga och upplevd sjukdomsaktivitet hos AS-patienter.

    Primära utfallsmått: Kondition, watt”.

     

     

    Sekundära utfallsmått: Sjukdomsaktivitet; BASDAI total, BASDAI fatigue#, BASDAI nacke-/rygg-/höftsmärta# och BASDAI ledsmärta#. 

     

    106 personer i åldern 49 +/- 12 år. 

     

     

    Schweiz.

    Intervention:30 minuters övervakad stavgång två gånger i veckan till måttlig-

    intensitet mätt hjärtfrekvens (HR) samt 30 minuters obevakad träning, cykling eller promenader, 1 gång i veckan. Rörlighetsträning utfördes även 60 minuter per vecka. Totalt 90 minuters konditionsträning per vecka. 

     

    Kontroll: Mindfullness baserad stressreduktion i grupp 2.5 timmar per månad. Rörlighetsträning utfördes även 60 minuter per vecka.

     

    Duration: 12 veckor. 

    Fysisk arbetsförmåga: Wattnivån vid 75% av maxHF.  

     

     

     

    Självskattad sjukdomsaktivitet BASDAI. 

     

     

     

    Det sågs signifikanta skillnader i fysisk arbetsförmåga utvärderat i watt mellan interventions- och kontrollgruppen (p <0,001*). 

     

     

    Det sågs inga signifikanta skillnader i poäng utvärderat med BASDAI jämfört interventions med kontrollgruppen.   

     

     

    Sveaas SH et al., 2014.

    RCT, block randomiserad.

    Att utvärdera hög intensiv konditions- och styrketränings effekt på sjukdomsaktiviteten och kardiovaskulära hälsan vid axSpA.

    Primära utfallsmått:

    Sjukdomsaktivitet: ASDAS

     

    Sekundära utfallsmått: Sjukdomsaktivitet; BASDAI total, BASFI#, kardiovaskulära riskfaktorer: ateriell stelhet#, pulsvågshastighet#, VO2 max#, BMI#, blodtryck#, inflammatoriska markörer; SR, CRP, cytokiner, total kolesterol, HDL samt LDL.

     

     

    28 personer i åldern 48,5 +/- 13,6 år.

     

     

    Norge.

    Intervention: 40 minuters övervakad intensiv konditionsträning på ett löpband, bestående av fyra minuters löpning/gång 90-95% av HFmax följt av följt av tre minuter aktiv vila vid 70% HFmax. 20 minuters individuell stryketräning av större muskelgrupper. En gång i veckan Utförde deltagarna 40 minuters självständig uthållighetsträning, som intervall- eller långdistasträning. Totalt 120-180 minuters konditionsträning + styrketräning per vecka.

     

     

    Kontroll: Ingen träning.

     

    Duration: 12 veckor.

    Sjukdomsaktiviteten skattas med ASDAS.

     

     

     

    Självskattade sjukdoms aktivitet enligt BASDAI.

     

    Fysisk arbetsförmåga: Mäts via Vo2max, deltagarnas maximala syreupptagningsförmåga.

     

    Det sågs inga signifikanta skillnader i poäng utvärderat med ASDAS jämfört interventions med kontrollgruppen.  

     

     

    Det sågs signifikanta skillnader i BASDAI mellan interventions- och kontrollgruppen (p=0,02*).

     

     

    Det sågs signifikanta skillnader i fysisk arbetsförmåga utvärderat i VO2max mellan interventions- och kontrollgruppen (p <0,001*).

     

    Det sågs inga signifikanta skillnader i CRP, SR, cytokiner, totalt kolesterol, HDL, LDL i mellan interventions- och kontrollgruppen.

     

    #Inte relevant för föreliggande litteraturöversyns frågeställning. 

     
     

     

     

    Files (0)

     

    Comments (2)

    Viewing 2 of 2 comments: view all
    Tack för en intressant samt givande uppgift. Det var mycket nyttigt att se hur olika vi hade tolkat instruktionerna samt tänkvärt vilka delar vi hade valt att lyfta fram. Jag tog med mig och ändrade delar i resultatet t.ex. att det bör redovisas trots att det inte är ”mitt” resultat. Omfattningen på mitt arbete var mkt omfångsrikt samt i kvalitésanalysen var i princip samtliga kategorier omnämnda varför jag har valt att lyfta ut vissa delar. Har även förtydligat vilka delar som är relevanta samt kortat ned arbetet i sin helhet. Tack! Sara E
    Posted 15:36, 9 Apr 2019
    Jag har tacksamt tagit emot återkoppling (WIKI 7) som har varit så väl hög som låg, vilket har varit lärorikt och bra för arbetets kvalitet. Jag kan bara konkludera att vi har tolkat uppgiften mkt olika. Tack Sara
    Posted 05:49, 27 May 2019
    Viewing 2 of 2 comments: view all
    You must login to post a comment.